"Också Sverige skickar ut romer med utlänningslagen i ryggen"
Arne Lapidus
2010-09-07
-2
5
0
Det går en våg av rasism genom Europa. Rika länder i väst utvisar romer till fattiga länder i öst - som inte vill veta av dem. Läget är katastrofalt för Europas största och mest utsatta minoritetsgrupp. - Som vanligt blir vi syndabockar i svåra tider, säger Soraya Post, romsk ledare i Sverige.
Två specialchartrade plan fullpackade med romer landar i den rumänska huvudstaden Bukarest. Nära 300 män, kvinnor och barn med tunga väskor kliver ut.
De har deporterats tillbaka till Rumänien från Frankrike.
- Polisen sa att vi kunde välja mellan att ge oss i väg frivilligt nu och att bli tvångsutvisade senare, säger en ung man till nyhetsbyrån AFP.
Därmed har Frankrike utvisat nästan 8 500 romer i år, redan tio procent mer än under hela förra året.
Europas tolv miljoner romer kläms mellan två skölder. Deras situation är outhärdlig i Östeuropa där de flesta av dem bor. Öppen rasism, diskriminering, fördomar, till och med fysiska angrepp.
Därför utnyttjar de sin rätt som nyblivna EU-medborgare och reser till det rika Västeuropa. Där hittar länderna kryphål i EU-lagstiftningen och deporterar dem.
Frankrike massutvisar, Italien, Tyskland, Danmark. Också Sverige satte 50 romer på en buss ut ur landet tidigare i år.
- Det pågår etnisk rensning i Västeuropa för att romer utnyttjar den fria EU-rörligheten sedan Rumänien och Bulgarien blev EU-medlemmar. Den latenta rasismen börjar bubbla upp till ytan. Man vill tvätta rent sina länder och få bort romerna, säger Maria Leissner, ordförande i Delegationen för romska frågor som nyligen lämnade sin stora rapport om romernas situation i Sverige till regeringen.
- Romer ska ha lika rätt inför lagen, men skälls kollektivt för att vara tjuvar och banditer av presidenter och premiärministrar. Det uppmuntrar till rasistiska dåd mot tolv miljoner romer, säger hon.
Romer har länge varit utsatta i Frankrike. I dag är de offer för en öppen kampanj, sanktionerad på högsta ort av president Nicolas Sarkozy.
Det började den 16 juli när Luigi Duquenet, 22, körde rakt genom polisens vägspärr - och en fransk gendarm sköt ihjäl den unge romen.
Enligt polisen skulle Duquenet ha kört på och skadat en polis. Polisen säger också att han var inblandad i ett rån tidigare på dagen. Hans familj hävdar att han var rädd att det skulle avslöjas att han körde utan giltigt körkort. Det var därför han inte stannade i spärren.
Dödsskjutningen ledde till våldsamma upplopp i den lilla staden Saint Aignan i Loiredalen. Tiotals romer attackerade den lokala polisstationen med yxor och järnstänger. De brände bilar och högg ned träd.
Som en reaktion på kravallerna förklarade en regeringen att romer ägnar sig åt "illegal kvinnohandel, har djupt chockerande levnadsstandard, utnyttjar barn till tiggeri, prostitution och brottslighet". Den 28 juli meddelade Sarkozy att mer än 300 romska läger skulle rivas och att deras invånare skulle "evakueras systematiskt".
Sedan dess är den antiromska kampanjen i full gång. Polisen gör räder mot läger och griper människor.
Sarkozy håller fortsatt hög profil trots häftig kritik, både internationellt och på hemmaplan - även om den franska opinionen är delad. Vatikanen fördömer tillslagen mot romer och FN varnar för rasism och främlingsfientlighet i Frankrike. Och EU utreder om utvisningarna är legala. Samtidigt stöder nästan hälften av fransmännen sin presidents åtgärder mot romer.
- Situationen i dag är ett resultat av att EU öppnat gränserna. EU ställde bara ekonomiska krav på de nya EU-medlemmar. Det borde också ha varit krav på rättigheter för minoriteter, säger Soraya Post, ledare för IRWN, ett internationellt nätverket för romska kvinnor, och grundare av den romska folkhögskolan i Göteborg.
- I öst gör de livet så odrägligt som möjligt för att romer ska ge sig i väg. Samtidigt är det en frammarsch av populistiska högergrupper som utnyttjar hatet mot romer i sina valkampanjer.
- Det var väntat att det skulle bli en invasion av romer i väst. Och reaktionen förvånar inte. Det som förvånar är att folk i väst inte kämpar mera för demokrati och mänskliga rättigheter när de ser hur romer behandlas, säger hon.
Romer har förföljts och diskriminerats ända sedan de flydde undan krig och slaveri i sitt ursprungliga hemland Indien för cirka 1 000 år sedan. De första romerna kom till Europa på 1300-talet. De förde en nomadiserande tillvaro som fick de bofasta européerna att både frukta och fascineras av dem.
I det område som blev nuvarande Rumänien togs romer som slavar. I Rumänien bor i dag upp till två miljoner romer.
I Europa finns runt tolv miljoner romer, men det är en beteckning som innefattar en rad olika grupper. Romer talar ett eget språk, romani, som finns i många variationer och har sitt ursprung i indiska sanskrit.
Förföljelsen av romer kulminerade under Förintelsen då nazisterna mördade minst en halv miljon romer.
- Det är en fruktansvärt tragisk situation för romerna i dag. Det är värre än någonsin efter Förintelsen, säger Irka Cederberg, journalist som länge skrivit om romernas situation och i år aktuell med boken "Född fördömd. Romerna - ett europeiskt dilemma".
- De trodde på förbättring i sina hemländer efter EU-anslutningen, vilket inte skedde. De har det lika jävligt som alltid hemma. Därför kommer de hit, de vet att de får det bättre trots diskriminering också i väst.
- EU vill inte ta i frågan utan vill att varje land ska lösa den. Men EU kommer att tvingas att ta ett överstatligt grepp om problemet, säger hon.
I Sverige finns cirka 50 000 romer som talar ett 20-tal olika romska språk och dialekter. De första romerna kom till Sverige för 500 år sedan.
- Klimatet har hårdnat också i Sverige. Det finns en rädsla bland romer som inte fanns för tio år sedan. Mest drabbade är finska romer som är lättast att identifiera genom sin klädedräkt, säger Inga Schiöler, tidigare flyktingkonsulent på Röda korset och sakkunnig i romska frågor som jobbar med asylsökande romer.
- Också Sverige skickar ut romer med utlänningslagen i ryggen. Men myndigheterna gör fel eftersom det inte är kriminellt att tigga och spela musik på gatorna.
- Det råder undergångs- och katastrofstämning bland romer i Västeuropa. De kastas ut men har inget att komma tillbaka till, säger hon.
Den svenska Delegationen för romska frågor föreslår en rad åtgärder för att förbättra situation för romerna och för att sona samhällets historiska skuld till dem. Viktigast är riktade åtgärder för att se till att alla romska barn går i skolan och för att hjälpa romer att få arbete, anser delegationen. Dessutom vill man ha en sanningskommission som ska granska de oförrätter romer utsatts för genom åren.
Maria Leissner, delegationens ordförande:
- Läget är katastrofalt. Romer lever i en underutvecklingsbubbla mitt i det svenska välfärdssamhället. Situationen är ovärdig ett land som tror på demokrati och mänskliga rättigheter. Vi tror det går att åtgärda på 20 år.
- Romer litar av goda skäl inte på samhället. De har erfarenhet av 500 års förföljelse och brist på respekt.
- Vi vill ha en sanningskommission som ska gå till botten med hur romer har behandlats. Det kan bli inledning till en försoningsprocess som ger romer tillit till samhället och öppnar övriga medborgares ögon för sina rasistiska tendenser, säger Maria Leissner.
Samtidigt kallade Frankrike i går till ett möte med utvalda europeiska länder för att få stöd för sin politik gentemot romer. Sverige och andra mera kritiska länder var inte inbjudna. Inte heller två nyckelländer, Rumänien och Bulgarien där flertalet romer bor, var välkomna.
Och utvisningarna fortsätter. Den franska polisen griper romer och erbjuder cirka 3 000 kronor till dem som frivilligt ger sig i väg.
Många tar emot pengarna, de har inget val och vet att de annars blir utslängda med våld. Men de räknar med att återvända inom kort eftersom EU-reglerna gör det möjligt.
- Naturligtvis tänker vi åka tillbaka. Livet är bättre där än i Rumänien även om man är illegal, säger Ionut Balasz, 26, som just deporterats från Frankrike, till tidningen Financial Times.
Han bodde i ett provisoriskt läger i utkanten av Grenoble, en av de 300 olagliga kåkstäder som president Sarkozy har lovat att riva.
Källor: Delegationen för romska frågor, BBC, Financial Times, AFP