Rabbin Shneur Kesselman får ständigt höra glåpord i Malmö. Foto: Patrick Persson och Karl Melander
Rabbin Shneur Kesselman får ständigt höra glåpord i Malmö. Foto: Patrick Persson och Karl Melander

Orrenius: "Judehatet är vardag i Malmö"

Publicerad

En rabbin får spott och spe på Malmös gator, blir nästan överkörd och får sin bil vandaliserad.

Lärare av judisk börd kallas "jävla jude" av sina elever.

Och nu: en attack mot judiska församlingen med knallskott och gatsten.

Judehatet tillhör vardagen i Malmö.

I går kväll samlades runt 75 personer utanför attentatsplatsen för att visa sitt stöd för judiska församlingen.

Strax efter midnatt i går drabbades judiska församlingen av en attack. En tung gatsten krossade pansarglaset till den judiska församlingens hus, och ett knallskott exploderade.

Två 18-åringar anhölls i går som skäligen misstänkta för attacken.

Händelsen är den senaste i en lång rad av trakasserier mot judar i Malmö.

- Vi är fast beslutna om att inte låta våldet segra, säger Fred Kahn och Jehoshua Kaufman från judiska församlingen.

De är chockade. Attentatet kommer precis efter de judiska helgerna rosh hashana - det judiska nyåret - och jom kippur.

 

Att det är judisk helg syns på de stora betongblock ställts upp utanför syna­gogan i Malmö. Den brutala betongen skär sig kraftigt mot synagogans milda rundningar.

Betongblocken kostar församlingen 40 000-50 000 kronor i hyra, frakt och uppsättning. De ställs upp under judiska högtider.

De finns där av samma orsak som fått den judiska församlingen att placera ut sammanbitna unga män som vakter runt synagogan: för att det finns människor i Malmö som hatar judar.

I våras satt Sofia, en 29-årig lärarinna, på ett fik i centrala Malmö. Hon berättade att hon älskar Malmö. Ändå kände hon sig osäker på om hon kunde bo kvar.

- Jag vill inte att mina barn ska växa upp i Malmö.

 

Sofia är judinna. Och lärare. På en innerstadsskola i Malmö hörde hon eleverna sprida historier om judars blodtörst. Elever manade: drick inte Coca-Cola!

- De sa att israeliska soldater tagit palestinska barn och lagt blodet i Coca-Cola.

Eleverna visste inte att Sofia var judinna. Hon berättade det inte heller. Men hon bad sina elever att rita bilder av judar. Barnen ritade läskiga varelser med ondskefulla ögon.

En dag kunde Sofia inte tiga längre. När hon hörde en elev säga "vi vill döda alla judar" for det ur henne:

- Då kan du börja med mig.

En elev ville inte riktigt tro att Sofia var judinna: "Du är ju snäll!" Andra skämdes. De sade förlåt: "Vi menade inte dig".

 

Fast något var förändrat, märkte Sofia. Elever slutade komma på hennes lektioner, samma killar som uttryckt hat mot judar. Andra undvek hennes blick.

En dag stod en nioårig elev som fastfrusen utanför klassrummet.

- Varför kommer du inte in? frågade hon.

- Jag får inte för mamma och pappa, svarade pojken.

- Varför inte?

Nioåringen skruvade på sig. Till slut svarade han.

- Du är jude.

Det bor runt 2 000 judar i Malmö. Nästan alla är flyktingar eller ättlingar till flyktingar. I slutet på 1800-talet flydde många från pogromer i Polen, Ukraina och Ryssland. Efter andra världskriget kom utmärglade judar som överlevt nazismens förintelseläger.

 

Runt 1970 anlände en ny våg av judiska flyktingar från Polen, där judar stöttes ut från samhället i en antisemitisk utrensningsvåg. Henryk Grynfeld, i dag lärare i Malmö, var en av de polska judar som då fick en fristad i Sverige.

Expressen berättade om Henryk Grynfeld i våras. Om hur hans elever på en högstadieskola på Rosengård stod utanför hans klassrum och skanderade: "Jävla jude! Jävla jude!".

- I Polen var jag "jävla jude". När jag kom till Sverige blev jag "jävla polack". Nu är det tillbaka till "jävla jude" igen, sammanfattade han med ett glädjelöst leende.

De flesta av Henryk Grynfelds elever har bakgrund i Mellanöstern. Deras familjer kommer från länder där ilskan mot Israel ofta är sammanvävd med ett hat mot judar som folk.

De får med sig antisemitism hemifrån, menade Henryk Grynfeld.

 

Malmös starke man Ilmar Reepalu, S, är ett rött skynke för många judar i Malmö. Judiska församlingen upprördes över att han länge tycktes mena att det var skinheads och svenska nazister som stod för antisemitismen.

I våras medgav Reepalu att han underskattat kraften i judehatet. "Situationen för judarna i Malmö är långt, långt värre än jag hade förstått", sade han. Reepalu sade också att han tidigare inte riktigt sett att antisemitism finns hos invandrare.

För många Malmöjudar var det too little, too late. De har känt sig övergivna. De har upplevt det som att Reepalu velat sopa judehatet under mattan.

Sedan USA:s president Barack Obamas sändebud Hannah Rosenthal i våras kraftfullt kritiserade Reepalu för situationen i Malmö, har Reepalu ansträngt sig hårt för att visa att han tar judehatet på allvar. I går talade Reepalu om sin "ilska och avsky" inför attacken mot judiska församlingens hus.

 

 Samtidigt uttalade en annan representant för Malmö stad, Björn Lagerbäck, att attacken "skadar Malmös varumärke". Lagerbäck är projektledare för Dialogforum, ett kommunalt organ som fått i uppdrag att tackla rasism och öka toleransen i staden. Risken är att hans kommentar stärker bilden av en kommunledning som är mer oroad för Malmös rykte än för faktiska problem i staden.

På nätet ger antisemitiska trakasserier i Malmö näring åt en annan sorts rasism: mot araber och muslimer. Släng ut muslimerna från Malmö så upphör antisemitismen! manar flera antimuslimska bloggare.

Men araber och muslimer är också utsatta i Malmö. Flera kvinnor med slöjor har trakasserats på stan, blivit knuffade på bussar och fått höra att de är talibaner eller muslimfittor.

Häromdagen fälldes Peter Mangs av Malmö tingsrätt för mordförsök på en besökande albansk imam som satt vid en dator i moskén Islamic center i Malmö. På nyårsafton 2009 sköt Mangs flera skott in genom fönstret, mot imamen som satt och mejlade nyårshälsningar till vänner.

 

En kula var på väg mot imamen. Den snuddade en kraftig kruka, ändrade rikting och slog in i en skrivbordshurts, bara centi­meter från imamen.

I går kväll deltog Islamic centers vd Bejzat Becirov i en manifestation till stöd för Malmös judar.

- Vi måste göra något åt det här, sade Bejzat Becirov.

Den hastigt sammankallade stödmanifestationen som inleddes klockan 18 i går kväll lockade runt 75 personer. De var människor med koppling till församlingen, men också vanliga Malmöbor som tröttnat på våldet och hatet.

Bland åhörarna fanns även kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) och Björn Lagerbäck från Dialogforum, som har kommunstyrelsens uppdrag att öka förståelsen mellan Malmöbor.

- Jag är rörd över att så många av er har hittat hit i kväll, sade initiativtagaren Rebecka Hagerfors.

 

Under hela manifestationen cirkulerade poliser kring området. Även utanför synagogan en bit bort patrullerade polisbilar.

- Vi har en ökad tillsyn i området efter det som har hänt, säger en polisman.

Judiska församlingens hus som attackerades ligger ett stenkast från syna­gogan. Här finns församlingens kansli och en förskola där ett trettiotal barn samlas varje dag.

Säkerheten är hög även i normala fall. För att ens komma in i byggnaden måste besökare ringa på en klocka och bli insläppt av en vakt. Bakom den yttersta dörren finns ytterligare en ruta med pansarglas.

- Utan pansarglas hade effekten av explosionen blivit mycket, mycket värre, säger Fred Kahn från församlingen med eftertryck.

 

Ovanför ytterdörren sitter en kamera som är riktad mot dörren. Redan år 1990 fick församlingen tillstånd för den, men när de 2010 sökte tillstånd för ytterligare kameror blev det nobben.

- Församlingen ville övervaka fasaden och närområden, bland annat en trottoar. Ansökan avslogs eftersom integritetsintresset vägde tyngre än övervakningsintresset. Dessutom var inte gatan särskilt brottsutsatt, säger Henrik Kvennberg, tillsynsansvarig för allmän kameraövervakning hos länsstyrelsen i Skåne.

Ilmar Reepalu, S, kräver nu att polisen och länsstyrelsen omprövar sina tidigare beslut om att inte tillåta kameraövervakning.

- Man har sagt att det inte är en allvarlig situation, uppenbarligen är det dags för en ny bedömning, säger Reepalu.

 

Efter attacken kan judiska församlingen komma att söka ett nytt tillstånd. Alla frågor som hör säkerheten till kommer att tas upp till diskussion med församlingens säkerhetsansvarige.

- Vi är tacksamma för allt stöd och sympatiyttringar vi har fått. Det betyder mycket för oss. Nu ska vi fortsätta vår verksamhet och gå vidare som vanligt, det måste vi göra, säger Fred Kahn.

Jehoshua Kaufman fyller i.

- Någon gång hoppas jag att vi kan släppa på säkerhetsarrangemangen, men det verkar tyvärr inte gå åt det hållet.

 

I församlingens hus har också rabbin Shneur Kesselman sitt tjänsterum.

Shneur Kesselman är nog den Malmö­bo som drabbas hårdast av anti­semitismen.

Han har fått spottloskor, äppelskrutt och läskburkar mot sig.

I våras blev han nästan påkörd av en bil som styrde upp på trottoaren.

Han får ständigt höra glåpord som "Support Hitler!" och "Fucking jude!".

Nyligen repade någon lacken på rabbinens bil och ristade in texten "PALESTINA".

När en amerikansk judisk organisation förra året varnade judar för att resa till Malmö fnös många Malmöbor.

Skulle det vara farligt för judar i Malmö?

 

Och visst - för judar utan synliga judiska kännetecken är det ganska säkert att gå på Malmös gator.

Men Shneur Kesselman, Malmös rabbin, är klädd som en ortodox, chassidisk jude. Han har långt svart skägg, svart hatt och svarta kläder.

Malmöpolisens hatbrottssamordnare Susanne Gosenius har ett mycket enkelt svar på varför just Kesselman utsätts för så mycket hat:

- Han syns. Det syns så tydligt att han är jude.

 

Expressen rättar: Uttalandet att attacken "skadar Malmös varumärke" uppgavs i en tidigare version av texten komma från Ilmar Reepalu. Det var fel. Expressen beklagar misstaget.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag