Långa vita stränder, i skuggan under en kokospalm och med en drink i handen. Det är drömmen för många svenskar när vintermörkret sänker sig över vårt avlånga land.
Svenskarna slår sig gärna för bröstet som världens mest miljömedvetna folk och många anstränger sig för att göra miljövänliga val i sin vardag.
Men hur går det med miljöengagemanget hos de närmare 400 000 svenskar varje år åker till andra sidan jordklotet för att lapa sol på en strand? Är svensken lika miljömedveten utomlands som i Sverige?
Tigerräkan kan tas som exempel. Thailand är världens näst största producent av räkor efter Kina, med en årlig produktion av runt 520 000 ton. Samtidigt är landet världens största exportör av räkor. Årligen generar räkexporten intäkter på motsvarande 20 miljarder kronor. Men det har sitt pris. Räkorna odlas i mangroveskogarna längs kusten. För att ge plats åt de många räkodlingarna huggs mangroveskogarna ned.

Enligt thailändska Styrelsen för ekonomisk och social utveckling har 260 000 hektar av Thailands totalt 390 000 hektar mangroveskog redan förstörts för att ge plats åt räkodlingar. Hela 24 procent av odlingarna överges efter bara två till fyra år eftersom vattnet då är så förgiftat att det inte längre går att odla något.
Lågt räknat motsvarar varje 16000 hektar försvunnen mangroveskog ekonomiska förluster på 200 miljoner dollar för landet.
Förlusten av mangroveskogarna leder svåra miljöproblem, som ett försämrat skydd mot jorderosion och att lek- och födoplatser för det marina djurlivet försvinner. Salta brunnar, korallblekning och översvämningar är andra effekter av försvunna mangroveskogar.

Under den svåra tsunamikatastrofen 2004 blev skadorna längs den thailändska kusten svåra delvis på grund av avsaknaden av skyddande mangroveskog.
I Sverige känner många till problemen och konsumenter uppmanas att skippa odlade tigerräkor.
Men samma konsumenter som i Sverige stolt byter den thailändska tigerräkan mot en annan produkt, äter gladeligen samma räkor på löpande band under semesterresan i Thailand.
Bryter svenska turister mot etablerad miljöetikett?
- Inte nödvändigtvis, säger två svenska miljöexperter.
Miljöexperterna Bo Svedberg och Elsa Peinerud tror att det är svårt för turister att vara miljömedvetna i Thailand eftersom det ofta saknas information. Foto: Michael TöpfferExpressen träffar Bo Svedberg och Elsa Peinerud, teknisk licentiat respektive doktor i miljörelaterade ämnen från tekniska högskolan i Luleå, under sitt besök i Thailand.
- Jag tror att det enbart handlar om bristen på information. Frågar man personalen på en restaurang här i Thailand varifrån räkorna man vill beställa kommer från och hur de har odlats, är det ingen som vet. Hade man erbjudits ett bättre alternativ hade man tagit det, säger Bo Svedberg.
Han menar att det helt enkelt är för svårt att göra miljömedvetna val.
- Det saknas information och man kan inte det lokala språket. Man kan knappast skylla på turisterna, säger Bo Svedberg.
- Ett annat skäl är att man är på semester, och man kanske inte orkar anstränga sig för att hitta bättre räkor. Hade man vetat hur man skulle göra hade man säkert gjort så, säger han
Men miljömedvetenheten ökar hela tiden i Thailand och de båda svenska miljöexperterna vill i stället framhålla att det är den ökande turismen från Sverige och andra länder är ett av skälen.
Turismen genererar stora inkomster till landet och varje turist om uteblir därför att stranden eller badvattnet är smutsigt representerar ett ekonomiskt bortfall.
Det sätter press på lokala politiker och näringsidkare att sköta om sin miljö. Och i allt högre utsträckning är det turisterna som indirekt är de drivande i miljöarbetet.
Just nu kanske den lokala medvetenheten om räkodlingarnas miljökonsekvenser inte är så stora - men säkerligen kommer den. Det har skett många gånger tidigare.
Den populära turistorten Pattaya några timmar sydöst om Bangkok är ett exempel. Det som var en fiskeby på 60-talet växte sig allt större. Allt fler turister hittade hit. Avloppen från hotell och industrier gick rakt ut i havet och soporna låg på hög. Men i början av 90-talet började turisterna att svika.
- Det var för smutsigt här. Det gick inte längre att bada, säger Somchai Wirasuk, hotellägare i Pattaya.
Lokala politiker fruktade uteblivna inkomster och tillsammans med turistnäringen och andra intressenter började man städa upp. Nya reningsanläggningar började byggas 1997 och nya striktare regler för utsläpp infördes.
Snart var havet renare och soporna borta. Turisterna tillbaka och näringslivet blomstrade.

Ön Ko Tao i den thailändska gulfen är ett annat exempel. Ön är populär bland dykare för sina fina rev och utmärkta snorkling. Över 350 000 turister besöker årligen den lilla sköldpaddsformade ön.
Men med ökade turistströmmar degraderades med åren Ko Taos rika miljö.
- Förr i tiden började korallreven bara 10 meter från stranden. Men med massturismen hit försvann de nästan helt, säger Maleephan Zahir, ledare för miljögruppen Ko Tao Marine Conservation Group.
Man fruktade att avsaknaden av koraller skulle få dykturisterna att överge Ko Tao för andra resmål. En insats gjordes bland öns näringsidkare och man började försöka bevara det marina livet genom att reglera vilka områden turisterna kunde besöka.
Sakta men säkert kom korallreven tillbaka _ och turisterna blev allt fler.
- Miljön är bättre nu än tidigare. Allt fler sköldpaddor kommer nu tillbaka hit för att lägga sina ägg, säger hon.
Att kraven från turister är det som driver miljöarbetet framåt syns också på infrastrukturen, inte minst hotellen.

Att uppmana gästerna att använda lakan och handdukar mer än en dag räcker inte längre. Nu marknadsförs hotell som ekologiska och moderniteter som havskyld luftkonditionering, intelligent belysning på rummen, spaanläggningar byggda i lera i stället för plast, solvärmt varmvatten och hotellodlade grönsaker, kryddor och örter är det som ska locka turister.
Nu verkar ett av problemen i stället vara avsaknaden av en universell standard för att enkelt informera besökare om hur grönt eller miljövänligt till exempel ett hotell är.
- Just nu finns så många olika standarder ute på marknaden att turister bara blir förvirrade. De vill i allt högre utsträckning veta huruvida de dollar de spenderar på hotell verkligen gör någon skillnad. Just nu råder lite av vilda västern, säger Oliver Martin på intressegruppen Pacific Asia Travel Association.
Det lilla hotellet Old Bangkok Inn i Bangkok har snålspolande toaletter, takfönster för att minimera behovet av belysning, energisnål utrustning och möbler i naturliga material.
- Förutom att locka miljömedvetna turister vill vi också i det långa loppet minska vårt energibehov, säger ägaren Nantiya Tulyanond.

De båda svenska miljöexperterna menar att varje miljömedveten svensk turist kan bli en sorts miljöambassadör som indirekt driver miljöarbetet i rätt riktning om de ställer krav.
- Lokala näringsidkare och politiker förstår att inga turister kommer ifall stranden är smutsig och vattnet vid stranden otjänligt. Det är turisterna med sitt kapital som kan utöva press på turistorterna i Thailand att ordna ordentlig sopsanering, vattenrening, ekologiskt odlade räkor och allt annat som behövs, säger Bo Svedberg.