Om Hyperloopen blir verklighet kan man ta sig från Stockholm till Helsingfors i en timme och 40 minuter.Om Hyperloopen blir verklighet kan man ta sig från Stockholm till Helsingfors i en timme och 40 minuter.

Om Hyperloopen blir verklighet kan man ta sig från Stockholm till Helsingfors i en timme och 40 minuter.

SÅ FUNGERAR HYPERLOOPEN. Hyperloop är ett koncept för ett färdmedel för människor och varor. Foto: WikipediaSÅ FUNGERAR HYPERLOOPEN. Hyperloop är ett koncept för ett färdmedel för människor och varor. Foto: Wikipedia
SÅ FUNGERAR HYPERLOOPEN. Hyperloop är ett koncept för ett färdmedel för människor och varor. Foto: Wikipedia
Hyperloop ska bestå av rör där luft, med lågt tryck, färdas fram i höga hastigheter för att trycka fram kapslar som kan rymma människor eller varor. Foto: WikipediaHyperloop ska bestå av rör där luft, med lågt tryck, färdas fram i höga hastigheter för att trycka fram kapslar som kan rymma människor eller varor. Foto: Wikipedia
Hyperloop ska bestå av rör där luft, med lågt tryck, färdas fram i höga hastigheter för att trycka fram kapslar som kan rymma människor eller varor. Foto: Wikipedia
Ett amerikansk företag är redan i full gång med utvecklingen av Hyperloop. Foto: WikipediaEtt amerikansk företag är redan i full gång med utvecklingen av Hyperloop. Foto: Wikipedia
Ett amerikansk företag är redan i full gång med utvecklingen av Hyperloop. Foto: Wikipedia

Projektet: Tåg till Åland på 15 minuter

Publicerad

Resan Norrtälje-Åland tar bara 15 minuter, Stockholm-Helsingfors en timme och 40 minuter.

Det är en vision som kan bli verklighet med hjälp av tunnlar, broar och ett nytt tåg som är snabbt som blixten.

Idén backas upp av tunga intressen: näringsliv, politiker, forskare - och superentreprenören Elon Musk.

Drygt 200 år efter det att Sverige tvingades avträda Finland kan de båda forna rikshalvorna komma närmare varandra igen. Den här gången genom revolutionerande ny teknologi och stora investeringar i en fast förbindelse mellan det svenska och finländska fastlandet via Åland.

Det handlar om ett tåg som svävar i en tunnel med extremt lågt lufttryck och kör i 1 200 kilometer i timmen. I en tunnel under havet från Sverige till Åland och därifrån via tunnlar, broar och landförlängningar i Åbo skärgård till Finland.

– Det är ett tidigt visionsarbete just nu. Men det här är tekniskt möjligt, precis som Öresundsbron och tunneln under Engelska kanalen. Det kan bli klart om 25-30 år, säger teknologie doktor Björn Hasselgren, som är engagerad i projektet.

Han är forskare på Tekniska högskolan i Stockholm, expert på transportsystem och tidigare ordförande i Infrastrukturkommissionen som lämnade in sin rapport i höstas.

– Sträckan Stockholm-Helsingfors är en så kallad felande länk i europeiskt transportperspektiv. Om vi bygger en fast förbindelse får vi en helt ny geografi i regionen. Helt nya möjligheter för näringsliv, arbetsmarknad, kulturutbyte, utbildning och forskning, säger Björn Hasselgren.

Denna nya transportlänk kommer att knyta samman Kina med Europa och därmed spela en central roll i världshandeln. Sträckan mellan Peking och Hamburg förkortas från veckor till dagar. Allt enligt de entusiastiska visionärerna.


Det låter som science fiction, men ett amerikanskt företag är redan i full gång med utvecklingen av hyperloop, den nya teknologi som välsignas av ingen mindre än Elon Musk. Alltså mångmiljardären som redan har bevisat sin förmåga med succéer som betalsystemet PayPal och elbilen Tesla.

Det nya tåget blir tre, fyra gånger snabbare än de nuvarande höghastighetstågen. Detta med en teknik som påminner om rörpost, en gammal uppfinning som än i dag används till exempel på sjukhus och i regeringskansliet. Men i stället för provresultat och dokument i tuberna handlar det här om ett slags järnvägsvagnar. Man ska kunna kliva på i Norrtälje, färdas genom tunneln under Ålands hav och stiga av i Mariehamn en kvart senare.

Elon Musk ser hyperloop som framtidens teknologi och ett av hans företag utlyste häromåret en tävling om den bästa tekniska lösningen för sådana tåg. Amerikanska Hyperloop Technologies är ett av de företag som deltar i tävlingen - och är nu intresserat av planerna på en svensk-finsk fast förbindelse via Åland. Detta ger ett stort lyft till idén, som forskare, företagare och politiker började diskutera för ett par år sedan.

– Under första kvartalet i år ska vi testa accelerationen. Före året slut ska vi testa hela systemet som kontrollerar fordonet i en hastighet av 1 200 km/tim. Både den tekniska och den affärsmässiga utvecklingen pågår för fullt, säger Alan James, vice vid i Hyperloop Technologies med ansvar för affärsutveckling.

– Projektet Stockholm-Helsingfors är klart intressant för oss. De nordiska länderna har redan goda erfarenheter av Öresundsbron som skapade en superregion. Det här kan bli en ännu större och mer konkurrenskraftig region, säger han.

Företaget ska välja ut tre transportkorridorer som projekt i "första vågen". Alan James säger att det finns 10-12 intressanta områden och att Sverige-Finland är ett av dem. Bland andra kandidater nämner han en länk i norra England mellan Liverpool och Hull, i första hand sträckan Manchester-Leeds. Samt "olika länkar" i USA och en förbindelse mellan Abu Dhabi och Dubai. Enligt James ska den första nya förbindelsen börja byggas redan 2018 och kunna sättas i drift 2020.

 

På Åland finns stort engagemang för den nya visionen, särskilt bland företagare. Även om andra fruktar att det kan påverka färjetrafiken med dess taxfree-inkomster som är så viktiga för den åländska ekonomin. Andra skeptiker talar om risker för miljön, något som experter bemöter med att det handlar om fossiloberoende transporter.

Mårten Fröjdö, ordförande i Företagarna på Åland, ser entusiastiskt på de nya planerna. Han betraktar hyperloop som nästa "paradigmskifte" i kommunikationerna - efter färjetrafiken som körde i gång på 1960-talet. Han och andra pekar på att medelhastigheten för sjöfarten över Ålands hav bara har ökat från 5 km/tim till 30 km/tim under de senaste 200 åren, en blygsam utveckling jämfört med andra teknologiska revolutioner. Nu ska hyperlooptekniken kunna ge en hastighet på 1 200 km/tim!

Av en presentation som de åländska företagarna lade fram när projektet diskuterades på ett seminarium på Finlands ambassad i Stockholm i november kan man dra slutsatsen att Mariehamn blir en internationell "järnvägsknut" - om planerna förverkligas. På deras karta dras linjen inte bara Stockholm-Mariehamn - Helsingfors utan vidare västerut till Oslo, söderut till Hamburg och österut via Sankt Petersburg och Moskva ända till Kina.

– Risken finns att Sverige, Åland och Finland blir en återvändsgränd om vi inte bygger en fast förbindelse. Det finns sedan länge intresse av en snabb transport länk mellan öst och väst, men den här biten saknas, säger Mårten Fröjdö.

– Kineserna bygger redan en snabbtågsförbindelse mellan Peking och Moskva. De vill vidare till Europa som är 43 procent av deras exportmarknad. Den nordliga vägen från Moskva till Hamburg är 20 mil kortare än den sydliga, den är säkrare och där finns redan utbyggda snabbtåg, säger han.

Den åländske företagaren Otto Hojar är ordförande i det nybildade bolaget FS Links som arbetar vidare med projektet för att utreda och försöka förverkliga förbindelsen. Bolaget kommer inom kort att erbjuda företag och privatpersoner i den berörda regionen att investera.

– Havet var länge det element som förenade handeln. Så var det på vikingatiden och Hansatiden. Men i dag är vattnet ett långsamt kommunikationsmedel, säger Otto Hojar.

– Finland är en ö i europeiskt perspektiv, Sverige var en ö tills Öresundsbron kom. En fast förbindelse binder ihop öst och väst. Det blir bättre kommunikationer för näringslivet, det blir bättre för hela samhället, säger han.

Peter Lindbäck, landshövding på Åland, säger till Hufvudstadsbladet att en fast förbindelse kan hota det särskilda EU-undantag som ger de åländska rederierna möjlighet till taxfree-försäljning - som svarar för 65 procent av deras inkomster.

– På Åland kommer det att uppstå en väldig intressekonflikt inom näringslivet, säger han till tidningen.


Både Fröjdö och Hojar tillbakavisar hans farhågor och säger att rederierna tvärtom kan bli partner i det nya projektet.

Olof Ehrenkrona är som Sveriges generalkonsul i Mariehamn en centralt placerad observatör av det nya initiativet. Han understryker att det befinner sig i ett mycket tidigt stadium, men att just denna region kan vara intressant som testområde för den nya tekniken.

– Det här är en tvärförbindelse i en av Europas rikaste regioner. Sverige och Finland har Europas mest integrerade näringsliv och sticker ut vad gäller innovationsklimat. Det är politiskt stabilt och lite korruption, så amerikanarna är intresserade av testa sin teknologi här, säger Olof Ehrenkrona.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag