Cybaeros helikopter Apid 60. Foto: Cybaeros
Cybaeros helikopter Apid 60. Foto: Cybaeros

Obemannad helikopter redo för export

Publicerad
Uppdaterad
Det började med ett forskningssamarbete mellan Totalförsvarets forskningsinstitut och Linköpings universitet.
19 år senare pekas Cybaero av försvarstidskriften Defense News nu ut som "potentiellt ledande på den globala marknaden för obemannade helikoptrar".
Två multinationella industrijättar har tecknat samarbetsavtal med det lilla Linköpingsföretaget som bara har tolv anställda.
Bakom framgångarna ligger oglamorösa testflygningar på soptippen i Linköping, billigare komponenter - och förändrad militär taktik i Afghanistan och vid Adenbukten.
Nuvarande vd:n Leif Erlandsson kom i kontakt med Cybaero - eller rättare sagt dess förlaga Scandicraft - i slutet av 1990-talet. Som representant för det statliga projektet Teknikbrostiftelsen satt han i företagets styrelse. Det var dåvarande Linköpings tekniska högskola och Försvarets forskningsanstalt som i ett forskningssamarbete hade tagit fram en liten helikopter som kunde bära en elektronisk störningssändare. Scandicraft gick i konkurs, men ett gäng norrmän köpte konkursboet och företaget återuppstod som Cybaero.
2003 beställde Förenade arabemiraten sex obemannade helikoptrar av Cybaero. Bolaget öppnade säljkontor i Abu Dhabi och 2007 noterades företaget på Nasdaqs First North-börs.
Det finns i dag två svenska tillverkare av obemannade helikoptrar och de har tagit olika vägar. Saab, som har nästan 13 000 anställda, valde att satsa på kompletta system med sensorer och länkar på helikoptrarna. Cybaero, däremot, bestämde sig för att bli bäst i världen på själva helikoptern.
Att ett så litet helikopterföretag som Cybaero över huvud taget kan existera beror delvis på att telekommunikation och komponenter blivit så mycket billigare.

- Hobbyister kan i dag göra saker som man för tio år sedan bara kunde drömma om att uppnå i stora militära projekt. Du kan köpa massor av komponenter "off the shelf" och behöver inte utveckla varje del själv, förklarar Petter Krus, professor i fluida och mekaniska system med flygteknik som tillämpning vid Linköpings universitet.
GPS:er och sensorer finns i dag i var och varannan mobiltelefon. Även om det är mer kvalificerade komponenter i en helikopter så blir även dessa billigare. Och lägre komponentpriser ger billigare helikoptrar, vilket i sin tur gör att andra än militären har råd att nyttja farkosterna.
- Det är sant att våra helikoptrar är byggda med standardkomponenter som anpassas. Tack vare det kan man serva helikoptrarna med verktyg som i de flesta fall kan köpas på Clas Ohlson. Vår kompetens ligger i hur man bygger systemen, säger Cybaeros vd Leif Erlandsson, som tidigare bland annat varit marknadschef inom hotellbranschen och exportchef på Svenska precisionsverktyg som ägdes av förre Saf-chefen.

De obemannade helikoptrarna kan exempelvis användas för att upptäcka algblomning och inspektera kraftledningar, pipelines och avsaltningsanläggningar, mäta topografin på grustag och dagbrott och kartlägga skogsbränder, skador efter stormar och jordbävningar.
- Knäckfrågan är att de i nuläget inte får köras hursomhelst i det kontrollerade luftrummet. Annars vore de obemannade helikoptrarna utmärkta att ha för att leta efter människor som gått vilse. När man sökte efter Eva från Örebro som misstänks ha mördats var man tvungen att avbryta vid mörkrets inbrott. En obemannad helikopter kan fortsätta leta, för du riskerar inga människoliv utan bara att en helikopter går sönder, säger Cybaeros Leif Erlandsson.
Företagets 3,5 meter långa Apid 60-helikopter, som drivs med bensin eller flygfotogen och kan hålla sig i luften fem-sex timmar på upp till 3 000 meters höjd, mätte nyligen högarna på soptippen i Linköping. Enligt reglerna måste alla avfallsanläggningar inom EU mätas varje år. I nuläget görs det genom att personal stegar runt på området och kontrollerar hur soporna har satt sig eller så skickar man upp ett fullstort flygplan.
-Det kanske inte var vårt mest glamorösa uppdrag, men det var skönt för personalen som annars skulle ha fått knata runt med GPS på tippen och mäta, säger Leif Erlandsson.
Att Cybaeros helikoptrar inte är försedda med vapensystem beror på flera saker. Utöver de rent moraliska aspekterna är företaget alldeles för litet för att kunna hantera administrationen runt det enorma regelverk som finns för vapenfrågor, förklarar vd:n.
Så små helikoptrar som Apid 60, som väger knappt 200 kilo, är heller inte gjorda för att bära med sig tunga vapen. Dessutom skulle inte Cybaero kunna konkurrera med multinationella industrijättar om färdiga system.
- Vi tror faktiskt att marknaden är större om vi avstår från vapen. Ändras reglerna för hur man får flyga med obemannade helikoptrar i kontrollerat luftrum 2015 är vi mycket konkurrenskraftiga på en civil marknad, säger Leif Erlandsson.
I fjol fick Cybaero i uppdrag av den spanska säkerhetskoncernen Indra - som i sin tur hade en beställning från den spanska marinen - att utveckla den obemannade helikoptern Pelicano. Linköpingsföretaget har redan levererat en förseriehelikopter och i år ska två till bli färdiga. Cybaero hoppas förstås på fler beställningar från den spanska marinen.
Det väckte stor uppmärksamhet då Cybaero i somras skrev avtal med EADS, som med sina 120 000 anställda är ett av världens största företag i rymd- och flygsektorn. Tillsammans ska parterna utveckla Alca, en obemannad helikopter i 300-kilosklassen.
Cybaero var nere i Paris strax före jul och provflög en av sina helikoptrar med en markstation till EADS. Helikoptern klarade av den snöstorm som förlamade stora delar av flygtrafiken i Europa. Och den har hållit sig i luften i sjutton sekundmeters blåst ute på Skärstad mellan Linköping och Motala.
- Det klarar i princip inga andra obemannade helikoptrar. I och med att vi är ett så litet företag måste vi provflyga allt. Vi kör med learning by doing, vilket gör oss snabbare än de flesta större företag, säger Leif Erlandsson.

Professor Petter Krus menar att det är just småskaligheten som ger Cybaero konkurrensfördelar.
- Med bara tolv anställda är det lättare att ha en överblick över utvecklingsarbetet och det blir snabbare beslutsvägar. 19 års erfarenhet av hur man bygger de här helikoptrarna är ett "know-how", ett kunnande. Vi talar om ett förhållandevis nytt tekniksegment med ett begränsat antal aktörer med längre historik, säger Petter Krus.
Han gissar att Cybaero hoppas på att bli uppköpt av EADS.
För en månad sedan skrev den ansedda försvarstidskriften Defense News om Cybaero. Den tyske industrianalytikern Tomas Mueller påpekade där att marknaden för obemannade helikoptrar i Europa tros öka, samtidigt som försvarsutgifterna skärs ner totalt sett. "Cybaero har potential att placera sig i en global tätposition", sa Tomas Mueller till Defence News. Och Dagens Industri hade nyligen ett uppslag om Cybaero med rubriken "Det lyfter för helikopterbolaget".
Björn Enarson som är industrianalytiker på Öhman fondkommission i Sverige menar liksom den tyske bedömaren att utvecklingen går mot obemannade flygfarkoster.
- Och det är en klar fördel att Cybaero redan finns på börsen för då är processen att få in mer riskvilligt kapital redan klar, säger Björn Enarson.
Hälften av Cybaeros aktier ägs av institutionella placerare som Handelsbanken och resten står företagsledningen och privatpersoner för. Påfallande många är östgötar som vill vara med och satsa på den lokala utvecklingen.

I dag kommer bokslutet för 2010. Omsättningen väntas bli omkring 17 miljoner kronor, jämfört med 3,5 miljoner kronor året före.
- 17 miljoner är naturligtvis kaffepengar jämfört med de stora bolagen. Vi har sett oss som ett utvecklingsbolag, men nu är det ett trendbrott där de multinationella industrijättarna kommer till oss för att samarbeta och vi börjar få intäkter. Vi hoppas att vi inom några år omsätter 250 miljoner, säger Leif Erlandsson.
Samtal pågår med svenska försvaret. Cybaero lobbar för att marinens fartyg HMS Carlskrona som lett EU:s piratjakt vid Adenbukten utanför Somalias kust och korvetterna i Visbyklassen ska kunna utrustas med obemannade helikoptrar.
- Man skulle exempelvis kunna filma hela Vasaloppet med Apid 60-helikoptern om bara tillståndet fanns. Det låter kanske som pojkboksdrömmar à la Biggles, men det råkar bara handla om flyg, säger Leif Erlandsson.
Men än har företaget inte gått med vinst. Sedan starten har ägarna skjutit till omkring 50 miljoner kronor. Frågan är om Cybaero slutar som en pojkdröm eller om man lyckas få in fler stora ordrar.
- Helikopterbranschen är inte så "boomig" och det är inte samma hype som under IT-eran. Det har skett ett militärt paradigmskifte i Afghanistan där man satsar på obemannade farkoster för att slippa få piloter nedskjutna. Att få en helikopter att flyga si eller så långt är inte så svårt. Det handlar snarare om att få den att klara svåra förhållanden - och det kan Cybaero. Företaget har en sund mekanisk konstruktion och kunnig personal, säger Petter Krus.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag