SEOUL. Sydkorea har gått från fattigdom och krig till fantastisk ekonomisk utveckling. En hög utbildningsnivå är en del av förklaringen men det myntet har en baksida. Skoldagarna är extremt långa redan i lågstadiet och inför antagningsproven till de mest attraktiva universiteten pluggar studenterna dygnet runt.

Inget annat land har en lika olycklig ung generation, enligt en färsk undersökning, och ingen annan befolkningen inom OECD är lika självmordsbenägen. Det finns också frågetecken kring pedagogiken i skolorna.

- Sällan har jag varit i ett land där så många studerar engelska så länge och så få förmår att uttrycka sig muntligt på detta språk, berättar Lars Danielsson, den före detta statssekreteraren hos Göran Persson som nu är Sveriges ambassadör i Sydkorea.

Sydkorea plågas fortfarande av krig och mutor. Flera tidigare presidenter har tagit strid mot korruptionen där politiker och de stora industriföretagen avslöjats gång på gång. Den nuvarande presidenten Lee Myung-baks företrädare gick ut hårdast men efter att han lämnat presidentposten startade en korruptionsutredning med fokus på hans egen familj och det slutade med att han 2009 tog sitt eget liv.

Koreakriget pågår fortfarande, striderna har bara tagit en paus för en lång men bräcklig vapenvila. President Lee har fört en mer hökaktig politik mot Nordkorea som svarat med kärnvapenprov och genom att torpedera en sydkoreansk kustkorvett. 46 sydkoreanska besättningsmän dog i attacken.

President Lee svarade med att stoppa all handel med Nordkorea, med undantag för ett gemensamt industrikomplex, och därmed skicka ner Nordkorea i än värre fattigdom.

Presidenten, som bland annat varit på en privat lunch hos det svenska kungaparet på Solliden och är en beundrare av svenska The Real Group, lämnar över makten till en nyvald president i början av nästa år.

Sydkoreas tillväxt landade på imponerande 6,2 procent under 2010 men backade under förra året till 3,7 procent. Sydkorea är därmed Asiens fjärde största ekonomi, nu tolva i världen och det nionde största exportlandet. En imponerande resa av ett land som varit urfattigt efter ett blodigt krig som krävde en miljon liv på 1950-talet.

Höga importtullar och har bromsat handeln med Sydkorea men nu kan svenska företag utnyttja att nytt frihandelsavtal mellan Sydkorea och EU. Bedömare tror att det kommer bli en så stor handelsboom att Sydkorea kommer bli Sveriges näst största handelspartner i Asien efter Kina och därmed passera Japan i betydelse.

- Frihandelsavtalet betyder mycket för svenska företag. Utbytet mellan våra länder kommer öka framöver. I och med att vi inte lyckats lösa Doharundan ökar betydelsen av bilaterala avtal, säger näringsminister Annie Lööf.

Tidigare har svenska företag främst tagit sig in på den sydkoreanska marknaden genom att inleda samarbeten med sydkoreanska jättar. Ericsson har ett samägt bolag med LG som är framgångsrika inom mobilnät för 4G och Volvo samarbetar med Samsung Trucks.

Andra företag har haft problem att etablera sig i Sydkorea på grund av landets tidigare protektionistiska attityd mot utländska företag. H&M fick leta länge efter rätt läge men när väl den butiken öppnade blev det en stor succé och nu har familjen Persson slagit upp dörrarna till fem butiker. Ikea letar fortfarande efter en väg in men om ett år räknar familjen Kamprad med att det går i lås.

- Det är väldigt mycket konsumtion i Korea och landet är en trendsättare för hela Asien när det handlar om möbler, kläder, design och så vidare, säger Ulf Berg, vd för Exportrådet, som tillsammans med Svenskt Näringslivs ordförande Kenneth Bengtsson ledde näringslivsdelegationen i Sydkorea.

I Sydkorea finns nu ett 80-tal svenska företag med ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, Astra Zeneca, Atlas Copco, Autoliv, Electrolux, Höganäs, Scania, Sandvik, SKF, Tetrapak, Volvo Trucks och Walleniusrederierna i spetsen.

Sverige och Sydkorea har balans i handeln mellan länderna men allt syns inte i siffrorna. Svenska kunder köper mycket koreansk teknik men i importstatistiken missar exempelvis att svenska redare är stora kunder på de sydkoreanska varven. Förra året köpte exempelvis västsvenska rederikoncernen Stena ett nytt oljeborrfartyg för åtta miljarder kronor och om det räknats in hade den svenska importen från Sydkorea dubblats.

I Sydkorea finns en oro för att landet är för beroende av de stora industrigrupperna. Samsung står för 20 procent av den koreanska exporten och har tagit över Nokias roll som världens största mobiltillverkare. Samsungs framgångar med Galaxymodellerna har gjort att företaget nu har 24 procent av världsmarknaden för mobiler. Apple med Iphone har bara nio procent.

Under statsbesöket är det tydligt att Sam ­ sung inte har monopol på hemmaplan. En regeringstjänsteman visar fotopositioner i presidentpalatset inför välkomnandet av det svenska kungaparet på Samsungs värsta konkurrent - en iP ad från Apple. Utländska bilar har nu för första gången tagit över 10 procent av den sydkoreanska bilmarknaden och det syns i statsbesökets kortege, även om kungen och drottningen skjutsas runt i Hyundais limousin Equus.

- Den sydkoreanska företagsfilosofin går på tvärs mot det mesta i vår del av världen. De stora konglomeraten sysslar med allt, konstaterar Lars Danielsson.

Samsung driver allt från bagerier och hotell till biltillverkning och skeppsbyggande. LG, som är en populär platt-tv i Sverige, har 78 olika verksamhetsgrenar.

Sverige och Exportrådet valde att lyfta fram Autoliv som ett svenskt exempel på ett globalt innovativt företag under statsbesöket och kungen besökte svenskarnas sydkoreanska fabriken. Sydkorea ligger efter Japan när det handlar om innovativ företagsutveckling och har därför precis som Sverige fokus på innovationer. Autoliv stannade inte vid att tillverka säkerhetsbälten utan finns nu på ett 50-tal ställen i en bil med allt från krockkuddar till intelligenta kameror som ska varna för allt från fotgängare till vilda djur tack vare framgångsrika innovationer.

Från svenskt håll noteras också att jämställdheten är ett tillväxtproblem i Sydkorea. Fler kvinnor än män skaffar sig en universitetsutbildning men bara 49 procent stannar i arbetslivet. I Sverige är motsvarande siffra 72 procent och inom OECD 67 procent. Bristen på barnomsorg och ett system för att vara hemma med barnen gör att de slutar som högutbildade fångar vid spisen.

- Fler kvinnor i förvärvsarbete skulle bidra till ökad produktivitet, men det kräver samtidigt utbyggd barnomsorg och en förändrad och mer modern kvinnosyn och familjepolitik, konstaterar Lars Danielsson.