Frågorna runt Raoul Wallenbergs öde kom upp under den ryske premiärministern Vladimir Putins möte med svenske statsministern Fredrik Reinfeldt i Stockholm i april.
- Då lovade Putin att man skulle öppna ytterligare ett antal arkiv- akter, säger Olle Wästberg, som är regeringens samordnare för Raoul Wallenberg-året 2012,före detta generaldirektör för Svenska Institutet, och tidigare chefredaktör för Expressen.
I övermorgon skulle Raoul Wallenberg ha fyllt 99 år. Han är en av vår tids stora hjältar. Men han försvann sedan han arresterats av sovjetiska trupper, och vi har fortfarande inte fått riktig information om hans öde.
Som ung diplomat på svenska ambassaden i Budapest utfärdade han så kallade skyddspass för ungerska judar, och räddade därigenom tiotusentals människor från Förintelsen.
I januari 1945 greps han av sovjetiska trupper och fördes till Moskva. De sovjetiska myndigheterna har hävdat att han avrättades i Lubjanka-fängelset i Moskva den 17 juli 1947.

De nya uppgifterna handlar om Willy Rödel, en tysk officer som var politisk rådgivare till den tyske ambassadören i Bukarest. Det är känt sedan tidigare att Rödel och Wallenberg blev cellkamrater i mars 1945 i Lefortovofängelset i Moskva. De hölls tillsammans i minst två år, då de i mars 1947 åtskilda från varandra överfördes till Lubjankafängelset. Rödel dog i oktober 1947 under oklara omständigheter.
Oklart öde. Ingen vet vad som egentligen hände Raoul Wallenberg. Foto: APNu har text publicerats från två uttalanden som Rödel gjorde i fångenskapen. Den amerikanska forskaren Susanne Berger, som var konsult till den svensk-ryska arbetsgruppen om Wallenberg under 1990-talet, och hennes ryska kollega Vadim Birstein har hittat de nya uppgifterna i boken “Hemligheterna med Tredje rikets diplomati". Den är ett verk av arkivarier från KGB:s efter- trädare FSB och har publicerats på ryska.

Uttalandena från Rödel är från tiden innan han hamnade i samma cell som Raoul Wallenberg. Enligt forskarna är publiceringen mycket viktigt, trots att inget nytt framkommer om svensken. De ryska myndigheterna har ju hela tiden försäkrat att inga anteckningar bevarats om förhören med Rödel.
- Därför blev vi enormt överraskade när vi hittade den nya boken, förklarade forskarna i går.
- Uppgifterna om Rödel är det klaraste tecknet hittills att det i ryska arkiv fortfarande finns kritiskt viktiga dokument i Wallenberg-fallet, som inte har frisläppts, sa forskarna.
Framför allt finns det mer - fortfarande hemligt - material om cellkamraten. Rödels två uttalanden består av sju sidor. Men det framgår av numreringen på sidorna att det finns mycket mer i akten, som inte släppts.
- Dessa sidor kan innehålla information om Raoul Wallenbergs tid i fängelset och möjligen om hans vidare öde, skrev Bergen till AP.
- Slutligen visar detta att man inte kan tro på ryska tjänstemän när de säger att de inte har någon ytterligare dokumentation.
Det Rödel berättar i de nya uttalandena handlar om den tyske diplomaten Gustav Richter, som samarbetade den rumänska regeringen om “den judiska frågan". Direkt sedan Wallenberg gripits fick han dela cell med Richter i sex veckor.
- Naturligtvis var det avsiktligt, Richter skulle senare frågas ut om Wallenberg, förklarade forskaren Susanne Berger i ett mejl till AP.

Sverige har all anledning att ha dåligt samvete för bristande insatser för hur fallet Raoul Wallenberg sköttes i början. Särskilt har den då- varande svenske Moskvaambassadören Staffan Söderblom fått kritik, men det gäller också utrikesminister Östen Undén.
Vad betyder det att man från rysk sida nu lägger fram dokument som man tidigare sagt inte existerar?
- Det bevisar att Sverige har rätt när man säger att det här fallet inte är avslutat, förklarar Olle Wästberg.
Efter Sovjetunionens fall ar- betade en gemensam svensk-rysk kommission med att försöka få fram sanningen om vad som hänt Raoul Wallenberg. Men de båda sidorna blev oeniga. Den ryska versionen var att han avrättades i fängelset i Moskva 1947. Från svensk sida förklarade man att detta inte var osannolikt, men att man inte visste tillräckligt mycket och att det inte fanns säkra bevis.
Det var utmärkande för den sovjetiska säkerhetstjänsten att man var noga med sina arkiv. Därför är det märkligt att viktiga dokument inte bevarats.
- Raoul Wallenberg ställde upp och riskerade livet mot den ena av 1900-talet stora tyrannier, Nazi-Tyskland, och dödades av den andra, Sovjet- unionen, säger Olle Wästberg och summerar den svenska synen på Raoul Wallenberg:
- Det faktum att Reinfeldt tog upp fallet med Putin visar att Sverige inte anser att det är avslutat. Sverige liksom Raoul Wallenbergs familj drar slutsatsen att han inte är i livet längre. Men det har inte bevisats hur han dog.

Nästa år skulle Raoul Wallenberg ha fyllt 100 år och detta kommer uppmärksammas både i Sverige och internationellt. För detta har en svensk nationalkommitté upprättats. Den leds av utrikesminister Carl Bildt och håller sitt första möte den 18 augusti. Bland annat kommer det att bli en utställning om Raoul Wallenberg, som i regi av Svenska institutet börjar visas i Ungern den 17 januari (det datum Wallenberg arresterades 1945). Den ska också till Ryssland, Tyskland, USA, Kanada och Israel.
Också amerikanska kongressen kommer att uppmärksamma Raoul Wallenberg-minnesåret. Han är ju amerikansk hedersmedborgare.
I Brooklyn i New York finns även en skola som uppkallades efter Raoul Wallenberg. Ovanför porten finns texten: "One man can make a difference" --"En man kan göra skillnad".
Vi vet vad Raoul Wallenberg uträttat. Men vad är an- ledningen till att Sverige satsar så väldigt på minnesåret 2012? Olle Wästberg förklarar att vårt ansvar för utsatta människor är ovanligt stort.
- Raoul Wallenberg är en sorts förebild som vi borde uppmärksamma. Det finns också anledning i Sverige att tala om arbete mot antisemitism och xenofobi (främlingsfientlighet), och göra det med utgångspunkt från en svensk hjälte.
Vad är viktigast inför minnesåret 2012?
- Det är att Raoul Wallenberg uppmärksammas och att han inte blir glömd. Att man uppmärksammar det han stod för, hans gärning i Budapest 1944-45 - detta är det viktiga.
Ryssarna hävdar att Raoul Wallenberg avrättades den 17 juli 1947. Under åren har det kommit många vittnesmål från människor som tror sig ha mött Raoul Wallenberg i olika fångläger. Mycket har kunnat avfärdas. Han var en hjälte och kring hjältar uppstår myter. Men många frågetecken finns.

Förra året publicerade tidskriften Fokus nya uppgifter, som också de kom från forskarna Susanne Berger och Vadim Birstein. Dessa hade då fått ett skriftligt svar från FSB:s arkivarier att en fånge som som kallades “Fånge nummer sju", men som “med stor sannolikhet" var Raoul Wallenberg, skulle ha förhörts den 23 juli 1947 - alltså efter den dag då han officiellt skulle ha avrättats.
Och nu kommer nya viktiga uppgifter. Pressen ökar på Ryssland att lägga fram riktiga fakta om Raoul Wallenbergs öde.