Massmördare. Anders Breivik sägs ha spelat våldsamma datorspel innan bombdådet i centrala Oslo och massakern på Utöya. Foto: Jon-Are Berg-JacobsenEfter sommarens massaker i Norge flammade debatten om de brutala datorspelen upp på nytt. Anders Behring Breivik skrev i sitt manifest att han hade tränat upp sig till mördare genom att spela Modern Warfare.
På nytt höjdes röster för att förbjuda de kontroversiella spelen. Affärer i Norge slutade sälja dem.
Samma debatt rasar efter alla våldsdåd där det visar sig att gärningsmannen ägnat sig åt våld på datorskärmen. Till exempel efter skolmassakern i Columbine i USA 1999 då två gymnasister sköt ihjäl tolv elever och en lärare, och sedan begick självmord.
Precis samma diskussion har förts om krigsfilmer och videovåld i genom åren - utan att forskarna kunnat enas om det virtuella våldets effekt på människor.
Nu har Statens medieråd gått igenom det senaste årtiondets svenska och internationella forskning. Deras slutsats är att det inte går att bevisa att våldsamma datorspel orsakar aggressivt beteende. Och de hävdar att många av de forskare som visat på samband mellan datorspel och aggression använt sig av bristfälliga metoder.
- I den forskning vi gått igenom finns inga belägg för att människor blir mera våldsamma av våldsamma datorspel, säger Ulf Dalquist, forskningschef på Statens medieråd.
- Det finns ett statistiskt samband mellan att spela och att vara aggressiv, men inget orsakssamband. Det är snarare så att redan aggressiva personer söker sig till aggressivt medieinnehåll.
- Vi vet inte om dataspelen är helt oskadliga. Det är fortfarande möjligt att det finns en liten påverkan. Men i så fall är den så liten att man inte lyckats klarlägga den, säger han.
Medierådet har i sin rapport "Våldsamma datorspel och aggression - en översikt av forskningen 2000-2011" gått igenom 161 vetenskapliga artiklar från hela världen. Ulf Dalquist påpekar att en rad liknande kart- läggningar, både i Sverige och internationellt, har kommit till samma slutsats som Medierådet.
Han säger att en lång rad bakomliggande faktorer som problematiska familjeförhållanden och psykisk ohälsa både gör människor aggressiva och får dem att spela våldsamma datorspel - så man kan inte skylla deras personlighet på spelandet.
Men alla bedömare och experter håller inte med den statliga myndigheten som nu frikänner de krigiska spelen. De hävdar att Medierådet ända sedan det grundades har varit partiskt och underskattat datorspelens negativa inverkan.
Svenska hjärnforskare hänvisar till en omfattande amerikansk studie som visar att våldsamma datorspel kan påverka hjärnan särskilt hos barn, som kan bli aggressiva och förlora empati, alltså förmågan till medkänsla och att sätta sig in i andra människors situation.
- Det finns kvalitetsbrister i forskningen och det är svårt att isolera spelfaktorns betydelse. Våldsamhet beror inte på en enskild faktor, säger professor Martin Ingvar, hjärnforskare vid Karolinska institutet.
- Medierådet har entydigt försökt blåsa faran över och hävdat att datorspel inte påverkar barn negativt ända sedan det startade. Men det är för tidigt. Faktum kvarstår att militären tränar med spel för att göra soldater effektivare, säger han.
KD-politikern Anders Bergsten har i många år varnat för de våldsamma spelens farliga konsekvenser. Han anser fortfarande att det finns risker med dem.
- För de barn och ungdomar som har en trygg uppväxt är risken minimal. För utsatta ungdomar kan spelen vara farliga. Det är stor risk att de utlöser våld i vissa situationer, säger Anders Bergsten.
- Det är bra att den här rapporten kommer och att debatten fortsätter. Vi måste ta seriöst på det här problemet.
- Spelbranschen borde ägna sig åt självsanering och inte släppa ut de mest våldsamma spelen. Kan man bara rädda ett barn, ett liv, är det tillräckligt, säger han.
Mer än 90 procent av alla barn i åldrarna 9-16 år spelar datorspel. Många tillbringar timmar varje dag framför skärmen.
Datorspelsexperten Jonas Linderoth anser att den stora tidsåtgången är ett problem, inte det ofta brutala innehållet i spelen.
- Det är en myt, en bubbla skapad av medierna, att våldsspel skulle vara ett problem. Ett hjärnspöke, problemet existerar inte, säger Jonas Linderoth, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet.
- Att säga att datorspel leder till dödsskjutningar är som att säga att Bibeln leder till våldsbrott. Det finns inga som helst belägg.
- Det är tragiskt att en så fruktansvärd händelse som terrordåden i Norge reduceras till en fråga om datorspel. Då försvinner ju den politiska dimensionen. Men jag förstår att människor famlar efter förklaringar, säger han.
Jonas Linderoth anser att datorspelsmiljön är mycket fredlig. Han har själv varit med som observatör på festivaler där spelande ungdomar samlas.
- Det kommer tusentals ungdomar som sitter dygnet runt och spelar och dricker energidrycker. Man ser trötta människor i pyjamas. Det är en våldsfri miljö, jag har varit där, säger han.
Många forskare mäter aggression genom attityder, tankar och känslor och kan inte påvisa att detta lett till fysiskt våld, anser Medierådet i sin kritiska rapport. Att studierna är utförda i laboratorier, inte i normala miljöer, är också en svaghet, heter det vidare.
Hjärnforskaren Predrag Petrovic är bland dem som delvis ifrågasätter Medierådets "överslätande" inställning. Han pekar på hur våldsamma datorspel kan påverka ett barn utifrån hur hjärnan fungerar, växer och lär:
Spelen kan stoppa processen som aktiverar empati. Normalt känner man obehag om man tillfogar en annan person smärta. Fungerar inte empatin är det lättare att vara våldsam.
Spelen kan träna upp själva den aggressiva handlingen. Man tränar in snabbt våldsamt beteende utan att behöva tänka.
Hela moralsystemet växer fram i de åldrar barnen spelar. Deras syn på världen påverkas om föräldrarna inte ingriper.
- Medierådet har varit väldigt partiskt sedan långt tidigare och inte tagit till sig biologisk kunskap om hjärnans funktion och beteende. De har skrivit att motståndet mot våldsspel bara är moralpanik. Men det finns reella risker, säger Predrag Petrovic, hjärnforskare och läkare i psykiatri vid Karolinska institutet.
- Vi är väldigt oroliga över vad som händer i ett barns formbara hjärna när han spelar två till tre timmar om dagen. Det är inte självklart att det är ofarligt. Det krävs mera forskning.
- Vi vill gärna forska mera om de här processerna om det finns resurser. Samhället bör ta ansvar och det vore fantastiskt om också spelindustrin kunde hjälpa till. De borde ha intresse av att bevisa att våldsspelen är så ofarliga som de påstår, säger han.
Om en sak är i alla fall forskarna och experterna i båda lägren eniga. De vill inte att deras barn ska tillbringa all sin tid framför datorn och de säger att många spel helt enkelt inte är lämpliga för barn. Om inte för våldets skull så på grund av den ofta tvivelaktiga människosyn som finns i spelen.
Alla understryker att föräldrar måste intressera sig för datorspelen och tala med sina barn om deras innehåll.
- En hel del spel marknadsför fasansfulla kryptofascistiska värderingar. Det vill jag inte att mina barn ska få i sig, säger Ulf Dalquist.