Lotta Vingsle har precis haft matematik­ med sina femteklassare på Vegaskolan i Vännäs. Passet började - till skillnad från de flesta mattelektioner i Sverige - inte med att eleverna tog upp matteböckerna. I stället placerade Lotta Vingsle en penna och ett gem framme på ­tavlan och lät eleverna komma fram och rita förstorade bilder av föremålen.
- Det är viktigt att börja med det ­konkreta och låta eleverna sätta ord på vad de gör innan matematiken blir abstrakt säger hon.
I tio år har Lotta Vingsle vid sidan av lärarjobbet varit matematikutvecklare i Vännäs kommun och nu är hon en person som skolverket menar skulle kunna få en nyckelroll när matematikunder­visningen görs om.
Skolverket har nämligen fått i uppdrag av regeringen att ta fram en plan för hur svenska elever ska bli bättre i matematik. Larmrapporterna har den senaste tiden avlöst varandra. I Pisa-testet som görs med 15-åringar över hela världen har Sverige rasat från en topposition i matematik till plats 20 av de 34 OECD-länderna.
FRAMTIDEN. Med mer lärarledd undervisning ska svenska elever bli bättre på matte. Foto: ThinkstockJämfört med 1995 är Sverige ett av de länder som försämrat sina resultat mest i den TIMSS-studie som genomförs i årskurs åtta. Andelen svenska åttondeklassare som når den högsta poängen har minskat från tolv procent till två. Och andelen elever som inte når upp till den mest elementära ­kunskapsnivån i matematik har ökat från fyra till tio procent.
25-30 procent av gymnasie­eleverna får IG i kurserna matematik A, B och C och på flera yrkesprogram får nästan varannan elev IG.

Teknikdelegationen med Volvos vd Leif Johansson i spetsen varnar nu för att Sverige kommer att få brist på ingenjörer.
Anders Palm, undervisningsråd på skolverket:
- Sverige har profilerat sig som en industri- och IT-nation. Vi måste till varje pris bryta den negativa trenden. Såväl högpresterande som lågpresterande tappar, men de lågpresterande tappar mest. Betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden ökar, säger han.
Lotta Vingsle, lärare och matematikutvecklare i Vännäs. Han presenterade för ett par veckor sedan en delredovisning av regeringsuppdraget som går ut på att matte­lärarna ska hjälpa varandra att bli bättre på att undervisa. Till stöd får de experter - exempelvis flera av de 400 matematikutvecklare som redan finns utspridda i landets kommuner - och en plattform på webben.
Metoden att ­lärarna lär varandra kallas kollegialt ­lärande och skiljer sig en hel del från ­tidigare satsningar som ­lärarlyftet, där ­lärarna gavs ledigt för högskolestudier.
- Forskning pekar på att kollegialt lärande som utgår från den verksamhet som lärarna befinner sig i berör lärarna och har goda chanser att leda till förändringar i hur lärarna undervisar, säger Anders Palm på skolverket.

Men hur uppstod egentligen mattekrisen? Skolverket konstaterar att de vikande resultaten sammanföll med ett antal yttre förändringar. På 1960- och 1970-talen kvalitets­granskades alla läroböcker. Nuförtiden får vem som helst ge ut läromedel. Decentraliseringen av skolan 1991 bidrog också, i och med att kvaliteten på utbildningen numera skiljer sig mycket åt i olika delar av landet.
1994 gick skolan från att vara regelstyrd till målstyrd. Det talas inte längre om exakt vad lärarna ska lära ut utan om vilka mål eleverna ska nå.
Men det har inte blivit färre matematiklektioner. I Sverige används cirka tio procent (93 timmar) av undervisningstiden i årskurs åtta till matematik. Det är visserligen mindre än i OECD-länderna, som i genomsnitt har tolv procent (116 timmar), men andelen har inte förändrats sedan 1995 då Sverige störtdök i matematiktesterna.
Den stora skillnaden på Sverige och övriga Europa är i stället att den svenska matte­undervisningen är mycket mera styrd av läroboken och inte är tillräckligt varierad, konstaterar skolverket.
Anders Palm, undervisningsråd på skolverket. 90 procent av de svenska eleverna har lärare som använder matteboken som huvudsaklig grund för lektionerna. Motsvarande siffra för EU/OECD-länderna är 60 procent.
Fler lärare undervisar i dag också i ämnen som de inte är behöriga i. Statskontorets kartläggning för fyra år sedan visade att endast 64 procent av matematiklärarna i årskurs 1-5 hade tillräcklig utbildning. För årskurs 6-9 var ­siffran 40 procent och för gymnasieskolan är siffran 35 procent. En orsak till att det ser ut så är brist på vidareutbildning och incitament för lärarna att delta i denna, menar skolverket. Matematiklärarna är också de som är minst benägna att modernisera undervisningen. De lär ofta ut på samma sätt som de själva fick lära sig att räkna när de gick i skolan: genom att eleverna på egen hand räknar i böckerna.
Men matematikdelegationen slog redan för sju år sedan fast att enskild räkning är en stor bov i dramat. "Vi tar avstånd från den växande trenden av enskild räkning i svensk skola; allt talar för att denna trend är skadlig", skrev delegationen i en rapport och menade att undervisningstiden borde användas bättre.

Skolverket vänder sig också mot utvecklingen mot mer eget arbete som inneburit en förskjutning av ansvar från lärare till elev. Det gynnar inte kunskapsutvecklingen utan påverkar tvärtom elevernas motivation och engagemang negativt, menar myndigheten.
- Det är extremt ineffektivt att läraren efter en liten genomgång bara går runt och hjälper till vid enskild räkning. Samtidigt ­verkar det vara väldigt lockande att inom matematiken mekaniskt lära ut regler och procedurer i stället för att arbeta med förståelse och problem­lösning. Men genom att samarbeta tror jag lärare kan utveckla sin undervisning, säger Ola Helenius som doktorerat i matematik och är biträdande föreståndare för nationellt centrum för matematikutbildning.
Men det är fel att skylla allt på mattelärarna, menar Sverker Lundin som är post doc i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet. Den svenska skolan är mycket riktigt läroboksstyrd, men det finns en historisk förklaring till det. När Folkskolan växte fram under 1800-talet fick lärarna stora barngrupper att hålla ordning på. På 1870- och 1880-talen kom man på att "tyst räkning" var ett effektivt sätt att få eleverna att sitta lugna. Böckerna och lärarutbildningen utformades därefter.
Vad är det då som gör att exempelvis Finland lyckas så mycket bättre? Vårt grannland i öster placerar sig nämligen näst högst upp i det Pisa-test där ­Sverige hamnade på 20:e plats.
- En tydlig skillnad är att läraryrket har mycket högre status i Finland. Där går det tio sökande på varje lärarstudentplats. I Sverige har vi svårt att fylla platserna, säger undervisningsrådet Anders Palm.

Matteläraren Lotta Vingsle på ­Hammarskolan är inne på samma linje.
- Lärarlönerna måste höjas rejält, men det måste också finnas fler karriärmöjligheter för lärare än att bli rektorer, säger hon.
Som matematikutvecklare i Vännäs har Lotta Vingsle lyft fram positiva exempel. Lyckas eleverna till någon av de cirka 65 mattelärarna i kommunen särskilt bra med ett avsnitt i de nationella proven får läraren exempelvis berätta för kollegerna hur hon eller han burit sig åt.
Om en månad väntas regeringen svara på skolverkets delrapport. Får myndigheten som den vill drar projektet med kollegialt lärande i gång redan nu.
Landets alla 40 000 mattelärare - och helst också 50 000 förskollärare ­­
- ska om fem år ha deltagit. Prislappen ­landar på 1,3-2 miljarder, beroende på om ­lärarna får tjänstledigt fem eller tio ­procent av sin arbetstid för att jobba med detta.
Är det värt pengarna?
En som tvekar är faktiskt ­Sverker Lundin, post doc ­ i vetenskapsteori.
- Matematiken värderas ­oerhört högt i dag och det talas om demokratiska värden, men hur mycket matte behöver man egentligen kunna för att klara att fatta välgrundade beslut i sin vardag och vara politiskt aktiv, säger han.