Expressen fick den första intervjun med Försvarsmaktens nye spionjägare. Han har precis tillträtt som ny chef för Säkerhetskontoret och fick följande fråga:
Har du rätt att besluta om hemliga operationer och leda en person som ska låtsas vara beredd att låta sig värvas av en främmande nation som agent?
- Svar ja.
Och sådana operationer har inträffat?
- Ja
Har de varit framgångsrika?
- Det kan jag inte kommentera.
Mycket mer än så kommer inte Klas Eksell säga om den saken. Han tillhör den lilla krets av försvarsmakten som har insyn i det mest hemliga. Men det är ett faktum, vilket Expressen inte ens frågar honom om eftersom han inte får svara, att Eksell har rätt att ta hjälp av Försvarsmaktens hemliga specialförband.
Och som bekant är Jan Guillous romanhjälte Hamilton en av dessa elitofficerare.
Om Carl Hamilton fick order att hjälpa Eksell skulle hans uppgift exempelvis kunna vara att skydda dubbelagenten.
Men sådant ligger i utkanten av säkerhetskontorets vardag. Det Klas Eksell brottas med tillsammans med sina medarbetare är för det mesta helt andra saker.

Expressen mötte honom i ett konferensrum på högkvarteret, samma rum där försvarsmakten oftast håller presskonferenser om bland annat internationella insatser. Vid några tillfällen har informationen handlat om svenska soldater och officerare som antingen skadats eller omkommit i Afghanistan. Klas Eksell kom själv nyligen hem från Afghanistan. Han tjänstgjorde i sex månader som rådgivare åt en afghansk brigadchef.
Hemma i Sverige fortsätter Afghanistan att vara en del av hans ansvar i jobbet som chef för säkerhetskontoret.
- Säkerhetstjänsten har ansvar för att skydda försvarsmakten både nationellt och internationellt. Vår uppgift är att bedöma främmande underrättelsehot, både nationellt och internationellt, kriminalitet, sabotage, subversion och terrorism
Vad är det främsta hotet mot svenskarna i Afghanistan?
- Det allvarligaste är att någon skjuter mot dem och IED, minor och bomber som är tillverkade för att man ska köra på dem, säger Klas Eksell.
Hur ser terrorhotet ut mot försvarsmakten?
- Jag kommer inte att kommentera det.
Men det finns annat som kan skada, lemlästa ödelägga. Den nya tekniken har skapat en ny typ av faror.
- Det kanske inte uppfattas som så spännande eller avancerat. Men en USB-sticka kan i dag rymma lika mycket information som det tidigare krävdes ett bergrum för att förvara. Det gör också att det finns ett intresse från statsaktörer att via smarta system stjäla den informationen, säger Klas Eksell.

Den som slarvar bort en sådan USB-sticka kan räkna med att utredas av Säkerhetskontoret.
Men det finns också spioner. Öppna källor och Säpo uppskattar att cirka 15 främmande underrättelsetjänster är verksamma i Sverige. På militärsvenska sysslar de med "kontakttagande", alltså med att försöka värva agenter.
Pågår det sådant?
- Jag är övertygad om att det pågår försök till kontakttagande från främmande underrättelsetjänst men jag är också övertygad om att pågår olika typer av sådana försök från grov organiserad brottslighet.
Klas Eksell bläddrar i sin svarta anteckningsbok. I den har han antecknat ett exempel på just den saken.
- Det hände för något år sedan. Det var grov organiserad brottslighet som försökte få tag på en insider. Det var ett reellt hot. Det var ett försök att genom påtryckningar och hot i kombination med pengar för att tillskansa sig vapen. Det upptäcktes och vi vidtog åtgärder tillsammans med polisen och kunde avvärja det hotet.
Försvarsmakten har cirka 25 000 anställda och en del av dem kan vara eller bli säkerhetsrisker av olika skäl och på olika sätt.
- Vi vill inte ha insiders, det kan göra en massa skada i olika typer av ärenden. Därför jobbar vi med säkerhetsprövning och prövar personers pålitlighet från säkerhetssynpunktoch genomför kontrollera på olika sätt. Det spelar egentligen ingen roll vem du är men har du tillgång till en stor mängd information då säkerhetsprövar vi den personens hårdare, säger Klas Eksell.
Ni har rätt att vända ut och in på människors liv?
- Det är en väldigt kontrollerad process. Vi vänder inte ut och in på människors liv. Vi följer lagen och våra instruktioner.
En man som Klas Eksell får också vissa insikter om saker som den vanlige svensken inte känner till. Det har till exempel ryktats om att en avstängd mobiltelefon kan fås att fungera som mikrofon även om den är avstängd.

Klas Eksell bekräftar för Expressen att det finns sådan teknik.
Han slår ihop sin svarta anteckningsbok. Intervjutiden har gått mot sitt slut. Om några minuter ska han vara på ett möte.
Vi frågar inte om vad mötet ska handla om. Det mesta Klas Eksell sysslar med är topphemligt.
Han är inte ensam om det i den del av försvarsmakten han tillhör. Must tillhör en nygammal del inom försvarsmakten och tillkom i sin nuvarande form 1994 efter en omorganisering. Sedan kalla kriget omfattar svenska militära underrättelse- och säkerhetstjänstens även hot från spridning av massförstörelsevapen, så kallade påverkansoperationer, IT-hot och terrorism.
I flera avseenden är en man som Klas Eksell svår att intervjua. Många ämnen är tabu. Ett sådant är vilka nationers underrättelsetjänster som Must utbyter information med. Exakt vilka och hur är hemligt. Inom Must finns även KSI, Kontoret för särskild inhämtning. KSI:s chef är hemlig. KSI har haft flera namn bland annat IB, Informationsbyrån.
I dagligt tal benämns KSI för "kontoret" inom högkvarteret, vissa säger "det lilla kontoret".
Musts arbete styrs i huvudsak av Samordningssekretariatet för säkerhetspolitiska underrättelsefrågor, SUND. Men har också ögonen på sig från andra håll.
En som har särskilt intresse för Must är utrikesminister Carl Bildt. Sedan ett par år sitter tjänstlediga ambassadörer från UD på Must som biträdande chef under högste chefen, Stefan Kristiansson. Men internt i försvarsmakten har Must under senare år drabbats av problem. Kriserna har avlöst varandra och flera toppchefer har slutat. En försvann tvärt. Han fick två årslöner och ett hemligt avtal.

Flera källor talar om en förtroendekris inom Must.
Internt har Must brottats med flera problem under senare år. Expressen avslöjade bland annat att en chef misstänktes för mutbrott. Misstankarna avskrevs senare. För ett år sedan avslöjade också Expressen att ledningen för Must öppet under ett möte riktat kritik mot ansvariga för de mest känsliga operationer. Kritiken utlöste en ny förtroendekris på Must.
JO har dessutom riktat hårt kritik mot Must efter att en chef slarvat bort en begäran om handlingar.
Försvarsmakten prövade under några år att ha en civil chef för säkerhetskontoret.
Förhoppningen från försvarsmakten är nu att kriserna ska vara över genom utnämningen av Klas Eksell och en återgång till den gamla ordningen med officerare som chef för Säkerhetskontoret och nya chefer på flera nyckelposter.