Rapporter från intresseorganisationer brukar gå obemärkta förbi. Men när tjänsteföretagens branschorganisation Almega sålde in sin rapport om avdrag för hushållsnära tjänster, rut-avdraget, till SVT:s "Rapport" satte de eld på den politiska debatten.
Almegas rapport lyfte fram hur många jobb som skapats genom rut- avdraget. I heltidstjänster handlar det om 7600 nya jobb.
Den informationen blev högintressant tillsammans med de rödgrönas inställning till rut-avdraget. Oppositionen har nämligen meddelat att de vill avskaffa avdraget. Men vill verkligen de rödgröna, som pratar jobb så fort de får chansen, avskaffa flera tusen nya arbetstillfällen? Nä, givetvis inte, svarade Mikaela Valtersson, ekonomisk-politisk talesman i Miljöpartiet.
- Vi ser nu att i det här konjunkturläget så kommer det antagligen att påverka efterfrågan på arbetskraft negativt. Därför vill vi inte avskaffa det här och nu, sa hon i "Rapport".
Uttalandet uppfattades som att hon gick emot oppositionens linje i frågan, och därmed gick startskottet för en två veckor lång debatt. Förstasidor, löpsedlar, tv-inslag och radioprogram. Överallt pratade man pigavdrag.
- Det har varit en helt galen vecka, säger Mikaela Valtersson.

Efter en tillbakalutad tillvaro på åskådarplats med moderat valfusk på mediernas agenda blev oppositionen tagna på sängen av rut-debatten, och framstod som alltmer splittrade för varje dag som gick.
Socialdemokraternas ordförande i Stockholm, Mikael Damberg, tog upp frågan i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han såg en chans att locka de livsviktiga storstadsväljarna, de som sägs ha kostat partiet valsegern 2006, och gick ännu längre än Mikaela Valtersson. Han ville inte avskaffa rut-avdraget alls, utan i stället rikta det mer mot barnfamiljer.
"Skattereduktionen för hushållsnära tjänster till barnfamiljerna bör därför öka", skrev han.
Nu började alliansen fundera på hur de kunde dra nytta av debatten.
Först ut var Folkpartiet, som föreslog att avdraget ska bli generösare för pensionärer och barnfamiljer. Centern hakade på, och ville bredda rut-avdraget till att innefatta rastning av hundar och service av datorer.
- Jag tror snart Maud Olofsson kommer med ett avdrag för att gå på Café Opera, säger Thomas Östros, ekonomisk-politisk talesman i Socialdemokraterna.

Moderaterna såg också chansen att spinna vidare. I snabb takt tog partiet fram en kampanj, som Fredrik Reinfeldt presenterade vid en brunch på hotell Hilton i Stockholm. På en illgrön affisch skrek orden: "Har vi råd att säga nej till nya jobb?". Jobben som åsyftades var rut-jobben.
Samma kväll var det dags för den första tunga debatten om rut-avdraget, i SVT:s "Agenda". Men den blev inte lika tung som SVT hade hoppats på. Mona Sahlin tackade nej till att debattera med Maud Olofsson.
I stället skickade Socialdemokraterna fram riksdagsmannen Luciano Astudillo. Men han gjorde ett svagt intryck i debatten och hånades efteråt på nätet av ledande borgerliga politiker.
"...tycker nästan synd om Luciano Astudillo på Agenda. Snacka om grillad!", skrev arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin på Facebook.
Nu kunde inte oppositionen ligga lågt längre. På en pressträff 2 mars klargjorde Sahlin, Wetterstrand och Ohly att rut-avdraget ska avskaffas - även om de inte var överens om när det ska ske.
- Vinner vi valet kommer det att tas bort. Det finns ingen ovisshet i det, sa S-ledaren.
Några timmar senare stod hon framför Fredrik Reinfeldt i SVT:s "Aktuellt"-studio. Nu skulle avdraget debatteras på högsta möjliga nivå.
Statsministern log brett. Oppositionsledaren såg allvarlig ut.
Hon förklarade att rut-avdraget utnyttjas framför allt av rika människor och att det kostar 1,3 miljarder, som i stället borde satsas på att anställa mer personal inom vård, skola och omsorg.
Men Sahlins siffror kan ifrågasättas. Regeringen har förvisso avsatt 1,3 miljarder, men hittills har reformen kostat drygt 400 miljoner.

Enligt Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega, behöver inte rut-avdraget kosta skattebetalarna en enda krona, eftersom det skapar nya jobb.
- När 10 000 personer jobbar i den här sektorn så är det kostnadsneutralt för staten, säger han.
Men är det mest förmögna svenskar som utnyttjar rut-avdraget? Det beror på hur man räknar. I antal är det är lika många hög- som låginkomsttagare som gör avdrag. Men det finns många fler låginkomsttagare i Sverige, vilket gör det tio gånger vanligare med rut-avdrag hos höginkomsttagare.
När Aftonbladet dagen efter debatten i "Aktuellt" rapporterade om kända Socialdemokrater som själva utnyttjat rut-avdraget fick debatten nytt syre. Göran Persson, Ylva Johansson, Leif Pagrotsky och Björn von Sydow var några av S-topparna. Flera av namnen var redan "outade" sedan tidigare, men i det här läget blev deras städhjälp mer aktuell och laddad än någonsin.
- Här finns ett evigt problem, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och Socialdemokrat.
- Å ena sidan är Socialdemokraterna ett parti som gör anspråk på att vara solidariskt och företräda dem som har det sämst ställt. Å andra sidan är det så att de som befolkar partiet och partiets ledning har levnadsbetingelser som skiljer sig väldigt mycket från dem som man ska företräda, säger han.

Att leva som man lär är en stort och känsligt kapitel för Socialdemokraterna. De mest uppmärksammade affärerna runt partiets politiker har handlat om S-toppar som drivit en politik offentligt, och agerat på ett annat sätt privat.
Justitieministern Ove Rainer fick avgå, när hans - lagliga - skatteplanering avslöjades 1983.
Laila Freivalds fick tacka för sig på samma post 17 år senare, när hon gjorde ett bostadsklipp samtidigt som hon var med och försvårade utförsäljningen av hyresrätter.
Göran Persson blev en black om foten för hela arbetarrörelsen under valrörelsen 2006, efter alla artiklar om hans flotta mångmiljoninvestering i gården Torp i Sörmland.
Och Mona Sahlin blev tvungen att lämna politiken under flera år på 90-talet, efter den så kallade Tobleroneskandalen. För många i rörelsen var huvudproblemet inte att hon hade använt statens kontokort till privata inköp av blöjor och choklad - utan att hon som tyckte att det var så "häftigt" att betala skatt släpade efter med sina egna dagisavgifter och p-böter.
Numera håller Mona Sahlin sin privatekonomi fläckfri, men hon skapar fortfarande rubriker när hon flyger till Bindefeld-party med kändiseliten, eller låter sig fotograferas med en ganska glamorös handväska.
För S-ledaren är rut-debatten inget nytt. Även om det blev alliansen som införde skatterabatten är pigfrågan egentligen en Socialdemokratisk historia. Den har plågat rörelsen i 17 år.

Det var på Socialdemokraternas ekonomisk-politiska seminarium i Almedalen 1993 som idén lanserades första gången. Förslaget kom från Anne-Marie Pålsson, då forskare i nationalekonomi och i dag riksdagsledamot för Moderaterna. Hon fick mothugg från socialdemokraten Willy Bergström, som beskrev det som en återgång till pigsamhället.
Redan där kunde politikerna ha satt punkt för förslaget, men juli 1993 var usel, regnig, nyhetsfattig. Pigorna blev sommarens stora debatt.
Knappt tre år senare satt Carin Lundberg, socialdemokratisk riksdagsledamot, och förberedde sitt 1-maj-tal. Hon tillhörde inte den kritiska pigfalangen i partiet, och kunde inte förstå vad det var för fel på att anlita städhjälp hemma.
- Det stod i budgeten att vi skulle stötta kvinnligt företagande. Jag tyckte att jag skulle skoja till det lite. Det var så jag kom på det här med Rut, berättar Carin Lundberg.
Några dagar efter 1 maj utvecklade hon sina tankegångar ihop med två andra S-kvinnor på Dagens Nyheters debattsida. De argumenterade för att de så kallade rot-bidragen till byggsektorn skulle kompletteras med stöd till tjänsteföretag som sysslade med Rut (renovering, underhåll och tvätt).
Ett nytt begrepp var fött. Och debatten tog fart igen.
- Många reagerade negativt, för man trodde att jag var ute efter att subventionera pigor. Och det var inte mitt syfte. Jag såg ju städning som ett proffsigt jobb som alla andra, och ville ha en diskussion om hur man skulle stötta branschen, minns Carin Lundberg.

I sin bok "Med egna ord", som också publicerades 1996, försvarade Mona Sahlin städbranschen i liknande ordalag. Då befann hon sig utanför politiken. När hon återvände som biträdande näringsminister 1998 öppnade hon dörren för att slopa arbetsgivaravgifterna för företag som utför tjänster åt hushåll. Finansminister Erik Åsbrink tyckte att det lät intressant - om man kunde visa att skatterabatten gav nya jobb.
Men det blev ingen rut-satsning från Socialdemokraterna. I stället blev det ett rut-avdrag för den som köpte tjänsten när alliansen kom till makten.
Men varför har då frågan poppat upp igen? Det finns flera svar. Ett handlar om folklighet.
- Jag tror det är en fråga som alla kan ha åsikter om. Därmed är den också folklig. Och det hade inte blivit en så stor fråga om den inte berört så många vanliga människor, säger Maud Olofsson.
Inte alls, säger Thomas Östros.
- Nä, bland människor i allmänhet är det ingen viktig praktisk fråga. Det är en väldigt liten andel, en procent av medelinkomsttagarna, som använder sig av det här, säger han.

Det andra svaret är politiskt. För alliansen är rut-frågan en jobbfråga.
- Det är en väldigt tydlig symbolfråga för människor om hur vi förhåller oss till jobben. De som drabbas om man skulle dra tillbaka detta är framför allt alla som arbetar med det, säger Per Schlingmann.
Men det där är marginellt, menar Östros.
- Det här handlar inte på något sätt om jobben, för det påverkar inte sysselsättningsutvecklingen på något nämnvärt sätt. Alla seriösa studier visar att detta ger nästan mikroskopisk jobbeffekt, säger han.
En sak är de i alla fall överens om: jobbfrågan är höstens stora valfråga. Alliansen tror att inte bara jobben, utan just rut-jobben, blir en het fråga i valrörelsen.
- Det kommer att bli en valfråga, eftersom vi har så olika åsikter om det. Alla 11 000 som jobbar i den här sektorn har äntligen fått en fråga som de kan kämpa för, säger Maud Olofsson.
Men för att komma till valet måste vi passera april. Det är en magisk månad för oppositionen, som ska lägga fram sin gemensamma politik. Då ska flera svåra knäckfrågor avhandlas - även rut-avdraget.
- Då blir det nog något slags kompromissprodukt, som innebär att det blir en avdragsmöjlighet, men med en fördelningspolitisk profil, säger Stig-Björn Ljunggren, S-märkt statsvetare.
Eller så håller de fast vid dagens linje, och kommer fram till att avdraget ska avskaffas. Men det kan orsaka väljarflykt, tror Christian Ekström, konsult på pr-byrån Grayling.
- Det kan anses vara en seger för Lars Ohly och kan göra Vänsterpartiet till ett starkare parti i oppositionen. Och då finns det en risk att vänsterliberala väljare i både Miljöpartiet och Socialdemokraterna blir borgerliga, säger han.
I vilket fall som helst har alliansen inga planer på att sluta spinna på rut-avdraget. Så sent som i går öppnade även Moderaterna upp för att avdraget ska omfatta fler tjänster. Nu vill de bredda debatten och lanserar en kampanj för rot-avdraget, som de rödgröna också vill avskaffa.
Bollen är fortfarande i rullning, och det är de borgerliga spelarna som står för det offensiva spelet mot rödgrönt mål.
Samtidigt planerar Almega sitt nästa drag. Planen är klar: nu ska de fokusera på de rödgröna.
- Vi har en del undersökningar som vi tänker presentera. En viktig poäng är att illustrera att priset för de rödgröna partierna kan vara rätt högt i form av väljarsympatier, säger Ulf Lindberg.