Låt oss reda ut hur det kunde bli så här. Hur en lång, lång tradition som vårt kaffedrickande ändrade karaktär. Hur hela händelseförloppet dribblade sig ner till Italien och kaffe latten, med dragningar i värsta "Nacka" Skoglund-stil. Helt plötsligt skulle alla dricka kaffe latte.
Det är faktiskt mejerierna som har en avgörande betydelse i att vi numera har vant oss vid att kaffe latte är en (nästan) lika vanlig varm dryck som bryggkaffe.
Svensk Mjölk, som är mejeriföretagarnas intresseorganisation startade "Beigeprojektet" i slutet av 1990-talet. Arla och Skånemejerierna var ivriga påhejare av detta. Nu skulle svensken börja dricka kaffe latte. Mejerierna skulle sälja mjölk som aldrig förr.
Tio år före detta hade Arla försökt sig på med en kampanj för Café au lait. I samma veva tapetserades reklamtavlor med Emma Sjöberg som uppmanade oss att dricka minimjölk. En bra kampanj, men det var med "Beigeprojektet" mjölkbehovet till kaffe nästan kokade över.

"Beigeprojektet" var ett smart sätt att få oss att dricka en espresso fylld med mjölk.
- 2003 tog kampanjen fart på allvar. Man spred kunskap om kaffe latten till medierna, som hakade på. Man skickade ut speciella utbildare som lärde upp svenska baristor och kaféägare hur man gjorde en riktigt god kaffe latte, säger Christoffer Levak, som i dag är ordförande i svenska delen av SCAE (Speciality Coffee Association of Europé).
Christoffer Levak brinner för det här med en god kaffe latte. Han var en av dem som åkte land och rike runt och lärde kaféägarna att anamma latten.
- Jag tycker att det finns många fördelar med en kaffe latte jämfört med traditionellt bryggkaffe. Jag tror att det som spelar störst roll i att detta har blivit så populärt är att kunden känner att han/hon får sin alldeles egen kopp kaffe. Kunden resonerar: den här koppen är gjord bara till mig, säger Christoffer.

Det ligger naturligtvis mycket i vad Christoffer Levak säger. Men det var också en smart kampanj på många andra sätt. "Beigeprojektet" lyckades dessutom få med det estetiska i sin kampanj. Att gå in och ta en kaffe latte tog oss en bit bort från vardagen, vi blev internationella när vi beställde den här drycken. Vi blev lite italienare, helt enkelt, och såg vespor fara fram på Via Veneto i Rom när vi fick den där krämiga kaffekoppen framför oss.
"Bravissimo", jublade våra mejerier.
Så här skriver man på Arlas hemsida i dag:
"Svensk Mjölk har på uppdrag av de svenska mjölkbönderna och mejeriföretagen med Arla Foods i spetsen drivit projektet Beige under ett knappt decennium. Beige har haft som syfte att driva på den begynnande kaffetrenden i Sverige och har starkt bidragit till etableringen av den moderna svenska kaffekulturen. Från och med januari 2009 driver Arla Foods Beige vidare i egen regi under namnet Beige by Arla."

Projektet räknas som en av de mest framgångsrika kampanjer som gjorts för mjölken.
Lattetrenden har de senaste tio åren pekat spikrakt uppåt, mycket tack vare Beige och dess sponsorer. I dag är kafékulturen väletablerad i Sverige och mjölkdrickandet förändras i takt med trender och levnadsvanor. Kaffe latte har betytt mycket. Som exempel på detta har andelen användare av mjölk i kaffet ökat från 39 procent 2001 till 69 procent 2007. I dag konsumeras 27 procent av all mjölk tillsammans med kaffe. 1999 var andelen 10-15 procent.
Vad händer nu i Beige-projektet?
1 000 baristor utbildas varje år från grunden, så att säga.
- Cirka 6 000 baristor genomgått utbildningen sedan projektet startades, säger Christoffer Levak.
Därutöver finns det olika avancerade påbyggnadsutbildningar inom programmet.

En annan viktig uppgift för Beige har varit att anordna baristatävlingar. Tillsammans med SCAE Sweden har Beige anordnat dessa tävlingar sedan 2001. I år avgörs Barista Cup 12-14 mars i Restaurangakademins lokaler vid Globen i Stockholm.
Många har tagit till sig både kulturen och detta nya, lite chica och coola att inte bara beställa en svart kopp kaffe, utan något mer.
En av dem var, och är, Sebastian Ryberg. Han är något så exklusivt som regerande svensk lattemästare och efter den titeln bar det av till VM i London i juni 2010 där det blev en bronspeng. Vi frågar denne virtuos hur man ska göra den perfekta kaffe latten.
- Det finns så många fallgropar. Oj, oj, oj. Men det vanligaste felet är att man värmer mjölken för mycket. Den får inte överstiga 65 grader. Sedan har vi det här med kaffebönan. Det ska vara rätt mängd kaffebönor, rätt malning och så vidare. När man får till det perfekt känns det direkt, säger Sebastian.
Han berättar också om förhållandet kaffe kontra mjölk.
En liten latte ska innehålla 3 centiliter kaffe, 17 centiliter varm mjölk. En stor: sex centiliter kaffe, 30-35 centiliter varm mjölk.
- Svenskarna har ju traditionellt en fika-kultur. Att man ska ha något sött till kaffet. Man ska sitta och samtala, läsa tidningen tillsammans med sin kaffekopp. När kaffe latten kom blev det en annan kultur som klev in i vårt medvetande. En snabb kaffe latte eller en espresso hos en barista - för att få den goda kaffesmaken med sig därifrån, säger Sebastian.

Om man tycker som svenske mästaren - som så många svenskar gör i dag - förändrar detta en annan konsumtion än just bara kaffe.
Nu såldes det mjölk i massor för vår kaffekonsumtion.
Härligt. Mjölk som är så bra. Det ger ju starka ben och allt det där.
- Nej, inte riktigt. Det är fortfarande så att mjölk är bra för våra kroppar när vi växer. Med sitt kalcium stärker mjölk vårt skelett. Men när vi nått vuxen ålder är mjölk inget bra alls, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som är professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Charlotte Erlanson-Albertsson säger sedan något som faktiskt är en aning chockerande:
- Mjölk har blivit mer och mer ifrågasatt. För vuxna människor leder mjölk till ökad risk för åderförkalkning. Mjölk stimulerar tillväxtfaktorer, insulinet påverkas och det kan till och med leda till cancer.
Hur vet du det?
- Det finns vetenskapligt stöd för att det förhåller sig på detta sätt. Man ser klara samband till dessa åkommor och konsumtion av mjölk. Det är egentligen förfärligt.
Professorn nämner därefter att mjölk kan ge upphov till inflammationer, och allergier.
Det är proteinerna i mjölken som är boven, enligt Charlotte Erlanson-Albertsson. Mjölk innehåller 80 procent proteinet kafein, resten är så kallade vassle-proteiner. Kafein-proteiner är problemet, anser Erlanson-Albertsson.

Dietisten Maria Sitell är inte alls lika kritisk till ökad mjölkkonsumtion.
- Nej, det är jag inte. Jag anser att inget enskilt livsmedel kan orsaka alla dessa problem som Charlotte Erlanson-Albertsson menar att mjölk gör, säger Maria Sitell.
- Sedan är det ju så att om man konsumerar ett och samma livsmedel alldeles för mycket blir inte det bra, så klart, vilket livsmedlet än må vara.
Livsmedelsverket har gett näringsrekommendationen att vi ska få i oss kalcium motsvarande dricka cirka fem deciliter mjölk om dagen.
- Att vi dricker mer kaffe latte i dag än tidigare bekymrar inte mig speciellt mycket ur folkhälsosynpunkt, säger Maria Sitell.
Så hur man än väljer att dricka sitt kaffe finns det både för- och nackdelar.
Svart och vitt i en blandning.
Precis som en kaffe latte.