Engelska elever - snart i "svenska" friskolor. Foto: Dean Northcott
Engelska elever - snart i "svenska" friskolor. Foto: Dean Northcott

Svensk skolmodell exporteras för att lösa brittisk kris

Publicerad
Uppdaterad
I den engelska valrörelsen har Sverige hamnat uppmärksamhetens centrum.
Brittiska politiker hoppas på att "den svenska modellen" med friskolor ska lösa problemen i den brittiska skolan. Friskolereformen är på väg att bli vår nästa stora export.
Odd Eiken drömmer om att öppna svenska skolor - i England. Kunskapsskolan, där Odd är vice VD, har bjudits in av den brittiska regeringen för att driva tre, misskötta statliga skolor, när skolklockorna ringer in i höst.
- Vi hoppas att vi ska kunna driva skolor som presterar bättre resultat än jämförbara skolor, säger Odd Eiken.
Mycket hänger på att skolorna blir framgångsrika.
Kunskapsskolan vill bli ett multinationellt företag och de tre brittiska skolorna kommer att vara deras skyltfönster. Skolornas eventuella framgångar kan också ha stor betydelse för hela det brittiska skolsystemet. "Den svenska modellen" har blivit orden på allas läppar. I höst är det upp till bevis.
Tories unge partiledare David Cameron gillar inte bara popbandet The Smiths och fotbollslaget Aston Villa - han är också en stark anhängare av svenska friskolor.
Om den populäre Camerons "Tories" som väntat vinner vårens val kommer det brittiska skolsystemet att genomgå en svenskinspirerad revolution.
Parties främsta skolpolitiska förslag går ut på att införa en friskolemodell. Vem eller vilka som helst får, så länge de uppfyller vissa krav, öppna skolor som skattefinansieras genom elevernas skolpeng. Skolorna måste göra sitt yttersta för att locka till sig eleverna. Det handlar om att vinna eller försvinna.
Det var på Tories partikongress i Blackpool 2007 som David Cameron första gången talade beundrande om svenska friskolor. Då var det få som tog honom på allvar. Man trodde att han fantiserade snarare än lanserade ett förslag.
Friskoletanken går nämligen emot allt vad traditionell brittisk skolpolitik står för. I England är skolan strikt centralstyrd, har litet utrymme för alternativ pedagogik, och skolorna väljer elever snarare än tvärtom.

Friskolor betraktas som en revolutionär idé och David Cameron har gjort allt för att framstå som en försiktig mittenman snarare än en samhällsomstörtare.
Men för ett par år sedan började Michael Gove, av Cameron utnämnd till "skuggskolminister", allt oftare att tala om de svenska friskolorna som en lösning på den brittiska skolans problem.
- Vi har sett framtiden i Sverige och det fungerar, meddelade han inför Tories kongress 2008.
Därefter har det varit en hjärtefråga för Tories.
I centrum för den brittiska skoldebatten står ett antal kommunala skolor, ofta belägna i fattiga områden, vars elever tycks vara dömda till misslyckande. Varje år lämnar en kvarts miljon brittiska elever grundskolan utan att kunna läsa och skriva ordentligt. Varje termin hoppar tiotusentals av.
Rika föräldrar behöver inte bekymra sig. De skickar i väg barnen till privatskolor. Rikemansbarnet David Cameron gick själv på den finaste av alla, mytomspunna Eton.
Mindre bemedlade barn har däremot sällan möjlighet att komma undan dåliga skolor. Med friskolor vill Tories ändra på det. Partiets övertygelse är också att de misslyckade skolorna kommer att prestera bättre om de utsätts för konkurrens. I debatterna brukar Michael Gove måla upp en bild av hur besvikna föräldrar tar makten i egna händer, hur friskolorna är medborgarnas revolt mot "den misslyckade skolbyråkratin".

Han talar om att han vill se föräldragrupper, lärare och välgörenhetsorganisationer öppna skolor. Han nämner däremot sällan eller aldrig ordet företag. Svenska skolkoncerner gör sig redo att etablera sig på den brittiska marknaden, men frågan är hur välkomna de egentligen är. Tories friskoleförslag är ännu inte klart, men hittills har Michael Gove varit tydlig med att skolorna inte ska få göra vinst. I Sverige accepteras vinstdrivande skolor till och med av Socialdemokraterna.
För Kunskapsskolan kommer Storbritannien inte att vara intressant om inte Tories släpper vinstförbudet. Odd Eiken tror inte heller att den brittiska reformen kommer att bli lika framgångsrik som den svenska om skolorna inte får göra vinst.
- Poängen med vinst är dels att det sannolikt blir bättre skötta företag. Men ur skolsystemets synpunkt är poängen framför allt att en bra modell sprider sig. De gamla fristående skolorna som inte är vinstdrivande i Sverige är extremt populära och har en kö som man måste ställa sig i när barnet föds. Men de växer inte och öppnar inga nya filialer. De har inte tillgång till kapital och de har inte något skäl att expandera, säger Odd Eiken.
Medan Tories framhåller Sverige som en framgångssaga pekar Labour på "det svenska experimentet" som ett varnande exempel. Labours skolminister Ed Balls brukar avfärda friskolorna med att de i Sverige ökat både segregeringen och kostnaderna medan skolresultaten har försämrats. Hur ligger det egentligen till?

Tongångarna från den svenska borgerliga regeringen som 1992 genomförde friskolereformen är snarlika de som nu hörs från Tories. Man talade om att engagerade föräldrar och lärare skulle ges chansen att utvecka en allt sämre offentlig skola. Genom konkurrensen skulle elevernas resultat förbättras.
Det blev inte riktigt som man hade tänkt sig. De där föräldrakooperativen som politikerna drömde är väldigt få. De flesta svenska friskoleelever går i en skola som ägs av någon av fyra koncerner - JBO, Kunskapsskolan, Academedia och Pysslingen. Dessa storföretag, med riskkapitalister i ryggen, väntas både bli färre och större.
Enligt skolverket har konkurrensen inte förbättrat skolresultaten överlag. Friskoleeleverna presterar visserligen bättre, men det anses bero på att de oftare kommer från rikare och mer välutbildade hem.
- Konkurrensen mellan skolorna som var en av anledningarna till att introducera friskolor har inte lett till bättre resultat. Eleverna i friskolorna har i allmänhet bättre resultat, men det beror på deras föräldrar och bakgrunder, vittnade skolverkets generaldirektör Per Tullberg nyligen i BBC:s Newsnight
När friskolereformen genomfördes hoppas man att det skulle minska segregationen. Genom det fria skolvalet skulle elever från fattigare områden kunna beblanda sig med medelklassbarnen. Men segregationen har i stället ökat. Friskolornas riksförbund anser att det beror på att svenska bostadsområden blivit mer segregerade, snarare än friskolereformen.
Men i-ländernas samarbetsorgan OECD:s skolansvarige Bernard Hugonnier menar att det fria skolvalet har ökat kunskapsklyftorna mellan svenska skolor.
- De föräldrar som är kapabla att göra de bästa valen är de välinformerade och välbärgade. Med ett fritt skolval tenderar deras barn att samlas i vissa skolor, medan barn med litet socioekonomiskt och kulturellt kapital parkeras i andra skolor där de presterar ännu sämre än de hade gjort i en mer blandad miljö, har Bernard Hugonnier sagt till tidningen Skolvärlden.
Även om friskolorna inte har infriat politikernas förväntningar så är reformen oerhört populär bland föräldrar och elever. Däri ligger framgången.
10 procent av grundskoleeleverna och 20 procent av gymnasisterna går i fristående skolor. Varje år blir friskoleleverna fler.
Socialdemokraterna, som var starkt kritiska till friskolorna, har tvingats att kapitulera i frågan. Man vill inte stöta sig med hundratusentals nöjda friskoleföräldrar. På den senaste S-kongressen ville många ombud åtminstone att man skulle begränsa friskolornas vinster. Förslaget röstades ned, och Socialdemokraterna är alltså fortfarande mer kapitalistiska än högerpartiet Tories i frågan.

Hollywoodstjärnan Goldie Hawn är en av de som visat intresse för att öppna friskolor i Storbritannien.
Hon driver en buddistiskt inspirerad utbildningsstiftelse och tror att vägen till kunskap går genom andningsövningar. Högertraditionalisterna inom Tories är allergiska mot den sortens flum. Motståndet mot friskolereformen kommer inte bara från Labour utan också från en höger som tror att begrepp som ordning och reda kommer att gå förlorade om det blir fritt fram för Hollywood-buddhister och annat löst folk att öppna skolor. Det finns också en oro för att friskolorna ska konkurrera ut de traditionella privatskolorna, när valfrihet plötsligt blir gratis.
Men oavsett motståndet från vänster till höger kommer friskolereformen med största sannolikhet att bli verklighet om Tories vinner valet i juni. När friskolorna väl är på plats lär de, precis som i Sverige, vara omöjliga att stoppa.

Källor: The Spectator, The Sunday Times, The Guardian, The Telegraph, The Independent, Skolvärlden

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag