Plötsligt blev det okej med torsk - men bara ibland

Isabella Lövins bok "Tyst hav" fick ett sensationellt genomslag.
Den sålde i 25000 exemplar, belönades med stora journalistpriset och nådde långt utanför miljökretsar.
Isabella Lövin lyckades med det som forskare och miljöaktivister försökt med i åratal: att dra i gång en bred debatt om utfiskningen av våra hav.
Alla lyssnade, och torskbojkotten startade på allvar 2007.
Plötsligt var det inte längre politiskt korrekt att steka på en torskfilé till middag och ingen ville ertappas med ett torskblock i Ica-kassen. Kunderna satsade i stället på bland annat hoki - upptagen på Nya Zeeland och packad i Kina.
Krögarna, med stjärnkocken Melker Andersson i spetsen, strök torskarna från menyn. Och skolköken stod på rad i "våga vägra torsk"-kön.
De torskar som drogs upp från Östersjön blev svåra att sälja i Sverige och exporterades till bland annat Frankrike.
Men sedan hände något.
I maj 2008 kom Internationella havsforskningsrådet (ICES) med de sensationella uppgifterna att torsken öster om Bornholm hade vuxit till sig. I flera år hade ICES rekommenderat fiskestopp - nu gav de grönt ljus att plocka upp 40 000 ton torsk.
Återigen tog torsken plats i nyhetssändningarna. Samtidigt - det finns ju massor av utrotningshotade fiskar. Varför är det alltid torsken som skapar debatt?

Som vanligt handlar det om makt. Både fysisk och ekonomisk.
Torsken står högst i näringskedjan och är den största rovfisken i Östersjön. Dessutom genererar den mycket pengar till fiskeribranschen.
Sture Hansson, professor i marin ekologi och en av torskens främsta försvarare, tänker äta torsk första gången på många år.
- Jag kan inte längre stå bakom en bojkott av Östersjöfisken, säger han.
Sture Hansson har gjort en helomvändning. Han har studerat Östersjöns utveckling under tre decennier och varit ordentligt oroad över torskens existens. Skräckscenariot var Newfoundland utanför Kanada. Där kollapsade jordens största torskbestånd 1992. Trots 17 år av torskfiskestopp har det inte återhämtat sig - andra arter har tagit över torskens plats i ekosystemet.
Samma förlopp kunde ha drabbat torsken i Östersjön. På åttiotalet fanns 700000 ton i Östersjön. Sedan rasade beståndet.
I den svenska torskens historia är 2005 det mörkaste året. Beståndet var då nere på 80000 ton. Politikerna agerade och en god portion tur gjorde att utvecklingen kunde vändas. Hårdare kontroller av tjuvfiske och stopp för fiske under lektiden infördes. Samtidigt har inflödet av saltvatten varit stort.
I dag finns runt 240000 ton torsk i Östersjön. Men Isabella Lövin jublar inte. Hon säger att vi balanserar på smärtgränsen. Och att köpa torsk i butiken är inte okomplicerat.
- Konsumenterna vet inte från vilket bestånd fisken kommer. Det västra beståndet i Östersjön är i dåligt skick, och i Kattegatt är läget katastrofalt.
Hon ser i stället att det här är tillfället att rädda torsken. Vi ska inte ägna oss åt att spela på marginalerna. Svenska politiker ska inte göra om samma misstag som de gjorde 1993. Med några goda år i ryggen höjde de kvoterna och - vips - sjönk bestånden direkt. Om politikerna varit klokare då, hade vi haft ett större bestånd i dag.
På Ica Maxi i Nacka kostar torsken 159 kronor kilot.
Ett lågt pris för en art hotad av utfiskning, tycker Inger Näslund, fiskeansvarig på Världsnaturfonden, WWF.
Förhoppningsvis kommer Östersjöfisken att kvala in på WWF:S gröna fisklista om något år.
Men innan WWF ändrar sina köpråd krävs mer stabilitet.

Inger Näslund skriver med versaler i ett mejl att den positiva trenden bara gäller för det östra beståndet. Hon tycker fortfarande att man ska hålla sig till Krav- eller MSC-märkt fisk för att vara på säkra sidan. Därmed får man en garanti för att fisket sker med säkra metoder och godkända redskap.
Greenpeace hållning är också att vara försiktig med torsken.
Men på Naturskyddsföreningen är man mer pragmatisk. I sina köpråd kommer man till slutsatsen: "Okej att äta torsk - ibland".
Alla olika råd förvirrar Pär Pettersson, som är ansvarig för fiskdisken på Ica Maxi i Nacka. Ingen fisk har vållat honom så mycket huvudbry som torsken. Försäljningen störtdök för ett par år sedan. Och fortfarande undviker Pär Pettersson att ta in Östersjötorsk. I stället satsar affären på krokfångad eller odlad torsk från Norge.
- Det finns ett sug hos konsumenterna efter torsk. Samtidigt engagerade sig många i torskdebatten. Trots att fisken var lagligt upptagen enligt de kvoter som fanns, ville människor ta ett eget ansvar och bojkotta.

Stjärnkrögaren Melker Andersson, som äger att antal krogar i Stockholm, däribland Fredsgatan 12, Grill och Kungsholmen, serverade sin sista portion torsk för ett och ett halvt år sedan. Nu har han återigen torsk på menyn - åtminstone på två restauranger.
- När WWF gav grönt ljus för torsk från Barents hav, då tyckte vi att sådan torsk var okej också hos oss.
För Östersjötorsk är det fortfarande "nej tack".
- Det är känsligare. Dels vill vi vara med och skydda fisken, dels kan det vara kontroversiellt och slå tillbaka mot oss om vi köper in Östersjötorsk. Allt är väldigt invecklat.
Om både Pär Pettersson och Melker Andersson - som arbetar med mat hela dagarna - tycker att det är snurrigt, vad ska då inte vi vanliga konsumenter tycka?
Dagens märkning gör ingen klokare. Torsk från Barents hav, Skagerak, Kattegatt och Östersjön göms under samma namn: "Fångstzon 27, Nordostatlanten".
Lagen kräver information om från vilken fångstzon fisken kommer. Men det är inte mycket till vägledning för en påläst konsument. "Fångstzon 27" är nämligen 13 miljoner kvadratkilometer stor.
Den som lyckats lära sig att det östra beståndet är i bättre skick än det västra har alltså ingen användning för sina kunskaper.
Ursprungsmärkningen måste bli bättre, anser Isabella Lövin.
Och en beteckning som "närfiskat" är inte tillräcklig.
- Lagligt och svenskt innebär absolut inte att att det är ett hållbart eller miljövänligt fiske. I stället handlar det ofta om fiskekvoter som ligger högt över forskarnas rekommendationer.
Isabella Lövin tycker att det är självklart att fångsområdet ska stå tydligt på förpackningen. Och att havsindelningen blir betydligt mer detaljerad.
Det är ett steg i rätt riktning för att vi konsumenter ska kunna påverka situationen i haven genom att vägra äta det som vi vet är hotat.

I sommar ska Sture Hansson äta torsk igen. Det var länge sedan. Genom åren har han skällt på både politiker och fiskare. Tyckt att politikerna fallit till föga för ett litet särintresse, och att fiskarna bara talat i egen sak.
- Jag har velat leva som jag lär. Men på semestern ska jag ut och pilka, med gott samvete. Och sen ska fisken pannstekas, det är allra godast.
Frågar man Melker Andersson om proffsrecept säger han att det bästa tipset är att inte att joxa till det, torsken är så god i sig. För bäst resultat: rimma först, ångkoka sedan, servera med klassiska tillbehör som riven pepparrot, citron, färsk potatis och sparris.