Det har varit flera rättsliga turer kring huvudpersonerna i Åsne Seierstads böcker.
I juli i år nåddes kulmen efter en lång tvist mellan Seierstad och bokhandlaren Shah Mohammed Rais och hans familj som Åsne Seierstad baserade boken "Bokhandlaren i Kabul" på som kom ut 2002.
Bokhandlaren menade att han och hans familj har lidit av Seierstads beskrivning av dem. Och så i juli dömde Oslo tingsrätt Åsne Seierstad att betala 155 000 svenska kronor i skadestånd till en av bokhandlarens fruar med motiveringen att Seierstad kränkt privatlivets helg.
Parallellt med tvisten kring "Bokhandlaren i Kabul" pågår en annan rättskamp om en annan av Seierstads böcker.
I snart två år har paret Hadizat och Malik Gatajev från boken "Ängeln i Groznyj" - som skildrade krigets Tjetjenien - kämpat mot en rättsprocess som har likheter med rättegångarna mot oliktänkande i Sovjetunionen.
Vittnen som har ändrat sina historier från ena dagen till den andra.
Kritiska journalister som tystas ner och förföljs.
Den 14 oktober 2008 greps Malik och Hadizat Gatajeva av säkerhetspolisen i Kaunas i Litauen. De anklagades för bland annat barnmisshandel.
Paret och deras tre barn lever i dag i Finland och väntar på att deras asylansökan ska behandlas.
Än i dag lever familjen Gatajev i rädsla för vad som ska hände med dem.
- Litauiska säkerhetspolisen och rättssystemet har krossat vår familj. Jag är rädd för vad de ska hitta på härnäst, säger Malik Gatajev.
Hela historien började i Tjetjenien. Hadizat och Malik Gatajeva blev kända för omvärlden genom norska journalisten Åsne Seierstads reportagebok "Ängeln i Groznyj". Boken som kom ut 2007 blev hyllad av kritiker. Inte minst för Åsne Seierstads känsla att förmedla dramatik och lidande. Precis som "Bokhandlaren i Kabul" blev boken en succé och översattes till flera språk, bland annat svenska.
I boken skriver Åsne Seierstad om Tjetjenien-krigens fasor och vad det gör med människorna.
Som en röd tråd genom boken finns paret Hadizat och Malik Gatajeva som trots alla krigets ohyggligheter lyckas starta ett barnhem i Tjejeniens huvudstad Groznyj. De tar emot barn som har mist sina föräldrar på grund av krig.
Situationen för paret och barnhemmet förvärrades när andra Tjetjenien-kriget inleddes 1999.
Under andra Tjetjenien-kriget blev det svårare för internationella hjälporganisationer att operera i landet och på grund av det fick Hadizat och Malik Gatajevs barnhem mindre finansiellt och annat stöd.

Samtidigt såg den nya tjetjenska presidentadministrationen med misstänksamhet på paret Gatajevs verksamhet.
Flera av barnhemsbarnen blev förföljda av tjetjenska säkerhetspolisen och anklagade för samröre med separatiströrelser. Polisen började intressera sig även för Malik Gatajev.
Till slut bestämde han sig för att åka iväg och tog med sig några av barnhemsbarnen.
Malik Gatajev åkte till Litauen i slutet av 2004. Han hade tidigare gjort resor till landet där han har vänner.
Hans fru stannade kvar i Groznyj och försökte driva vidare barnhemmet där, men hon gjorde också flera resor till Litauen för att hälsa på Malik.
Hennes man öppnade med hjälp av vänner och hjälporganisationer ett barnhem i Litauen dit flera av tjetjenska barnhemsbarnen skickades.
Men det som sedan hände - i september och oktober 2008 - kunde han aldrig ha föreställt sig.
Det började med att han blev jag stoppad av mörkklädda män som utgav sig för att vara säkerhetspoliser.
- De började fråga ut mig om mina politiska åsikter. Jag kände att de ville få mig att säga något negativt om Ryssland. När de inte lyckades släppte de mig, säger Malik Gatajev.
Efter det här mötet blev han orolig. I oktober kom hans fru för att hälsa på som hon alltid har gjort tidigare.
Det som hände den här gången var att det uppstod ett gräl med ett av parets barnhemsbarn. Det här grälet blev sedan upptakten till ett års lång rättegångsprocess som än i dag förbryllar dem som engagerade sig i fallet.
Den då 19-åriga fosterdottern anklagade paret för misshandel och mordhot.

Malik och Hadizat Gatajeva greps den 14 oktober 2008 och anhölls. Men inte av den vanliga polisen, utan av säkerhetstjänsten. Samma dag greps Hadizats son i Tjetjenien.
Paret Gatajev sattes i häkte. De anklagades för barnmisshandel och mordhot, bilsmuggling och att de förskingrat pengar från barnhemsbarnen.
De aktivister och journalister som intresserade sig för fallet började undra om säkerhetspolisens inblandning. Den utdragna rättegången som följde fick skarp kritik. Deras fall fick stor uppmärksamhet i Finland i och med att flera stora namn som regissören Pirjo Honkasalo, Teemu Matinpuro från organisationen Fredskämparna, Iida Simes från finska PEN-klubben och ryska journalisten i exil Oksana Chelysheva engagerade sig.
Samtidigt tystades kritiska journalister i Litauen. En sajt som skrev kritiskt om rättegången släcktes ner.
Rättegången pågick i elva månader. En av dem som följde fallet var Iida Simes från finska PEN-klubben.
- De barnhemsbarn som anklagade paret Gatajev för misshandel drog senare tillbaka sina anklagelser och bad om ursäkt. Jag träffade ett av dem i Finland förra vintern, och hon avslöjade en hel del om hur barnen hade kontaktats många gånger av säkerhetspolisen i Litauen, säger Iida Simes.
Iida Simes tror att säkerhetspolisen tvingade på barnen berättelser om att paret Gatajev höll på med brottslig verksamhet.
Den Finlandsbaserade ryska journalisten Oksana Chelysheva som är ordförande för Rysk-tjetjenska vänskapsförbundet tror att fallet med Gatajev har ett politiskt motiv. Hon tror att ryska säkerhetstjänsten har ett finger med i spelet och påverkar litauiska säkerhetstjänsten.
- Tjetjener i exil ses som ett hot av ryska myndigheter och Litauen är fattigt, korrumperat och beroende av Ryssland, säger Oksana Chelysheva till litauiska nättindningen slaptai.lt.
Författaren Åsne Seierstad är av en annan åsikt. Hon tror inte att fallet är politiskt. Enligt henne handlar det snarare om kulturella skillnader i hur man uppfostrar barn och hon har svårt att tro att säkerhetspolisen skulle ligga bakom barnens berättelser.
Åsne Seierstad. Foto: Cornelia Nordström
- När det gäller kulturella skillnader mellan Tjetjenien och Litauen är de enorma. Föräldrarna vill behålla den tjetjenska uppfostran, medan barnen vill anpassa sig till litauiska. Det är en klassisk konflikt, säger Åsne Seierstad.
Samtidigt betonar Åsne Seierstad vikten av att fallet måste granskas ordentligt.
- Det är fortfarande inte helt klart för mig vad som egentligen hände i Litauen. Om de har varit föremål för ett justitiemord måste de få ersättning. Litauen är nu medlem i EU och måste följa dess regler. Om barn har utsatts för påtryckningar från säkerhetstjänster så är det mycket allvarligt.
Den 9 september 2009 släpptes paret ur häktet och bestämde sig för att fly från Litauen. Under rättegången började Hadizat Gatajevas hälsa att svikta. Hennes man var orolig för att hon inte skulle få vård i Litauen. De flydde till Finland och sökte politisk asyl.

Den 25 september, när paret var i Finland, kom så domen. Malik och Hadizat dömdes till ett år och sex månaders fängelse för bland annat förskingring av pengar och misshandel.
Domen överklagades till högsta domstolen i Litauen av parets advokater.
Men problemen för paret slutade inte där. I januari 2010 greps Malik och Hadizat av finska polisen på grund av en litauisk efterlysning.
Malik Gatajev trodde att en ny rättegångskarusell skulle börja, men plötsligt i mars 2010 återkallade Litauens justitieministerium arresteringsordern och paret släpptes.
Några månader senare avskrev Högsta domstolen i Litauen alla anklagelser mot paret och upphävde domen. Domstolen har beordrat en förnyad prövning eftersom den tidigare rättegången visade sig vara bristfällig.
Trots den glädjande domen är Malik och Hadizat Gatajeva oroliga och rädda för att åka tillbaka till Litauen. Nu väntar de på besked om deras asylansökan.
- Någon vill oss illa, men om det är politiskt vågar jag inte svara på. Vår familj och barnhemmet är splittrade. Nu tar vi en dag i taget, säger Malik Gatajev.