Foto: Lisa F. Young
 Foto: Lisa F. Young

Pajaskonster kan göra barnlösa gravida

Publicerad

Det här är inget att skratta åt.

En ny fertilitetsstudie från Israel visar att kvinnor som fått besök av en clown har större chans att bli gravida efter prov­rörsbefruktning.

Clowneri används redan på barnsjukhus och blir ett allt mer efterfrågat artisteri - såväl i krig som i operationssalar.

Ett gott skratt förlänger livet, brukar man säga.

Det finns de som skulle vilja dra det ännu längre.

Ett gott skratt kan rädda livet.

Clowner eller narrar av olika slag har dokumenterats så lång tillbaka som till 2300 år före Kristus och även de gamla grekerna har sin egen clownhistoria. Men mycket av dagens inspiration kommer från teaterepoken under 1500-talet där commedia dell'arte föddes.

Den italienska konstformen innefattade maskerade aktörer och aktriser som till stor del improviserade.

- Min personliga inspiration kommer från Charlie Chaplin och det typen av komiker, men även tecknad film, säger Manne af Klintberg som uppträtt som Clownen Manne i över 40 år.

- Jag ser clownen som en konstnär med väldigt kort tålamod, fortsätter han och förklarar.

- Om du målar en tavla, skriver en bok eller spelar in musik så kan du få vänta i år på att få möta din publik. Clownen är en konstnär i nuet. Kommunikationen i rummet är själva målet med konsten.

Han är dock inte av uppfattningen att clownen hör hemma överallt. Den bör till exempel inte vara den som säljer hamburgare eller glass. Clownen ska bara sprida snällhet och glädje, poängterar han.

 

Det finns enligt Manne af Klintberg tre kriterier för en clown.

Det första är att han eller hon direkt signalerar att det är på skoj, varför kläder, smink och en rolig hatt vanligtvis ingår i en show.

”Jag ser clownen som en konstnär med väldigt kort tålamod”, säger Manne af Klintberg som uppträtt som Clownen Manne i över 40 år.Foto: Amanda Protidou
Det andra är ett tydligt underlägesperspektiv till publiken. I Clownen Mannes fall ska publiken - barnen - känna sig smartare.

- Det är inte ofta barn får känna sig smartare i samma rum som vuxna, säger han.

Det tredje är att historien man vill förmedla måste vara uppbyggd av en entré, en mitt och ett slut. Och slutet måste alltid vara lyckligt.

- Även om det är en konflikt - säg att clownen inte kan äta bananen - så måste det alltid sluta med att bananen hamnar i munnen.

Vad är exempel på clowner i dag?

- Gösta Ekmans Papphammar var en ganska typisk clown på den tiden. Johan Rheborg gjorde rymdhjälten Kenny Starfighter som var klantig som tusan, han var också en modern clown. I tv-serien Nanny som gick för några år sedan hävdar jag att hon uppfyllde kraven för en clown, enligt commedia dell'arte.

 

Men det finns förstås en annan sida av den moderna clownen, nämligen den som dyster eller direkt skräckinjagande.

- I film används clownen ofta som den roliga personen, men där han bakom masken är en tragisk karaktär. Den sorgsna clownen som gråter i sin spegelbild, säger den svenske New York-baserade dramaturgen Mikael Södersten.

Han förklarar att mycket har att göra med kontraster.

- Stephen King skrev boken "Det" som är ett exempel. Clint Eastwood jagar en mördare som gömmer sig bakom en mask i "Tightrope". I Ingmar Bergmans "Gycklarnas Afton" från 1953 förödmjukas clownen, som är konstnären Bergmans alter ego. Där står clownen utanför samhället och är sårbar.

Enligt Manne af Klintberg är de alternativa bilderna av clownen inte till någon direkt hjälp.

- Mina kollegor som jobbar på sjukhus får ibland påhopp, men det är mest på nätet. I verkliga livet är folk alltid väldigt lyckliga över att möta dem. Och de som inte tycker om clowner går ju inte och ser mina shower, säger han.

Artisterna som vill sprida glädje och värme har på sätt och vis tagit tillbaka symbolen som clownen är och sedan 1998 är de, till exempel, ett ständigt närvarande moment på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Verksamhetsansvarige Eva Riepe:

- Vi har inte själva gjort några undersökningar, men personal på ortoped­sidan har berättat för oss att de märker hur barn behöver mindre medicin mot illamående och smärta de eftermiddagar vi har varit där.

 

Clowner på sjukhus är en idé som föddes i New York av Big Apple Circus.

- Exempelvis genom att avleda barn i lättare behandlingsmoment så att de slipper ta lugnande mediciner, säger Eva Riepe och tillägger en annan viktig faktor i sjukhusbesöken:

- Det är att föräldrarna får se sina barn skratta, skratta själv och att barnen får se föräldrarna skratta. Även i svåra stunder kan man behöva få tänka på något annat en liten stund för att orka vidare.

Den psykologiska effekten på de inblandade har dokumenterats av Lotta Linge, docent i psykologi, som skriver om det i en rapport från Halmstad universitet.

Hon säger:

- En överläkare berättade om den härliga känslan av att få höra skratt i de annars så ångestfyllda korridorerna på en barncanceravdelning, medan många föräldrar har vittnat om glädjen i att få se barnens friska sidor lysa igenom under lustfyllda stunder med sjukhusclownerna, då även föräldrarna kan glömma det svåra för en liten stund.

 

På barnavdelningen av Jerusalems sjukhus i Israel har clownen "Dr. Sababa" börjat följa med in i operationssalen och rent av medverka i behandlingen. Om än med enkla medel som att sätta på den unga patienten narkosmasken.

- För åtta år sedan var det science fiction att följa med in i operationsrummet. Nu är vi med på en av fem operationer, säger Avi Cohen, mannen bakom Dr. Sababa-masken, till AP.

Men gränsen mellan artisteri och sjukvård är inte självklar.

Eva Riepe från Astrid Lindgrens barnsjukhus tvekar när hon hör om kollegorna i Israel.

- Vi gör det inte i Sverige. Man ska komma ihåg att clownerna ska vara något annat, något roligt, som inte är förknippat med själva vården, säger hon.

I en studie från Israel som publicerats i tidningen "Fertility & Sterility" står att läsa att chansen för kvinnor att bli gravid efter provrörsbefruktning (in vitro-fertilisering) ökade från 20,2 procent till 36,4 procent om en clown roade direkt efter en behandling.

219 kvinnor medverkade i studien och ungefär hälften fick utan förvarning besök av en clown.

Chefsläkaren Shevach Friedler från Assaf Harofeh-sjukhuset säger till AP att skratterapi antingen verkade sänka stressen eller stärka immunförsvaret vilket ökade antalet framgångsrika befruktningar.

Men är inte en komedi lika effektiv, kan man fråga sig?

- Vi jobbar lika mycket med trolleri och akrobatik. Det är den korta vägen till skratt helt enkelt, säger Jennifer Vidmo från Clowner utan gränser, organisationen som reser världen över för att sprida glädje.

Men hon säger att clownartisteri måste anpassas för målgruppen.

- På många ställen finns inte smink, och på andra ställen skulle det bara skrämma barnen. Man måste ha lite kännedom om vad som fungerar var. I Palestina är det snubbel och bus, i afrikanska länder är det mer akrobatik.

 

Clowner utan gränser har fått en utökad budget och därmed möjligheten att hjälpa syriska flyktingbarn i Turkiet.

- Vi brukar säga att "vi tar skratten dit de behövs som mest". Om du lever i flyktingläger eller utan vuxna så behöver du mer än bara medicin och mat. Man behöver hopp, säger hon.

Just nu verkar Clowner utan gränser i Burma med barn som blivit föräldralösa och inte har rätt till skolgång, i ett transitläger mellan Demokratiska Republiken Kongo och Rwanda, de har två projekt i Palestina, ett vardera i Moldavien och Lettland och snart ett med unga mödrar och deras barn i Nairobi.

Mycket i en krissituation handlar om livsräddning och livsuppehållande gärningar.

- Vi får höra historier om barn som inte pratat på jättelänge, som i princip varit apatiska. Efter bara en liten stund tillsammans med en av våra clowner började ett sådant barn kasta en boll, säger Jennifer Vidmo.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida