Spotifys Sverigekontor ligger på exklusiva Humlegårdsgatan i Stockholm.
I ett öppet kontorslandskap, bland tv-spel och biljardbord, arbetar i dag omkring 65 anställda med att utveckla den svenska succén.
Till det yttre en blandning av tonårsrum och arbetsplats.
Grundarna Daniel Ek, 26, och Martin Lorentzon, 40 - båda framgångsrika IT-miljonärer - har här drivit på utvecklingen av musiktjänsten sedan 2006.
Ek var redan då en av Sveriges mest framgångsrika IT-entreprenörer med ett förflutet på modesajten Stardoll och marknadsföringsbolaget Jajja.
Martin Lorentzon hade precis sålt andelar i Tradedoubler, Europas största företag för annonsering på nätet, som han också varit med om att grunda.
Med mångmiljonvinster på sina aktieförsäljningar i bagaget slog de sig samman med fyra andra personer, bland andra nuvarande utvecklingschefen Fredrik Niemilä - med ett VM-guld i dataprogrammering på meritlistan.

Målet var att utveckla en plattform där användaren skulle kunna spela all världens musik i sin dator helt lagligt, utan att behöva köpa låtarna.
Mats Linander, 25, kom till företaget som examensjobbare från KTH.
Att jobba på Spotify var bättre än han hade kunnat tänka sig när han blev en av det dryga 20-talet personer som jobbade med lanseringen av tjänsten förra hösten.
- Det som slog mig då var att det var så oerhört fritt fram att experimentera. Det är en miljö där man tillåts säga att "nu vill jag göra min grej i två dagar - det kanske funkar, ge mig lite tid".
- Man får mycket frihet och mycket ansvar. Ingen kommer och säger åt dig vad du ska göra.
- Slutresultatet blir väldigt, väldigt bra. Jag är extremt ödmjuk inför mina kollegor. Det är väldigt kreativa människor.
Anställda på företaget berättar hur medgrundaren Daniel Ek skapat en stark känsla av att tillhöra ett lag - kanske till och med en familj.
Mats Linander beskriver sin första tid på Spotify som en livsstil:
- När jag kom dit var det inte ett jobb utan ett sätt att leva på. Man jobbade många och långa dagar.
- Inför lanseringen hade vi "crunchveckor" då vi jobbade många, många timmar. Vi anställda käkade frukost, middag och lunch tillsammans.

Men det krävdes tur och kompromisser för att Daniel Ek och Martin Lorentzons drömprojekt över huvud taget skulle bli av.
De skivbolagsjättar som behövde övertalas för att göra de miljontals låtarna tillgängliga för alla var från början skeptiska.
- När vi började prata med skivbolagen fanns inget intresse alls, sa Daniel Ek i november förra året.
Lösningen på problemet blev att rea ut aktier i företaget till dem. Sony, Universal, Warner, EMI och Merlin äger tillsammans en femtedel av Spotify.
Aktierna fick de för rena skämtpriset - sammanlagt knappt 100 000 kronor.
I utbyte fick Spotify tillgång till de omkring fyra miljoner låtar som, enligt Computer Sweden, lika många miljoner användare nu kan lyssna på utan att behöva bekymra sig om varken höga avgifter eller Ipred-lagar.
- Jag tror att det var viktigt att vi började med en helt laglig tjänst och pratade med skivbolagen därifrån, har Daniel Ek sagt.
För 99 kronor i månaden - eller helt gratis med reklampauser som nackdel - är all världens musik sekunder bort för användaren.
Trots att gratisanvändarna är flest är det på abonnenterna Spotify tjänar mest pengar.
Marknadsföringen av Spotify skötte sig själv och var dessutom i princip gratis.
Utvalda personer bjöds under stort hemlighetsmakeri in till att testa en så kallad betaversion av programmet.
De var lyriska i sina omdömen.

Ryktet om Spotify spred sig under 2008 snabbt på bloggar, nätforum och i media.
Daniel Ek och Martin Lorentzon valde konsekvent att inte prata om Spotify - men efterfrågan i Sverige var enorm redan innan tjänsten var tillgänglig för den breda massan.
I december förra året mottog Spotify omkring 1000 förfrågningar i veckan från människor som bad om att bli inbjudna.
Totalt väntade 300 000 personer på att få använda Spotify.
- Vi hade ett antal betatestare men vi sa ingenting om tjänsten. Folk fick blogga om den om de ville, men det var absolut inget tvång. Vi lyckades få många människor att prata om tjänsten. Bättre ambassadörer går inte att få, sa Ek i vintras.
Att kalla ökningen av användare sedan lanseringen för explosionsartad blir löjligt när var nionde svensk inom loppet av tio månader har blivit kund hos företaget.
En del av framgången ligger utan tvekan i Spotifys framtoning.
Internetgenerationen är inte bara ute efter en bra produkt utan vill också kunna identifiera sig med företaget och dess ideal.

Niklas Olovzon, varumärkesexpert på kommunikationsbyrån S&B, konstaterar att Spotify lyckats utmärkt på denna punkt.
- Det är ett av de mest intressanta varumärken som kommit fram på senare år. De har lyckats bygga upp en trovärdighet som gör att man drar paralleller till Google. Ett slags tänkande som baseras på någon form av demokratisk anda där man blir ett slags "good guys" i branschen, säger Olovzon.
- Dessutom ligger de helt rätt i tiden med lagstiftningen runt nedladdning och lyckades på ett tidigt plan få med sig trendsättare och senare den breda massan. Det är helt enkelt en makalös lansering.
Frågan är dock hur Spotifys omkring fyra miljoner användare reagerar över de senaste dagarnas debatt.
Magnus Uggla startade tidigare i veckan ett mindre uppror bland svenska artister när han på sin blogg berättade att han känner sig blåst av Spotify.
Uggla skriver att han från Spotify fått lika mycket pengar "på sex månader som en halvdan gatumusikant drar in på en dag".
I Expressen fick Magnus Uggla medhåll av bland andra Joacim Cans i Hammerfall och Plura Jonsson i Eldkvarn.
Och listan över artister som inte vill finnas tillgängliga på musiktjänsten har växt.
Internationella storheter som Beatles, Metallica, AC/DC, Pink Floyd och Bob Dylan lyser med sin frånvaro. Bland svenska artister är Robyn och Malena Ernman exempel på dem som valt att inte finnas med samtidigt som Magnus Uggla nu drar sig ur och Eldkvarn tvekar kring att finnas tillgängliga.
Kritiken klingar onekligen illa med vad Daniel Ek sa om sin vision för Spotify i samband med lanseringen:
- Jag bryr mig inte om hur mycket pengar Spotify drar in, utan hur mycket vi betalar ut till artister.

Vid tidpunkten för uttalandet var det inte känt att skivbolagen får en del av kakan.
Bengt Håkansson, varumärkeskonsult på Brand Clinic, tror att detta kan få flera av dem som sett Spotify som en oberoende och självständig pionjär i musikbranschen att ändra uppfattning.
- Det är aldrig riktigt bra om någon framstår som rebellisk och hittar en ny lösning och så visar det sig att den gamle dominanten lik förbannat är med.
- Det blir mer en Ford än en Ferrari av det då.
Sedan debatten kring artisternas ersättningsnivåer och ägandet i Spotify väcktes har Daniel Ek och Martin Lorentzon valt att inte svara på frågor.
De kommunicerar oftast via pressmeddelanden och företagets kommunikationsansvariga.
Ek och Lorentzon har det överlägset största aktieinnehavet i Spotify.
Handlingar som lämnats in till bolagsverket i Luxemburg, där moderbolaget är registrerat, visar att Ek och Lorentzon via bolag registrerade på Cypern kontrollerar 51,9 procent av aktierna, uppger Computer Sweden.
Då företaget i dag, enligt Financial Times, värderas till omkring två miljarder kronor skulle grundarna inte behöva oroa sig över sin framtid om de bestämde sig för att sälja.
Och ännu mer pengar är på väg in.

Den kinesiske finansmannen Li Ka-Shing uppges tillsammans med bland andra de Londonbaserade riskkapitalisterna Wellington Partners vara beredd att gå in med sammanlagt 360 miljoner kronor i Spotify.
Kapital som välkomnas när Spotify de kommande månaderna kommer att försöka mångdubbla antalet användare.
I slutet av juli skickades en version av Spotify för Apples mobiltelefon Iphone in till företaget för granskning.
Skulle den godkännas av Apple lär omsättningen mångdubblas och senast nästa år räknar Daniel Ek med att kunna lansera tjänsten i USA.
Enligt Reuters är också Kina - med 330 miljoner internetanvändare - en potentiell marknad för Spotify.
Både Sony och Universal har bekräftat att man i Sverige tjänar mer pengar på Spotify än på köp från konkurrenten och världsdominanten Itunes där användarna blir ägare till musiken de betalar för.
Sony BMG äger exempelvis 5,8 procent av Spotify. Aktierna skivbolaget fick för omkring 30000 kronor är nu, enligt uppskattningar, värda 116 miljoner kronor och inkomsterna som Spotify inbringar för Sony är större än så.
Företaget betalar också royalties till skivbolagen för varje gång någon av deras låtar spelas upp av en användare.
Efter att de senaste åren ha gått på knäna ser skivbranschen via Spotify helt enkelt en möjlighet att börja tjäna stora pengar igen.

En god affär för grundarna, för skivbolagen och för användarna.
- Vi är en bransch som håller på att dö, säger Jonas Sjöström.
Han är vd på skivbolaget Playground och ordförande för Svenska oberoende musikproducenter.
- Vi har varit nere på knäna fullständigt. Skivbolagen har sett Spotify och liknande tjänster som ett sätt att styra bort trenden från det rena pirateriet.
Enligt Jonas Sjöström är det för tidigt att säga att Spotify är räddningen för musikbranschen.
- Ingen vet vad Spotify är värt egentligen. Det viktiga är att många människor får chansen att ta del av en legal, bra grej.
- Det här gynnar mångfalden och på sikt tror jag det gynnar bredden av företag som kan överleva men det är för tidigt att snacka om en frälsning.