Senatorn och den förre presidentkandidaten John Kerry kokade fortfarande av ilska timmar efter offentliggörandet att den så kallade superkommitténs förhandlingar brakat samman.
- Uppdraget blev inte utfört för USA, röt han i en CNN-sändning under måndagskvällen.
- Det som skulle vara en kommitté för att minska underskottet blev en kommitté för att minska skatterna. Förhandlingarna stannade upp på människor som inte nog med att de inte kunde tänka sig höjda skatter för de rikaste amerikanerna, de ville ge dem ytterligare skattelättnader, sa Kerry om sina republikanska antagonister.
Programledaren Erin Burnett gjorde honom uppmärksam på att han lät hemskt arg.
Kerry konstaterade att det nog var en ilska han delade med många andra amerikaner den kvällen.
Superkommittén, som den kallas i folkmun, är namnet på det utskott i kongressen som bildades i augusti för att gemensamt ta fram ett partiöverskridande förslag på hur landet ska minska det gigantiska budgetunderskottet.
Superkommittén, som satts ihop av sex demokrater och sex republikaner, var en av effekterna av sommarens "Budget Control Act" - en åtstramningsplan som efter visst kaos röstades igenom i samband med att USA höjde sitt lånetak.
Det höjda lånetaket räddade landet från att stå helt utblottade och därmed oförmögna att betala sina räntor likväl som att hålla i gång myndigheter och statliga förvaltningar.
Men det höjda taket var förstås också en kompromiss. Republikaner och demokrater stångade sig blodiga över nedskärningarna. För det handlade bara om nedskärningar - inga skattehöjningar.
En biljon dollar, 6 800 miljarder kronor, över tio år kapades direkt i Budget Control Act och en överenskommelse gjordes i vilken superkommittén utsågs för att hitta ytterligare 1,2 biljoner dollar att spara.
För att kommittén verkligen skulle vilja hitta en lösning skrevs det i överenskommelsen att ett misslyckande automatiskt skulle leda till att en biljon dollar togs från över 100 statliga myndigheter och hälften från försvaret. En utgång ingen ville ha, men som ändå bromsar den växande statsskulden.
Där är USA i dag.
Förtroendet för politikerna efter fiaskot, och i synnerhet republikanerna, ses i den omedelbara allmänna reaktionen som en seger för presidenten Barack Obamas kommande valkampanj.
"I ärlighetens namn, det är svårt att hitta ett enda område där republikanerna erbjöd en signifikativ kompromiss", skrev Washingtons Posts politiske expert Ezra Klein i går.
Han citerar en ny opinionsundersökning gällande budgetunderskottet där svarsalternativen var "vill du att politiker med din åsikt ska stå fast vid sina principer, även om det inte innebär en förbättrad situationen" eller "vill du att politiker med din åsikt ska kompromissa även om det innebär en överenskommelse du inte håller med om".
74 procent av de demokratiska väljarna svarade "kompromiss".
67 procent av de partiobundna svarade "kompromissa".
Men bara 52 procent av trogna republikaner ville se sina folkvalda ge upp sina principer.
De breda åtstramningarna som drabbar de över hundra myndigheterna i och med misslyckandet kommer inte att börja gälla förrän 2013.
Så för all del, tid finns för fler försök. Men president Obama har lovat att lägga sitt veto om kongressen försöker rösta igenom en upplösning av automatiska åtstramningspaketet i stället för att hitta en lösning.
Obama och demokraterna fick förresten också känna av vreden över misslyckandet i måndags.
- Han har inte gjort någonting. Det här är ett annat exempel på misslyckat ledarskap, sa till exempel presidentkandidaten Mitt Romney.
- Det är en exekutiv chefs jobb att föra samman folk och visa ledarskap. Jag kan inte notera att så skett, sa New Yorks borgmästare, partiobundne Michael Bloomberg.
- Det är djupt ångerfullt att mina demokratiska kollegor inte kunde se en utväg på den här mycket välbehövliga kompromissen utan minst en biljon i jobbdödande skattehöjningar, sa en av superkommitténs republikanska medlemmar, Dave Camp.
John Kerry kokade av ilska efter superkommitténs misslyckande. Foto: J. Scott Applewhite I ett ännu större sammanhang belyser misslyckandet något som fått gemene amerikan att inte bara misstro politikerna, utan hela det amerikanska maktdelningssystemet.
New York Times presenterade i går en lång rad "vanliga människor" som hade svårt att förstå hur något kan fungera så dåligt.
- Superkommitténs misslyckande sätter inte republikaner, demokrater eller Obama i dålig dager. Det visar hur dåligt vårt politiska system fungerar generellt. Vår demokrati fungerar inte som det borde, sa Occupy Kalifornien-anhängaren Marco Amaral, 20.
New York Times opinionssiffror, gjorda i samarbete med CBS, är på temat "folkligt stöd" på gränsen till skrattretande.
Eller vad sägs om domen gällande kongressen:
84 procent underkänner deras arbete. Det är den högsta siffran sedan 1977 när Times började göra mätningen.
Bara nio procent ger kongressen "godkänt". Det är en längre procentsiffra än vad Richard Nixon hade under Watergateskandalen - det är längre än vad BP hade under oljeutsläppet i Mexikanska gulfen.
Brown-universitetets politiska forskare Wendy Schiller satte ord på besvikelsen i CNN måndags:
- Båda partierna valde sina partiers bästa före det bästa för nationen, och det är rent skamligt. Det här kan vara den mest egoistiska och oengagerade uppställningen av lagstiftare vi haft i kongressen de senaste 50 åren.
Men med så mycket statistik åt olika håll är det förstås dömt att kunna vridas åt olika håll.
Vilket bevisas av - ännu mer statistik:
Enligt en CNN-undersökning säger 60 procent att stöder "stora nedskärningar" generellt, men när det specificeras är amerikanerna mer tveksamma till de största utgiftsposterna.
57 procent är emot stora förändringar i den statliga äldrevården och socialförsäkringen. 60 procent är emot nedskärningar inom försvaret.
Vad de egentligen är för är nedskärningar inom områden som bistånd. En minimal utgift, säger CNN:s statistikchef Keating Holland.
Enligt honom finns det i alla fall ett majoritetsstöd i sammanhanget: Två av tre amerikaner är överens om högre skatter för de rikaste amerikanerna.
Eller "jobbskaparna", som de heter på republikanska.
Den dagen närmar sig. När tiden för George W Bushs temporära skattelättnader - som Obama förlängde 2010 - går ut efter 2012 kommer USA att börja tjäna mer pengar igen.
Obama vill dock att skattelättnaderna ska kvarstå, rentav bli permanenta, för medelklassen. Bara att återinföra den gamla skatten på de rika skulle nämligen generera 800 miljarder dollar över tio år. Två tredjedelar av superkommitténs mål.