Exakt var det började är knepigt att reda ut. Av alla plastspikmattor som finns på marknaden lanseras en till exempel med referenser till tusenårig kinesisk medicin och färglära.
En annan har designats av en sjukgymnast i Malmö, som säger sig ha fått inspiration från ett musiksällskap i Ryssland.
Medan en skånsk IT-ekonom hävdar att hennes version är äkta ”svensk” och säljer mattan på nätet tillsammans med en hypnos-CD för 900 spänn.
Mattorna har dock en sak gemensamt.
De utlovar mirakel.
Whiplashskador, depressioner, mensvärk, ryggskott, ischias och dålig matsmältning. Enligt reklamen verkar spikmetoden kunna bota de flesta åkommor. Problemet är att det inte finns några bevis.
Förutom en 30 år gammal studie som gjordes på tre äkta fakirer i USA, finns ingen forskning på spikmattan överhuvudtaget.
– I västvärlden har vi hög tilltro till allt som sägs komma från österlandet och vara 5000 år gammalt. I själva verket kanske det finns enstaka indiska fakirer som legat på spikmattor för att härdas. Det har knappast något med smärtlindring att göra, säger Hélène Hallström, sjukgymnast på Smärtmottagningen vid Karolinska sjukhuset.
Hon har reagerat på hur vissa mattor marknadsförs, och anmälde företaget Team Shakti till konsumentverket.
– De hävdar till exempel i sin broschyr att mattan förbättrar ämnesomsättningen – men det vet vi inget om. Man kan inte säga att en produkt har medicinska effekter utan att kunna hänvisa till en enda vetenskaplig källa, säger hon.
Foto: Magnus JönssonMattias Grundström är jurist på Konsumentverket och menar att en stor del av alternativmedicinen är ren humbug.
– Generellt sett använder man sig av referenser till just Indien, Afrika eller Anderna för att det ska låta bättre. Det ska gärna vara långt borta och ha med ”kinesisk visdom” att göra, säger han.
Att mattan kan hjälpa mot sjukdomar verkar inte trovärdigt, tycker han.
– Om man har halsfluss och tar en alvedon mår man bättre – men man kan ju inte hävda att alvedon botar halsfluss för det.

Team Shaktis grundare Jonathan Hellbom, eller yogi Om Mokshananda som han numera kallar sig, ringer på en knackig indisk telefonlinje:
– Jag befinner mig just nu på 3 500 meters höjd i Himalaya. Jag är här för att andas frisk luft och meditera säger han.
29-årige Om Mokshananda är mannen bakom den populära Shaktimattan, som nu utreds av konsumentverket.
– Det är konstigt att folk vill klanka ner på något som verkligen fungerar. Vi har sålt 300 000 mattor, och det är ingen placebo i det. Det är bara de som inte har provat mattan som ifrågasätter den, säger han.
Det finns ju ingen forskning som visar att den funkar?
– Jag har utgått från den forskning som finns, som visar att ungefär 95 procent känner lugn när de använt mattan.
Men det handlar inte om seriös vetenskap.
– Jag behöver ingen forskning för att se att den fungerar. Jag har fått sådan fantastisk respons från människor som berättar att mattan hjälpt dem att sova igen, och räddat deras liv. Man får gärna forska på den – men det ändrar ändå inte mattans effekt, säger Om Mokshananda.
Idén fick han för två år sedan, under en meditationsresa. Plastmattorna produceras i en så kallad ”tempelfabrik” i Indien – alltså en fabrik där kvinnliga arbetare enligt Om Mokshananda ”mediterar när de tillverkar mattorna”.
Till en början gjordes 500 exemplar. Nu har Team Shakti nio anställda – och räknar med en omsättning på 200 miljoner kronor i år. Yogi Om Mokshananda har tagit patent på mattan, och planerar att lansera succén utomlands inom kort.
I höst startar han dessutom en egen Yoga-tidning.
– Vi är nedringda av människor som vill distribuera mattan över hela världen, säger Om Mokshananda.
– Men det finns redan kopior på marknaden, patentet räcker inte långt.
Enligt honom ska en del av vinsten gå till välgörenhet, som barnhem i Asien och miljöprojekt i Afrika.
– I början blir det inte så mycket, man måste etablera sig som företag, investera och marknadsföra. Jag har inte koll på vinstmarginaler, men ungefär 10 kronor från varje matta ska gå till barnhem.
Hur går det ihop med din andliga lära att tjäna så mycket pengar?
– Tidigare har munkar avsagt sig det materiella, men nu har vi kommit till en punkt när även de spirituella måste gå in i materiella världen. Vi måste gå in i det materiella med lugn och kärlek – annars faller hela världen, säger Om Mokshananda.

Det är inte första gången en andlig guru skapar ett framgångsrikt varumärke. Indiskfödde Bikram Choudhury, som bland annat varit Michael Jacksons yogalärare, har exempelvis copyrightskyddat 26 yogaposer och öppnat tusentals ”Bikram”-studios i USA.
(Han lever numera i Beverly Hills, och har en ansenlig samling Rolls Royce-bilar.)
Ett annat exempel är Maharishi Mahesh Yogi, även känd som Beatles egen guru. På 70-talet byggde han upp ett imperium kring sina transcendentala meditationskurser, TM. Dessutom grundade han ett av världens största naturläkemedelsföretag tillsammans med en annan New Age-stjärna – Dr Deepak Chopra.
– ”Vetenskapen vet inte allting” brukar vara ett vanligt argument för sådana här rörelser. Och det är riktigt. Men testa det då! Om det visar sig att mattan inte har någon verklig effekt så är det ju klart, säger Christer Sturmark, ordförande för Humanisterna.
Många människor vill tro att hälsoprodukterna fungerar – trots att de kanske längst inne vet att det är mumbojumbo, menar han.
– Det handlar om intellektuell lathet – man är inte intresserad av verkligheten, helt enkelt. Eller så tycker man kanske att det är kul att testa. Men jag har även mött människor som känner sig lurade.

Betyder det här att hundratusentals självplågande svenskar som dyrkar sina spikmattor – har fel?
Inte nödvändigtvis menar professor Martin Ingvar vid Karolinska institutets centrum för integrativ medicin. Han tycker att det bara är bra om människor mår bättre av sina mattor.
– Man måste alltid ta människors sökande efter hälsa på allvar. Men det finns ingen dokumentation eller några belägg för att spikmattan hjälper mot de sjukdomarna man påstår. Det är ovetenskapligt. De som marknadsför de här produkterna ska ha stor kritik för att de cashar in på fjollerier, säger han.