NÄRA - MEN INTE SÅ NÄRA. Fredrik Reinfeldt fick ingen majoritet i valet. Men det var inte bara 26 röster som avgjorde majoritetsfrågan. Foto: Bob Strong/REUTERS
NÄRA - MEN INTE SÅ NÄRA. Fredrik Reinfeldt fick ingen majoritet i valet. Men det var inte bara 26 röster som avgjorde majoritetsfrågan. Foto: Bob Strong/REUTERS

Snart kommer den riktiga valrysaren

Publicerad
Uppdaterad
Rösträkningen målades upp som den värsta valrysaren i svensk historia med bara ett fåtal röster som avgjorde att alliansen inte fick egen majoritet.
Men var det verkligen så dramatiskt?
Svaret är nej. Även om Folkpartiet lyckats knipa de där två mandaten i Värmland och Göteborg skulle de ha förlorat ett annat - och alliansen hade ändå stupat på mållinjen.
Men illusionen om en valrysare i kombination med rapporter om slarv med valsedlar har lett till att resultatet har överklagats och nu kan det bli aktuellt med omval.
Och här kommer ironin: då kan taktikröstandet göra att vi faktiskt får en valrysare på riktigt.
HALMSTAD. Flera hundra röster låstes in i ett valv - och glömdes bort.Foto: Niklas Henrikczon
LEKSAND. 1 000 röster glömdes bort på en bensinmack.Foto: Henrik Hansson
SALA. Röstkort hittades på tågstationen.Foto: Lasse Sandström
Lars-Erik ÅkerbergFoto: Privat
ARVIKA. Ogiltiga röster lämnades över i en kasse - inte i en säkerhetspåse.Foto: Mats Endermark
Nathilda Anderzén.Foto: Privat
Det började redan innan valet. Fast då handlade det om helt andra saker än kontrollräkning, ogiltiga röster och vallängder. Danmarks två regeringspartier, borgerliga Venstre och De Konservative, gick ut med förslaget att skicka valobservatörer till Sverige för att övervaka att allt går rätt till. Orsaken var att TV4 vägrat att visa Sverigedemokraternas reklamfilm.
- Det vore på sin plats att sända observatörer till det svenska valet. Jag kommer att ta upp en diskussion med Europarådets medlemsländer om vi bör ställa Sverige under en eller annan form av övervakning så att vi säkrar demokrati i framtiden, sade Venstres talesman i utrikesfrågor, Michael Aastrup Jensen, till den danska tidningen Jyllands-Posten.
Utspelet togs emot med en klackspark i det demokratiskt självsäkra Sverige. Vilka är danskarna att kritisera vår demokratiska förmåga?
I dag är vi inte lika kaxiga. Bara några veckor senare tycker många att vi kanske skulle behövt de där danska valobservatörerna ändå. Stora rubriker talar om valkaos och rapporterna väller in om hur det slarvats med hanteringen av valsedlar runt om i landet.
Några exempel:
* I värmländska Arvika lämnade man över ogiltiga röster i en kasse, i stället för att lägga dem i en förseglad säkerhetspåse som reglerna föreskriver.
* I Hammarö, också i Värmland, underkändes röster som var giltiga, för att de låg i oklistrade kuvert eller att någon lagt flera likadana valsedlar i samma kuvert.
* I Visby lämnades en lokal obevakad under kontrollräkningen av valsedlar. En man och hans dotter kom in i en tom lokal där valsedlarna låg framme.
* I Halmstad låstes flera hundra röster in i ett valv och glömdes bort.
* I Leksand glömdes 1000 röster på en bensinmack och blev därför inte räknade på valnatten.
Ett annat problem som uppstått på flera håll i landet är att väljare nekats att rösta för att deras namn redan varit avbockat i vallängden.

En som drabbades av det är 18-åriga Mathilda Anderzén från Vårgårda, som hade sett fram emot att få rösta i ett riksdagsval för första gången i sitt liv. Nu kan hon kalla sig förstagångsväljare även i nästa val.
- Jag kände mig väldigt kränkt. Det är ett brott mot mina demokratiska rättigheter. Jag var så inställd på att jag skulle få rösta, så det första jag gjorde var att börja gråta. Det fanns inte ens i tankarna att jag skulle bli nekad, berättar hon för Expressen.
Lars-Erik Åkerberg från Sundsvall råkade ut för samma sak. Efter händelsen har han anmält sitt valdistrikt till Justitieombudsmannen, JO, som har till uppgift att övervaka att myndigheterna följer reglerna.
- Det kändes otroligt frustrerande att komma till vallokalen och få veta att man inte får rösta. Så kan vi inte ha det i en demokrati. Att en röst kan slarvas bort på det här viset trodde jag bara förekom i länder som Burma eller Afghanistan, säger han.
Om alliansen vunnit egen majoritet med bred marginal kanske dessa misstag aldrig hade uppmärksammats. Men efter vad Sverige upplevde som en valrysare utan motstycke, där Folkpartiet och alliansen förlorade två mandat - ett i Värmland och ett i Göteborg - med bara sju respektive 19 röster, har det kommit in rekordmånga överklaganden av valresultatet. Än så länge har 25 överklaganden hamnat hos Valprövningsnämnden, som nu ska undersöka om det kan bli aktuellt med omval. Och kraven kommer inte bara från enskilda privatpersoner. Även politiker har varit ute och pratat om att överklaga.
- Det är rimligt att det sker ett överklagande i Göteborg, i första hand av någon i valkretsen. Det är viktigt att det blir utrett och att allt gått rätt till, sade Folkpartiets partisekreterare till tidningen Aftonbladet i fredags.
De starka reaktionerna är inte konstiga. De där två mandaten var precis vad som behövdes för att alliansen skulle gå från 173 till 175 mandat i riksdagen och därmed kunna fortsätta regera i stabil majoritet.
Medierna har inte varit sena på att ta fasta på hur lite som egentligen avgjorde Sveriges framtid. I torsdags basunerade flera stora medier ut på förstasidorna, bland annat både Expressen och Aftonbladet, att det bara skilde 16 röster från majoritet för alliansen.
Men det stämde inte. Orsaken var att TT skickade ut fel siffra om hur många röster som avgjorde i Göteborg. Nyhetsbyrån skrev nio, när det egentligen var 19. Tillsammans med de sju röster som avgjorde i Värmland skulle den korrekta siffran varit 26 - men i stället blev det 16.
- Jag såg det mitt i natten och ringde TT för att berätta att det var fel. De gjorde en rättelse som kom ut fem på morgonen, men då var det för sent och siffran 16 hamnade på många förstasidor, säger Svante Linusson, professor i matematik.

Men det stora felet som TT tvingades rätta till mitt i natten, en rättelse som aldrig fick någon riktig spridning, var att dessa 26 röster inte alls avgjorde. Faktum är att det inte skulle ha räckt. Även om Folkpartiet fått de där sista rösterna och knipit två mandat i Värmland och Göteborg hade alliansen inte fått egen majoritet.
För att förstå varför måste vi damma av matematikböckerna och titta närmare på hur det svenska valsystemet fungerar.
Av riksdagens 349 mandat är 310 så kallade fasta mandat. Dessa delas ut i första hand efter hur stora valkretsarna är, alltså hur många röstberättigade som bor där. I årets val fick till exempel folkrika valkretsen Stockholms län 37 mandat, medan lilla valkretsen Gotlands län bara fick 2 mandat. Därefter fördelas de fasta mandaten i varje valkrets till partierna. Med många partier i riksdagen innebär detta att mandaten inte alltid räcker till.
- På Gotland, som har två mandat, får ju bara de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, varsitt mandat. De andra småpartierna får inga fasta mandat där. Så i det fallet missgynnas de små partierna, säger Svante Linusson.
För att rätta till den snedfördelningen delas ytterligare 39 mandat ut - så kallade utjämningsmandat - där de partier som drabbats mest av systemet med de fasta mandaten kompenseras. I den processen ser man hela Sverige som en enda valkrets.

Efter valet har det uppstått en diskussion om valsystemet, där vissa experter menar att det är alldeles för nyckfullt och bör förändras. Svante Linusson tar situationen i Dalarna som exempel, där Socialdemokraterna förlorade ett fast mandat till Miljöpartiet.
- Effekten blev då att Miljöpartiet förlorade ett utjämningsmandat, som de inte var berättigade till längre. Men det utjämningsmandatet gick inte till Socialdemokraterna, som redan hade för många mandat, utan det fick i stället Centerpartiet. Så det blev ett tredje parti som drog fördel av att många i Dalarna röstade på Miljöpartiet i stället för Socialdemokraterna. Så kan det aldrig bli om antalet utjämningsmandat är tillräckligt, säger Svante Linusson.
Och mitt i denna matematik finns svaret på varför det inte skulle hjälpt alliansen om Folkpartiet vunnit två fasta mandat i Värmland och Göteborg.
- Hade Folkpartiet vunnit sju röster i Värmland och 19 röster i Göteborg, då hade Folkpartiet fått två fasta mandat mer och därmed förlorat två utjämningsmandat. De som stod näst på tur att få de mandaten var Folkpartiet själva och Miljöpartiet. Så ett mandat hade FP fått tillbaka, men det andra hade gått till MP, och alliansen hade ändå varit ett mandat från majoritet.
Slutsats: det som utmålades som en valrysare där alliansens majoritet avgjordes med ett fåtal röster var aldrig en rysare. Visst, det är det jämnaste valet i svensk historia, med bara knappt 2000 röster mellan regeringen och de andra fyra partierna.
Men jämnt mellan alliansen och de rödgröna var det inte - och någon rysare med 26 röster som avgjorde majoritetsfrågan har det aldrig handlat om.
Frågan är om så många överklaganden skulle ha ramlat in hos Valprövningsnämnden om svenskarna visste att det aldrig var någon strid på mållinjen om alliansens majoritet. Fast å andra sidan, strulet med valsedlar är ett faktum och oavsett vad som ligger i potten bör det väl redas ut om valresultatet återspeglar hur svenskarna röstat i de valkretsarna där det uppstått en diskussion.

Men hur mycket strul har det egentligen varit? Inte mer än vanligt, menar statsvetarprofessorn Peter Esaiasson.
- Det är en extremt komplicerad procedur att ta flera miljoner röstsedlar och flytta runt dem i landet. Flera tusen personer är inblandade och många är trötta i slutet på kvällen. I varenda val finns det massa fel i administrationen och det finns inget skäl att tro att det har fungerat sämre den här gången än tidigare. Men när det är så här jämnt så får felen mycket mer uppmärksamhet, säger han.
Det ironiska i denna valsoppa är att ett omval kan skapa just den rysare som vi alla trodde att vi upplevde dagarna efter valet.
Om det blir omval i Värmland på grund av anmälningar mot allt strul som har rapporterats därifrån kan det ge upphov till en taktikröstning i valkretsen som förändrar majoriteten i hela riket.
- Ja, så kan det bli. Då blir det helt nya förutsättningar för dem som går och röstar där och man ger Värmlandsväljarna överdrivet mycket makt. Det kan i sin tur kan vara en orättvisa mot väljare i andra delar av landet som inte fått chansen att rösta en gång till, säger Peter Esaiasson.
Att ett omval i Värmland kan få sådana effekter är inte något som Valprövningsnämnden bryr sig om när de gör sin bedömning.
 - Det finns många nackdelar förenade med att gå till omval och den här möjligheten att det kan bli taktiserande är en av dem. Men det är inget som Valprövningsnämnden tar hänsyn till. Vi har bara att se till om det förekommit fel och om det har påverkat utgången. Finns det då inget enklare sätt att komma till rätta med det, så får man ta till omval, säger nämndens ordförande Bengt-Åke Nilsson.
Så från en rysare som aldrig var en rysare väntar vi nu på något som faktiskt kan bli en rysare. Först ska Valprövningsnämnden undersöka saken och i november meddelar den om det blir omval.
Vilken rysare.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida