Skönhetstips och prylar

Allt om inre och yttre hälsa.

Sajten för alla vinnare

Här delas det ut superbonusar.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
Storlek på text:
Skriv ut text
PLOCKAR FRUKT. Robotar ersätter mänsklig arbetskraft på allt fler områden. Här en fransk äppelplockarrobot i aktion.
Fotograf:AFP
ROBOCOP. Redan 1987 kom den första Robocop-filmen, där Paul Weller spelar en polis, till hälften människa till hälften maskin. Richard Eden (bilden) hade huvudrollen i tv-serien och svenska Joel Kinnaman är Robocop i nyinspelningen som går på bio nu.
LEKER MED BARN. Denna koreanska Irobi är en internetbaserad familjerobot som bland annat kan undervisa barn.
Fotograf:Nicholas Ratzenboeck
SERVERAR TE. En robot bjuder professor Tomomasa Sato vid Tokyos universitet på te. Roboten kan diska också.
Fotograf:Katsumi Kasahara
Med ny teknik kan även en mänsklig hand kopieras.
Fotograf:Fabio Muzzi

Robotarna har snart tagit över ditt jobb

Annons:
Forskarna kollade 702 yrken

Carl Frey och Michael Osborne vid Oxforduniversitetet i England undersöker datoriseringens påverkan på arbetskraften i avhandlingen "The future of employment: how susceptible are jobs to computerisation?".

Utifrån avancerade algoritmer har de tittat på 702 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden och undersökt sannolikheten att dessa datoriseras inom 20 år. Resultatet visar att påfallande många yrken påverkas och att det finns ett negativt samband mellan lönenivå och sannolikhet för datorisering.

Dessutom visar avhandlingen att yrken som kräver social intelligens, kreativ intelligens eller fysisk precision löper mindre "risk" att datoriseras. Exempel på sådana yrken är skulptör, dansare, PR-konsult, förskolelärare, modedesigner och kirurg.

Carl Frey och Michael Osborne uppskattar att det kommer vara teknologiskt möjligt att datorisera 47 procent av den amerikanska arbetskraften inom 20 år.

Transport, försäljning och service är områden som påverkas i stor omfattning.

Böckerna om den nya maskinåldern

"Average is over" (2013):

Författaren och ekonomiprofessorn Tyler Cowen fokuserar på klyftorna mellan USA:s fattiga och rika i automatiseringens spår. I sin bok "Average is over: powering America beyond the age of the great stagnation" beskriver han den nya ekonomins mekanismer. Cowen ligger också bakom bästsäljaren "The Great Stagnation" (2011).

"Robots will steal your job, but that's ok" (2012):

Federico Pistono kallar sig social entreprenör, prisbelönt journalist, vetenskapslärare, aktivist och talare. I sin bok "Robots vill steal your job, but that's ok: how to survive the economic collapse and be happy" (2012) skriver han om algoritmer konstruerade för att göra det människor gör - fast bättre.

"Race against the machine" (2012)

"The second machine age" (2014)

"Race against the machine" (2012) har på kort tid blivit ansedd i ekonomi- och teknikkretsar. Nobelpristagaren Paul Krugman är en av många som refererar till den. Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee skriver om teknikutvecklingens snabba takt och effekt på arbetsmarknaden och lönerna. I uppföljaren "The second machine age" (2014), som kom ut nyligen, tittar författarna närmare på teknikens under och dess mer positiva följder.

Den industriella revolutionen lyfte västvärlden ur fattigdom och frigjorde människan så att hon kunde ägna sig åt mer kvalificerade saker.

Men vad händer när robotarna utför även dessa?

Forskare har kommit fram till att 47 procent av all arbetskraft i USA kan vara ersatt av robotar om bara 20 år.

Lyssna

"Maskiner har färre problem. Jag skulle vilja vara en maskin, skulle inte du?"

Andy Warhols ord, uttryckta under en intervju 1963, finns överallt: på affischer, på nätet, i folks minne. Popkonstikonen var varken först eller sist att intressera sig för teknikens under. På Moderna museets väggar dansar just nu robotar till Kraftwerks elektropopmusik. Museichefen Daniel Birnbaum slår fast att konstens intresse för det mekaniska knappast är nytt. Roboten, till exempel, har förtjust och förskräckt människan sedan romantiken.

- Den tyska romantiken vimlar av marionetter och robotar och människor som egentligen är maskiner. Det här är inget som börjar under 1900-talets avantgarde, säger han.

Men roboten är mer omtalad än på länge. Dess effekt på människan, jobben och välfärden uppehåller nationalekonomer, filosofer och ideella rörelser.

Nobelpristagaren och New York Times-kolumnisten Paul Krugman är bekymrad över att roboten blivit för smart. Nuförtiden kan den inte bara utföra enkla, repetitiva arbetsuppgifter utan också sådana som brukar kräva högskoleutbildning. Resonemanget är hämtat från en bok som på kort tid blivit en klassiker i ekonomkretsar: "Race against the machine" (2012).

Boken stack hål på föreställningen att världsekonomin stagnerat därför att tekniken gjort det. Svaret, menar författarna, är det motsatta: tekniken gör så snabba framsteg att maskinen sprungit om människan och lämnat henne efter. Det förklarar bland annat varför kapitalet ökat medan medianlönerna i stort sett inte gjort det och varför full sysselsättning framstår som en utopi.

Carl Frey vid Oxforduniversitetet utgår från rönen i sin avhandling "Framtidens arbetskraft: hur känsliga är jobben för datorisering?". Slutsatsen fick stort genomslag i tidningar världen över: 47 procent av all arbetskraft i USA kan vara ersatt av datorer om bara 20 år.

- Jag blev överraskad av resultatet, både när det gäller hur stor del av arbetskraften som påverkas och vilka yrken. Siffrorna innebär inte att jag tror att det kommer att bli så, men att det är tekniskt möjligt, säger Carl Frey som även är verksam vid ekonomisk-historiska institutionen i Lund.

 

Den tidigare marknadschefen Martin Jordö ägnar sig sedan i september, på heltid och helt ideellt, åt att hitta en lösning på ett samhälle utan jobb åt alla. Själv är han förvissad om att svaret är medborgarlön, en historiskt liberal idé som anammades av Milton Friedman och Friedrich von Hayek på 60- och 70-talet.

I Sverige har rörelsen haft svårt att bli tagen på allvar.

- Den klassiska devisen är att faller det bort några jobb så ser vi till att skaffa nya, någon måste ju programmera robotarna och välståndet skapar nya tjänsteyrken. Så är det i viss mån, men inte när utvecklingen går för snabbt och när det är för många som tappar sina arbeten. Det finns inget i sig som säger att marknaden kan garantera alla arbete. Full sysselsättning är en politisk idé, säger Martin Jordö.

Framför sig ser han en fördelningspolitisk revolution där det villkorade stödet, så som bidrag och skatteavdrag, minskas, och alla medborgare garanteras var sin basinkomst. Effekten, hoppas Martin Jordö, skulle bli större frihet och minskat beroende av en arbetsmarknad där maskinen arbetar effektivare än människan. Han är övertygad om att konjunktur och teknisk omvandling hänger ihop och ser den senare som en potentiell förklaring till varför världen inte återhämtat sig snabbare efter finanskrisen 2008.

Carl Frey vid Oxforduniversitetet är mer försiktig i sina slutsatser och menar att tekniken inte kan lastas för följderna av finansiella dumdristigheter.

Kluvenheten till den nya tekniken är cyklisk. Under den industriella revolutionen varnade pessimisterna för att 1900-talet skulle likna en dystopisk dikt av William Blake medan optimisterna såg ett århundrade där vanliga människor fick tillgång till varor och tjänster som tidigare bara varit de rika förunnade.

Optimisterna fick rätt och senare, i början av 1900-talet, influerades det ryska avantgardet och den italienska futurismen av den naiva tron på ny teknologi. Men inställningen är lika splittrad inom konsten som i samhället i stort.

- Eftersom tekniken tränger sig på vår vardag något oerhört är det inte konstigt att folk reagerar med att försvara det unika måleriet som en nödvändig motpol. Sedan finns det konstnärer som attraheras av den nya teknologin, säger Daniel Birnbaum.

 

Den moderna maskinåldern är redan i rullning. Apple och Google har flyttat hem delar av tillverkningen till USA där den sköts av industrirobotar, Volvo utvecklar självkörande bilar och i Kina har Foxconn köpt in en stor armé av robotar till sin första helautomatiska fabrik. IBM skapade rubriker när dess mirakeldator Watson slog stormästare av kött och blod i Jeopardy.

Inom servicesfären har maskinen på sina håll avlöst människan, vilket den som besöker en flygplats eller tågstation snabbt blir varse. På aktiemarknaden har den pengastinna börshajen till betydande del ersatts av blixtsnabba algoritmer utvecklade av personer med examen i matematik eller fysik snarare än traditionell ekonomi.

- Den briljanta 80-talsyuppien finns inte längre. Robotarna reagerar ju mycket snabbare än George Soros, säger Daniel Birnbaum som tror att det enskilda geniets tid i strålkastarljuset kan vara förbi.

Samtidigt har han svårt att föreställa sig roboten erövra kultursektorn.

- Kvalificerade jobb inom forskning eller humaniora är nog inte så lätta att reducera till datoriserade processer. Men det är så små marknader ändå. Jag tror inte att vi kommer att ersätta operasångare, teaterchefer, skådespelare eller konstnärer med maskiner. Nästa Warhol är inte en maskin även om han ville vara en maskin själv.

Den uppfattningen får stöd i Carl Freys avhandling. Näst på tur står, enligt forskarna, områden som juridik och sjukvård. Det handlar dock inte om att läkaren ska ersättas av en medicinskicklig robot eller juristen av en lagbokskunnig sådan, utan om expertsystem som flätas in i verksamheten.

Datorn kommer att kunna ställa mer exakta diagnoser än doktorn.

- Juristen kommer inte att ersättas men däremot att ta hjälp av en dator för att läsa texter. De jobb som kräver social och kreativ intelligens kommer förmodligen inte att ersättas av datorer. Barnomsorg är ett annat sådant område, säger Carl Frey.

Transport-, service- och försäljningsbranschen kommer enligt Oxfordavhandlingen att datoriseras i ännu större omfattning. Även mer intellektuella sysselsättningar, som översättaryrket, kan rationaliseras när de tekniska instrumenten förfinats. Det stora bekymret är om den nya tekniken inte lyckas skapa tillräckligt många nya jobb. Många av dagens teknikjättar sysselsätter stora kapital men få anställda.

 

Ett talande exempel, som lyfts fram i utländsk press, är Facebooks köp av bilddelningsappen Instagram för en miljard dollar. Vid tidpunkten för affären hade Instagram 30 miljoner användare - och 13 anställda.

- Jag tror att det ligger något i det. Företag köper innovationskraft, teknologi och i viss mån talanger men de köper inte fysiska produktionsenheter och arbetskraft på samma sätt längre. Det tror jag är det stora skiftet, säger Carl Frey.

En lågoddsare är att framtidens företag blir fler till antalet och mindre till storleken.

- Det är uppenbart att Google och liknande företag inte har lika många anställda som General Motors hade på 70-talet och jag har svårt att se att ett företag skulle växa sig så stort igen eftersom den typen av arbetskraft inte är lika efterfrågad längre, fortsätter Carl Frey.

Entreprenören och KTH-doktoranden Alexander Yngling är tjänstledig för att utveckla det egna företaget Waitress, en app i servicerationaliseringens tecken. Enligt grundaren ska appen trots trenden inte ersätta servitören utan låta denne koncentrera sig "på roliga saker som service i stället för tråkiga saker som att ta betalt".

Han talar fort och lyriskt om den nya tekniken. På samma gång är han bekymrad över att glappet mellan samhällets lågutbildade och spetskompetenta riskerar att skapa allt större sociala orättvisor och ett stort hål i statskassan.

- Utmaningen för staten är att ta fram mer kompetens ur folket. Medelkompetensen måste bli högre. Jag blir lite rädd när jag ser partier som bara pratar om att få folk ut i arbete för jag tror att den sorts arbete man kan få efter ingen eller kort utbildning är på väg bort, säger Alexander Yngling.

 

Yrken som kräver utbildning utmanas av teknikomvandlingen men utbildning är fortfarande nyckeln till framtiden, anser han. Hans resonemang liknar det Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee framför i uppföljaren till "Race against the machine", den nysläppta boken "The second machine age". Utbildningsväsendet bygger på gårdagens kunskaper i stället för att sträva efter framtidens, hävdar författarna som beskriver en datoriserad tillvaro som påverkar både advokaten och truckföraren.

Frågan är hur lik människan datamaskinen kan bli. Daniel Birnbaum är osäker.

- Kan datamaskinen ha en aha-upplevelse? Jag vet inte. Kan datamaskinen vara kreativ? Ja, jag förmodar att den kan det om den blir tillräckligt komplex.

Annons:
MEST LÄST I DAG
Annons:
Annons:
Annons:
Senaste nytt
SPORT
Annons:
EXTRA
BLOGG
SPORT
Annons:
NÖJE
EXTRA
Annons:
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
Annons:
Annons:
Annons:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader
PLOCKAR FRUKT. Robotar ersätter mänsklig arbetskraft på allt fler områden. Här en fransk äppelplockarrobot i aktion.
Fotograf:AFP
ROBOCOP. Redan 1987 kom den första Robocop-filmen, där Paul Weller spelar en polis, till hälften människa till hälften maskin. Richard Eden (bilden) hade huvudrollen i tv-serien och svenska Joel Kinnaman är Robocop i nyinspelningen som går på bio nu.
LEKER MED BARN. Denna koreanska Irobi är en internetbaserad familjerobot som bland annat kan undervisa barn.
Fotograf:Nicholas Ratzenboeck
SERVERAR TE. En robot bjuder professor Tomomasa Sato vid Tokyos universitet på te. Roboten kan diska också.
Fotograf:Katsumi Kasahara
Med ny teknik kan även en mänsklig hand kopieras.
Fotograf:Fabio Muzzi