Vad tänker du på när du hör ordet jordbruk?
Kor, traktorer, böljande kornfält kanske? En väderbiten odalman eller odalkvinna som i sitt anletes svett skördar jordens frukter. En plats där en näringsverksamhet pågår, där näringen så att säga tas direkt från jorden. Ett bruk av jorden.
Är en tennisbana eller golfbana ett jordbruk?
Ja, den frågan besvarar väl sig själv.

Men uppenbarligen är det inte så enkelt. Det är där, i tolkningen, smärtpunkten ligger i den skandal som rullades upp i mitten av veckan. Mitt i sommarstiltjen.
Per definition är en jordbruksfastighet en taxeringsenhet som kan omfatta åker, skog och betesmark samt ekonomi- och bostadsbyggnader, står det i Nationalencyklopedin.
Den synen gällde när länsstyrelsen sa nej till den framgångsrika företagsledaren Max Hanssons utbyggnad av golfbana, tennisbana och lusthus på fastigheten på Östergarn på Gotland. Det handlar inte om jordbruk, även om det på papperet heter jordbruksfastighet.

Då grep Marianne Samuelsson in, hon ville i strid med experterna ge dispens till Hanssons byggnation. Under ett möte som ägde rum i mars i år gav hon sin syn på saken. Det hon inte visste var att hennes uttalande spelades in:
- Max Hansson är en av våra största företagsägare, eller den största företagsägaren vi har på ön.
- Vi får inte tappa det som är väldigt angeläget för att Gotland ska ha arbetstillfällen. Vi kan inte bara ha människor som vandrar på stranden. Det kan man ju inte överleva på.
Sa Marianne Samuelsson.
Och det handlar inte bara om att Max Hansson fått dispens. Även Björn Ulvaeus, före detta Abba-medlem, har fått en generös behandling av Marianne Samuelsson vad gäller byggnationer nära stranden. Han fick bygglov för en studio och bostad på ön Furillen öster om Gotland. Ärendet ska prövas i miljödomstolen. Marianne Samuelsson har även gett dispens till restaurangen Tott resort i Visby för ett 400 meter långt trädäck fem meter från stranden. Miljööverdomstolen sa nej och nu utreds hon för tjänstefel.
- Det är uppenbart att hon inte följt lagen i dessa fall. Vi jobbar med det här varje dag och kan lagstiftningen. Hon gör ingen konsekvent bedömning, säger Jerker Loré, jurist på länsstyrelsen på Gotland till Expressen.

Strandskyddet är till för att alla ska ha tillgång till strandområden och omfattar både land- och vattenområden 100 meter från strandkanten. Det står i miljöbalkens sjunde kapitel paragraf 13- 14. I strandskyddsområdet får varken byggnader eller anläggningar uppföras, med undantag för fiske, skogsbruk, renskötsel - och jordbruk.
Förra året kom ungefär 5000 ansökningar om dispens från strandskyddet in till landets kommuner och länsstyrelser och under första halvåret i år har cirka 2900 kommit in. Trots att dispenser enligt lagstiftningen ska ges restriktivt godkänns 95 procent av ansökningarna.
Hela veckan har befolkning, politiker och medierna öst sin ilska över Marianne Samuelson. Mats Odell (M), kommun- och arbetsmarknadsminister sa att Samuelsson skulle kallas in på samtal med regeringen.
- Alla är lika inför lagen och det finns anledning att reda att olika uttalanden, säger Mats Odell.

Göran Hägglund, Kristdemokraternas partiledare, ser inte heller med blida ögon på landshövdingens famösa uttalande. Han, liksom Odell, betonar att alla människor är lika mycket värda.
- Om hon som landshövding utgått från nåt annat så är det fel. Det här ska vara glasklart. Nu är det jätteviktigt att hon får en möjlighet att förklara sig och att regeringsföreträdare förklarar vad som ska gälla.
Mona Sahlin, Socialdemokraternas partiledare säger:
- Jag mår fysiskt illa om man prioriterar rika på annat sätt än fattiga och det är uppenbarligen det Samuelsson gjort. Det är oanständigt och fel. Jag utgår från att Mats Odell, när han träffar henne, gör det tydligt. Sen får vi se vilka slutsatser de drar av det samtalet. Men regeringen har själv lagt förslag att tulla på strandskyddet. Den debatten borde vara lika intensiv som upprördheten över Samuelssons uttalande, säger Mona Sahlin och argumenterar för att strandskyddet i storstadsområdena och på Gotland måste skärpas men däremot luckras upp i glesbygden.

Karin Brindt vikarierar som nyhetschef på Sveriges Radio Gotland. Det var hon som tillsammans med Helena Bremberg, kanalchef och ansvarig utgivare, beslutade att publicera delar ur inspelningen. Redaktionen var det första mediet som kom i kontakt med bandet.
- Först tänkte jag, "Det här kan inte vara sant. Är det verkligen landshövdingen som pratar?" Jag lyssnade av bandet gång på gång och ja, det var så. Det var landshövdingen. Jag fick en känsla av overklighet.
- Ja, hon så anmärkningsvärda saker. Officiellt hade Marianne Samuelsson tidigare sagt att hon inte hade särbehandlat Max Hansson. Det var ett fall av motstridiga uppgifter.Det är lätt att säga att "Ni journalister missuppfattar saker", men här var det tydligt vad hon sa. Det var helt rätt att publicera.
Reaktionerna på publiceringen har varit kraftiga.
- De flesta, kanske åtta av tio, har tackat oss. Men det finns en del som undrar varför vi gräver i den här frågan, säger Karin Brindt.

Men inte alla är arga på Marianne Samuelsson. Hon fick stöd både från höger och av Johan Staël von Holstein. Han rusade till Marianne Samuelssons försvar på Sidan 4 i torsdagens Expressen där han hyllar landets entreprenörer: "Dessutom bör de tilldelas medaljer och plakat, köras i vagnar genom staden och firas som hjältar och varför inte adlas av kungen? /... / Landshövding Marianne Samuelsson verkar ha förstått allt detta. Och därför riskerar hon nu att få sparken. Det är för sorgligt."
Även Stig-Björn Ljunggren, statsvetare och politisk kommentator, håller med landshövdingen.
- Utifrån vad jag har sett i den här frågan så tycker jag att hon har rätt i det hon säger. Hennes uppgift är att töja på lagstiftningen så mycket som möjligt för att skapa tillväxt på Gotland.

Han reagerar över regeringens beslut att ta in Marianne Samuelsson till samtal:
- Det är bara strategiskt mot Miljöpartiet och oppositionen. De skulle aldrig göra så om det hade varit en av de egna som hade sagt samma sak som Marianne Samuelsson. Regeringen vill vinna politiska poäng men vinner ingen respekt hos oss som ser igenom det, det är genomskinligt, säger Stig-Björn Ljunggren.
Vissa gotlänningar är oroliga över att Marianne Samuelssons agerande kan åstadkomma långt större skada än några meters tillgänglighet till stranddynerna.
Karin Brindt på radion ger en snabb bakgrund: Ansvarskommittén har gjort en utredning om att slå ihop länen. Ett förslag är att Gotland ska slås ihop med Mälardalen och Stockholm. Nu tror en del att skandalen kan utnyttjas så att Gotland kan förlora länsstyret:
- Gotland har ju kämpat för att behålla sin egen länsstyrelse men nu kanske utredarna tycker att det är för mycket svågerpolitik på Gotland, säger hon.
Ingen risk, menar Göran Hägglund och Mona Sahlin.
- Ingen lastar alla gotlänningar för att deras landshövding har gjort fel, säger Sahlin.
- Nej, det ska inte spela någon roll. Den här frågan är oerhört mycket större än vad Marianne Samuelsson har gjort. Det ska ses i ett större sammanhang, säger Hägglund.
Förutom en uppsträckare hos regeringen väntar även ett eventuellt åtal Samuelsson när semestern är slut. Björn Ericson är överåklagare och chef för Riksenheten för polismål i Malmö. Han berättar att han i torsdags fick in en anonym anmälan mot Marianne Samuelsson vad gäller tjänstefel, det kom även in en anmälan vad gäller miljöbrott till Enheten för miljö- och arbetsmiljöbrott. Därtill har en privatperson JO-anmält henne för att ha brutit mot Sveriges lag att alla ska behandlas lika.
- Vi vet snart om det blir en brottsutredning eller inte. Vi jobbar så snabbt som möjligt, säger Ericson till Expressen.

Anledningen till att det här målet hamnat på Riksenheten för polismål är att där utreds mål som gäller domare, åklagare och poliser samt andra auktoriteter.
Hur vanligt är det att landshövdingar utreds för brott?
- Det är ovanligt, men det har förekommit, säger Björn Ericson.
Stig-Björn Ljunggren säger sig inte vara ett dugg förvånad över uttalandet. Han förklarar sin reaktion med att det bland makthavare finns två språk. Dels ett språk som används utåt och som bygger på den offentliga ideologin där det inte är någon skillnad mellan hög och låg och alla är lika inför lagen. Dels ett inre språk. Det sistnämnda är det realistiska, enligt honom.
Med andra ord ligger inte problemet i hennes uttalande, däremot i det faktum att en av hennes underordnade hade spelat in samtalet. Något som enligt Ljunggren i förlängningen slår tillbaka på tjänstemännen och att de får behandlas därefter.

Hur menar du då?- Jag tycker att det luktar rättshaverist lång väg. Alltså att en övernitisk tjänsteman inte ser till nyttan och realismen. Kontentan blir att chefer får utgå från att de kan spelas in av tjänstemän och jag vet inte om det är lyckligt, säger Stig-Björn Ljunggren.
Marianne Samuelsson, lär hålla med honom i den frågan. Hon säger i en intervju med Sveriges Radio att hon inte ångrar sitt uttalande:
- Det var väl dumt att säga det så att det gick att spela in men jag ångrar inte att jag tycker att Gotlands företagare är viktiga.
Expressen har utan framgång sökt Marianne Samuelsson för kommentar.EXPRESSEN RÄTTAR. I dokumentet om den gotländska gräddfilen skrev vi att företags-ledaren Max Hansson var vd. Det stämmer inte. Han är styrelseordförande i Payex. Dessutom skriver vi att Max Hansson anlagt en golfbana. Mer korrekt uttryckt handlar det om "anläggande av gräsmatta med anpassning till golfspel". I en bildtext står det också att Max Hansson fått bygglov för en golfgreen i strid med gällande strandlagstiftning, vilket bör betonas är en tvistefråga.