Små, svarta, ihåliga godisar fyllda med brännhett pulver. Rent horribelt eller en ljuvlig smakupplevelse?

Uppenbarligen något smaskigt då Turkisk peppar förra året kammade hem priset som svenska folkets favoritlakrits 2011, på Lakritsfestivalen. Men hur blev egentligen den hårda lakritskaramellen så populär och en av Fazers mest uppskattade produkter internationellt som bara fortsätter att erövra ny mark?

Allt började med att det danska konfektyrföretaget Perelly startade produktionen av Turkisk peppar 1976. Den blev genast en stor framgång på den nordiska marknaden och fick även en extra skjuts under 90-talet då Koskenkorva introducerade sin salmiak-likör. På 80-talet köpte finska Fazer Turkisk peppar som sedan 1996 tillverkas i Finland. Sedan dess har Turkisk peppar lanserats bland annat som lakritsstång, klubba och senast som mjuk lakrits med stark salmiakfyllning och använts, främst under 90-talet, som en ingrediens i många svenskars snapsglas och numera även som ingrediens i matlagning.

Lotta Raab från Desserter utan gränser, arrangerar lakritsprovningar och föreläser om hur man på olika sätt kan använda lakrits i köket - och intresset ökar lavinartat. I år är lakritsprovningarna redan nu fullbokade fram till sommaren.

- Man kan prova att ha lite lakritspulver i köttfärssåsen, tomat och lakrits gillar varandra, eller varför inte sallad med grapefrukt och lakritspasta? Smak- kombinationerna är oändliga, säger hon.

Att Turkisk peppar har kunnat växa under så många år och fortfarande behålla sin starka ställning beror på att man hela tiden har kommit med nyheter men samtidigt kunnat behålla själen med varumärket, tror Sirkku Erlandsson, marknadsdirektör för Fazer bageri och Konfektyr i Sverige.

- Turkisk peppar är en unik produkt på marknaden som egentligen saknar konkurrent, säger hon.

Turkisk peppar har gett ett ansikte för svensk saltlakrits, det är en känd och uppskattad produkt både som shots och som godis, och något som svenskar tar med sig utomlands för att introducera för andra eller för att smaska på själva, enligt Tuija Räsänen, ägare av Choklad & Lakrits Sverige och arrangör för Lakritsfestivalen.

- Populariteten märks tydligt även på mina lakritsprovningar. Jag har alltid med mig Turkisk peppar och frågar om det finns någon som tycker om den, "jaa" ropar allihop. Den smakar mycket av allt och har lite chili i och får därför sting.

Med sina finska rötter har hon ätit mer lakrits än choklad i sina dagar och har ett brinnande intresse för den karaktäristiska roten. Därför startade hon också en lakritsfest för fyra år sedan. Då kom 1350 personer och de höll till i en liten lokal nära Drottninggatan i Stockholm. Förra året köade 5 500 besökare i timmar och på årets festival mellan 21 och 22 april 2012 på Münchenbryggeriet på Södermalm i Stockholm, tror man att 7 000 dyker upp.

- Den nya festivalplatsen är tre gånger större än tidigare och årets nyhet är en hel avdelning för hälsa och spa med lakrits. Festivalen lever sitt egna liv, skrattar hon.

Svenskar äter i genomsnitt ett kilo lakritsgodis per person och år. Men att käka för mycket lakrits är inte riskfritt. Hos känsliga personer kan en hög regelbunden konsumtion av lakrits vara laxerande och ge upphov till skadliga effekter, exempelvis förhöjt blodtryck, sjuklig vätskeansamling och svaghet, enligt livsmedelsverket.

Oavsett skaderisker så älskar svenskar saltlakrits. Och till sommaren satsar Ikea på en egen lakrits. Sara Carlsson, pressansvarig på Ikea, berättar att man sedan i höstas inte har någon lakritsförsäljning alls på grund av förändringar i sortimentet.

- Men till sommaren sätter försäljningen i gång igen och nytt för i år är en egen Ikea-lakrits och den kommer säljas i hela världen.

För Ikea är försäljningen av lakrits också en viktig del i deras svenskhetsstrategi.

- Vi ser en efterfrågan på lakrits runtom i världen, speciellt i Sverige, Finland och i Holland, men vi ser också lakrits som en typiskt svensk produkt och är något vi gärna ser i vårt sortiment, säger Sara Carlsson.

Annethe Nathan, en av grundarna av butiken TotallySwedish i London som säljer alltifrån sill till pepparkakor och saltlakrits, håller med.

Hon upplever att allt skandinaviskt känns trendigt just nu och att det bidrar till att intresset för saltlakrits ökar eftersom det är en viktig del av den svenska identiteten.

- I och med att man inte kan köpa saltlakrits i andra butiker här i London så är det väldigt viktigt för oss att kunna erbjuda något som är typiskt svenskt. Det är ju främst skandinaver som gillar saltlakrits, men också många holländare kommer in för att köpa en påse, säger hon.

Men medan skandinaver smaskar i sig saltlakrits tittar resten av världen oförstående på. Utanför Sverige, Finland, Danmark, Norge, Holland och Tyskland går en osynlig men skarp saltlakritsgräns. Vad som gör att man inte tycker om saltlakrits i övriga världen är en svår nöt att knäcka. Men enligt Tuija Räsänen gjorde ordföranden i Finska salmiakföreningen ett försök.

Han luffade land och rike runt inför sin boklansering för att ta reda på vem som kunde göra en vettig analys.

När han trodde att han funnit kvinnan med svaret på gåtan tittade hon på honom och sa: "Det är ett mysterium".

- Men med tanke på att svenskar är globala så håller saltlakritsen på att spridas. I USA, som inte har någon egentlig tradition av lakrits, så har man skapat lakritsdagen exempelvis och det verkar som att nyfikenheten sprider sig. Jag har fått en del förfrågningar av utländska journalister som vill skriva om fenomenet saltlakrits, säger Räsänen.

Men även om intresset för lakrits har spridits som en löpeld de senaste åren är det långt ifrån ett nytt fenomen. Lakritsens historia sträcker sig flera tusen år tillbaka i tiden och i Europa har lakritsroten använts mot hosta, matsmältningsrubbningar och inflammerade magar.

Fascinationen kring saltlakrits handlar om att det väcker känslor, menar Tuija Räsänen som arrangerar Lakritsfestivalen. Enligt henne är choklad som klassisk musik, och lakrits som rockmusik. Chokladprovningar är lugna och harmoniska medan lakritsprovningarna är mer högljudda med åsikter som går vitt isär.

- Antingen så tycker man om lakrits eller inte - de flesta har en ganska bestämd åsikt. Många har mycket minnen och nostalgi kring lakrits och det är en speciell smak som inte går att hitta någon annanstans.

Och numera har intresset för lakritsprovningarna spridits utanför huvudstadens gränser.

- Som nu i helgen, då kom det folk från Umeå för att gå på provning. Lakrits är i dag vad chokladen är för tio år sedan. Då var det få som visste att kakaofrukterna växer direkt på trädstammen och hur man gör choklad. Att äta lakrits tillhör vår kultur och är en del i att vara nordisk, säger Tuija Räsänen.