Flera bolag satsar på nya gruvor. Allra störst är statligt ägda LKAB som nu gör en jättesatsning i Kiruna kommun. Men även Boliden och Northland Resources bygger nytt i Norrbotten.

- Gruvnäringen har fått luft under vingarna igen efter många år av bedrövelser. Det har varit många perioder när gruvor har lagts ner, men de senaste tio åren har de börjat bli lönsamma igen, säger Jörgen Kennemar, råvaruanaly­tiker på Swedbank.

Det var inte längesedan Kiruna kommun tvingades riva tomma bostadshus eftersom det inte fanns tillräckligt med invånare för att fylla dem. Nu är situationen den motsatta - bristen på bostäder har blivit ett problem.

Det är redan tidigare känt att LKAB planerar att utvidga sin verksamhet i gruvan i Kiruna så pass mycket att halva staden måste flytta.

I går presenterade företaget ännu en jättesatsning - tre nya järnmalmsgruvor ska etableras i Svappavaara, fem mil utanför Kiruna.

- Vi upplever en råvaruboom just nu. Våra kunder har specifikt vänt sig till oss under en längre tid och vill att vi ska producera mer, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik och affärsutveckling vid LKAB.

Företaget ska i ett första skede öka sin kapacitet med 35-40 procent fram till år 2015. Det innebär en ökning med tolv miljoner ton färdiga produkter om året, motsvarande två Eiffeltorn per dag. Men efterfrågan är så stor att LKAB framöver hoppas kunna fördubbla verksamheten.

Anledningen till gruvnäringens renässans är enligt Jörgen Kennemar framför allt att efterfrågan från tillväxtländer, med Kina i täten, har ökat. Enligt honom tyder det mesta på att efterfrågan kommer att fortsätta en bra tid framöver.

- Gruvindustrins satsningar är väldigt omfattande, och det bygger mycket på att det här inte är en dagsslända utan en långsiktig strategi. Orsaken är dels att priset på järnmalm är högt, men också att flera tillväxtekonomier är inne i en uppbyggnadsfas, de bygger ut infrastrukturen, bygger ut bostäder och en växande medelklass börjar göra sig gällande, säger han.

Trots ett krisande Europa, börser som rasar och en hög arbetslöshet finns alltså en riktig tillväxtregion längst upp i norr.

- Utvecklingen är naturligtvis mumma för Sverige. Vi får stora exportinkomster till följd av detta. Anders Borg borde vara glad, för det här ger extra kosing och det skapar nya jobb. Det är gigantiska investeringar som kommer att ske, säger Jörgen Kenne­mar.

Men att börsen kommer gå upp på grund av satsningarna tror han inte.

- Även om det ser bra ut vad gäller gruvnäringen kan börskurserna ändå gå åt ett annat håll eftersom det är så mycket oro just nu. Börsen lever lite sitt eget liv.

Totalt förväntas gruvnäringen skapa 5 000 nya jobb i norr de kommande åren. Bara LKAB räknar med att ny­anställa 1 200 personer de kommande tre åren. Men det finns ett problem i all framgång - att rekrytera personal.

- Allting händer på en gång häruppe. De som bor här räcker inte till. Vi har många som kommer och jobbar en vecka och åker hem en vecka. Nu kommer de från resten av Norrbotten och Västerbotten, men vi måste ha arbetskraft från övriga landet om det ska räcka till, säger Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson, S.

För att lösa problemet med arbetskraft sneglar nu arbetsförmedlingen i Kiruna bland annat mot Trollhättan, där många går arbetslösa efter Saabs konkurs.

Särskilda informationsmöten hålls för att locka industriarbetare till Kiruna, och hittills har mötena varit fulla, skriver Svenska Dagbladet.

- Sedan är det en utmaning för oss att hitta en stor mångfald, där inte alla har samma bakgrund - och där alla inte är män. Det viktigaste för oss nu är att göra hela regionen attraktiv så att folk vill bo och arbeta här, säger Niclas Dahlström, informationschef på Northland Resources, till SvD.

Det finns också en annan risk:

- Klimatet riskerar att bli lite Klondike­aktigt med en "fly in fly out"-effekt, alltså att man inte bor på arbetsorten utan pendlar in. Det är så klart inte roligt för invånarna i gruv­samhällena att bli av med skatteintäkterna. Så utvecklingen är på gott och ont, säger Terje Raattamaa vid arbetsförmedlingen till SvD.

Men satsningarna på gruvindustrin betyder enligt Kristina Zakrisson att hela Kiruna kommun har levt upp.

- Folk känner en framtidstro på ett helt annat sätt än förut. Det rör sig mer människor här och det finns pengar i rörelse på orten på ett annat sätt. Det har gett ett uppsving för butiker och företag, det är uppåt för alla. För några år sedan såg det helt annorlunda ut, säger hon.

Något som bekräftas av Stefan Stålnacke, 45, som jobbar i gruvan i Svappavaara. När han gick ut skolan 1985 fick han flytta till Falun för att få ett jobb.

- Gruvan betyder allt här. Det är nästan vår överlevnad. Alla påverkas av den, underleverantörer, bensinstationen, skolan, sjukvården... ja alla.

- Det är mycket prat om ny­etableringarna här i bygden, det pratas otroligt mycket om framtiden. Allt är så positivt, det är roligt att gå till jobbet nu, säger han.

Men för Kirunaborna innebär gruvorna också uppoffringar. Bland annat fylls en sjö igen och en del tvingas flytta från sina bostäder när gruvan expanderar.

Timo Vilgats är den enda miljö­partisten som är ordinarie i Kirunas kommunfullmäktige och han är starkt kritisk till expansionen.

Enligt honom bryts i dag onödigt stora mängder gråberg på ett energislukande sätt. Han är övertygad om att det går att bryta på ett mer skonsamt sätt. Dessutom tycker han att vinsten från gruvorna borde komma Kirunaborna mer till godo.

- Nu går pengarna direkt till staten. Vanliga människor här hamnar i kläm. Vi hade till exempel en väldigt populär badplats som LKAB lovade att ersätta när man tömde sjön, men det har de inte gjort. Folk måste flytta från sina hem utan att de tillfrågas var de vill bo. Det är bara några exempel på allt som lovats utan att något har hänt.

- Någon gång borde man göra ett bokslut och se vad gruvan har orsakat för olägenheter för Kirunaborna och hur man ska betala för det, säger han.