Vår mest populära fritidssyssla är att titta på tv, inte bara när regnet öser ned. Under förra året minskade dock för första gången på flera år den tid som svensken lägger ned på att se på vanlig, tablåbunden tv. Däremot ökar stadigt tittandet på webb-tv, enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS.
Historiskt sett har tv varit något vi har sett samtidigt och sedan kunnat diskutera efteråt. Mycket har förändrats med playtjänster, nedladdning, hela tv-serier i boxar... Allt fler vill själva bestämma när och hur de ska titta på ett visst program.
Hur många som laddar ned tv-serier olagligt på nätet eller tittar på utländska serier på strömmade webbkanaler vet vi inte riktigt, men att det är vanligast bland unga människor står klart. Det är också tittare i åldern 15-24 som ser mindre på vanlig tv, och mer på internetdistribuerad tv.
Vi kommer med stor säkerhet att få se många stora webbsatsningar från tv-företagen de närmaste åren. TV4 lanserade 27 juni en ny sajt med "ett annat och bredare innehållsperspektiv". Nyheter och sport, som tidigare fanns på separata sajter, har integrerats och sajten har förändrat utseende och funktioner.
En nyhet är att den anpassar sig automatiskt efter vilken sorts enhet du använder: dator, mobil eller läsplatta. Dessutom samlas avsnitt, klipp och information på en egen sida för varje format.
Cecilia Beck-Friis är direktör för digitala medier på TV4. Hon säger:
- Vi har gett sajten mer tv-känsla, och vi vill tillgängliggöra det rörliga innehållet mer. Sajten är också mer avskalad och anpassad till mobilkonsumtion. Det måste vara enkelt att hitta och söka i tjänsten. Det är i de mobila enheterna vi ser den stora tillväxten.
TV4 lägger via sin Play-tjänst ut många av sina produktioner fritt på nätet, och där ligger de sju dagar efter sändning. Efter det måste man vara betalande premiumkund för att se programmen. Betalande tittare kan också se äldre program, hela säsonger, sportsändningar och till exempel aktuella serier som "Alcatraz" på webben.
Den största förändringen på Sveriges Televisions webb är utvecklingen av det öppna arkivet, som har funnits sedan 2005 men i dag mest innehåller klipp ur gamla program. Här finns cirka 200 timmar med klassiska nyhetshändelser som 11 september-attackerna, avsnitt ur nöjesprogram som "Hylands hörna", dokumentärer och klassiska politiska utfrågningar av Olof Palme (S) och Carl Bildt (M).
I höstas fick SVT 60 miljoner kronor av regeringen för att utveckla det öppna arkivet. Då sa SVT:s vd Eva Hamilton:
- Det är glädjande och ger oss möjlighet att inleda projektet att öppna vårt arkiv. SVT sitter på en guldgruva av program som vi vill kunna göra tillgängliga för vår publik utan extra kostnad.
När det sexåriga avtalet med upphovsrättsorganisationen Copyswede kunde undertecknas i mitten av juni stod det klart att SVT efter nyår kan börja lägga ut hela program och dramaserier.
Hur omfattade är då denna guldgruva? Thomas Nilsson är planeringschef på SVT och säger:
- I hela vårt arkiv från tidernas begynnelse, höll jag på att säga, finns omkring 350 000 timmar video. Där ingår även gamla SF-journaler, som vi köpte på 1970-talet. Men det är naturligtvis en bråkdel av allt detta som är riktigt intressant, och en del intresserar säkert bara enstaka individer.
Han menar att ett rimligt mål kan vara att sajten efter några år innehåller 10 000 timmar. Thomas Nilsson säger att SVT under årens lopp har samlat på sig en databas med tittarnas reprisönskemål, och att det är rimligt att börja där för att sedan låta det öppna arkivet växa.
Ett bra exempel kan vara Mikael Persbrandts, Johannes Brosts och Regina Lunds eskapader i Sveriges längsta dramaserie, mycket populära "Rederiet", som sändes i 318 avsnitt under tio år. Thomas Nilsson:
- Även om man kan fråga sig om det är relevant att lägga ut hela "Rederiet".
Kanske kan de omkring två miljoner svenskar som tittade på varje avsnitt när den var som populärast övertyga SVT om att det vore en god idé att lägga ut hela serien, och inte bara utvalda säsonger.
Ett annat exempel på klassisk tv är ungdomsprogrammet "Bullen" vars första säsong gick 1987, med Cissi Elwin (som hon hette då) och Martin Timell som programledare.
Cissi Elwin Frenkel har efter de fyra åren med "Bullen" bland annat varit vd för Svenska filminstitutet och är i dag chefredaktör för tidningen Chef. Hon säger att hon inte är säker på att just "Bullen" har åldrats med värdighet.
- Det ligger ute något klipp som mina barn tycker är rätt pinsamt. Men rent generellt är det givetvis jättekul att det här arkivet öppnas. Mycket är tidlöst, annat kan fungera som historielektioner.
- Jag är uppväxt med tv-teater. Det var tv-teater varje onsdag klockan åtta. Jag hoppas några av de föreställningarna läggs upp.
Ett tredje exempel på pärlor ur SVT-arkivet är underhållningsprogrammen som fångade miljontals tittare. På 1960- och 70-talet hade vi "Hylands hörna" med Lennart Hyland och medverkande som Hasse & Tage, Zarah Leander, Povel Ramel och Hep Stars.
På 1980-talet såg vi "Måndagsbörsen" med Jonas Hallberg, Susanne Olsson och Staffan Schmidt som programledare och band som U2 och Jam som gäster, och samma decennium gick en av de populäraste svenska nöjesshowerna: "Jacobs stege" med Jacob Dahlin och stjärnor som Cher, Janet Jackson och Diana Ross.
När och hur dessa program läggs upp är inte spikat. SVT planerar att öppna sajten under våren 2013, men hur många timmar som då finns upplagda kan ingen svara på i dag.
Hur kommer då SVT:s öppna arkiv att fungera? Planeringschefen Thomas Nilsson reder ut:
- Vår skiss är en tvådelad tjänst. Dels ett redaktionellt urval, med det bästa ur arkivet, eller det som är aktuellt av någon anledning. Ett baspaket med godis, kan man säga. Dels ett mer omfattande arkiv som är sökbart från publiken sida.
Det redaktionella urvalet kan då vara till exempel den bästa julkalendern, de bästa dramaserierna, nyhetspaket på årsdagen av historiska nyhetshändelser som massmorden på Utøya och mordet på Anna Lindh, eller inför riksdagsval viktiga partiledardebatter från tidigare år.
Den andra delen ska vara mer ett mängdarkiv för den som vill söka själv. Tanken är att tittarna ska kunna söka på personnamn, platser, datum och så vidare. Thomas Nilsson:
- Det finns mängder av olika personliga önskemål här. Året jag var född, staden jag kommer ifrån. Vilken låt spelades på allsången när jag var där 1973?
För att detta ska fungera krävs digitalisering av en del material, ett arbete som redan pågår. För att sökningarna ska fungera måste programmen "taggas", förses med koder och sökord som fungerar på ett rimligt och effektivt sätt. Dessutom ska upphovsrätten till programmen läggas ut, så att intäkterna för alla som har upphovsrätt kan fördelas på ett riktigt sätt.
Att Sveriges Television med hjälp av 60 extra miljoner skattekronor kan visa till exempel hela dramasäsonger gratis på webben ur ett nästan outtömligt arkiv är givetvis en konkurrensfördel mot reklamkanalernas mer begränsade fria utbud. Cecilia Beck-Friis på TV4 säger:
- Vi lever under olika förutsättningar, vi har olika modeller. SVT har sin public service-roll, och vi har en annan roll, och det är klart att vi måste förhålla oss till den verkligenheten och till andra tjänster som finns genom till exempel Google och Apple.
Ann-Kristin Wallengren är professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, och film- och tv-forskare. Hon är mycket glad över den här utvecklingen.
- Jag tycker att det är jättebra att de lägger ut så mycket material som möjligt. Det är självklart att arkiven ska vara öppna. Även Filminstitutet borde öppna sina arkiv mer. Nu är det rätt krångligt. De tjänar ingenting på att ha det stängt. I varje fall borde det vara öppet för forskare och studenter.
Ann-Kristin Wallengren är övertygad om att SVT:s öppna arkiv kan bli populärt hos allmänheten.
- Det borde det absolut bli. Särskilt med tanke på att det blir en sökfunktion. Tv är mycket nostalgi för många människor. Vilket program var det som vi brukade se på? Vad var det nu som sändes när jag fyllde 20?
- Dessutom finns det många olika intressen där arkivet kan användas för egen kunskapsinhämtning. Jag tror säkert att detta kan bli en stor framgång, bara de ser till att det blir sökvänligt, säger Ann-Kristin Wallengren.
Avtalet som undertecknades av SVT och Copyswede för några veckor sedan blev möjligt genom att lagen ändrades på ett sätt som förenklar ersättning till den som har upphovsrätten till arkivmaterial. Grundtanken är att radio och tv ska ha tillstånd från varje medverkande, men några avtal om internet skrevs av naturliga skäl inte för 35 eller 45 år sedan.
Mattias Åkerlind är vd för Copyswede, som representerar 14 olika upphovsrättorganisationer som Sveriges musikerförbund och Sveriges dramatikerförbund:
- Det är ett brett avtal, med fokus på att det handlar om ett kulturarv. Vi hoppas så klart att arkivet kan användas under lång tid.
Avtalet är på sex år, men Mattias Åkerlind menar att tittarna inte behöver vara oroliga för att det öppna arkivet stängs då.
- Det är i sammanhanget ett långt avtal. Efter sex år får man kalibrera, se var det är för nyttjande som sker. Mycket kan hända på sex år.
