Om du hade varit bonde hade du haft full sjå nu.
Det är skördetid, du vet.
Det är något speciellt med den här tiden. När sommaren är slut men hösten inte hunnit suga ur all kraft ur växtlighet och djurliv. Den svala höstluften, det sprakande solljuset.
Kanske hade du tröskat korn, slaktat tjurar, syltat och saftat. Vispat blod, styckat kött, tagit upp potatis. Skördat mödan av allt arbete, fyllt frysar, källare och skafferier. Tankat traktorn, hoppat in i hytten och plöjt, harvat och sått. Kanske hade du drivit ned handen i utsädet och känt dig rikare än Joakim von Anka.
Nu är det ingen större chans att just du som läser är en aktiv lantbrukare, bara omkring två procent av Sveriges befolkning livnär sig på jordbruk, enligt SCB. Jordbruket sysselsatte 2010 177 400 personer vilket är ungefär lika många som 2007, visar siffror från jordbruksverket.
Men ovanligheten till trots framställs bonde som ett framtidsyrke och trendanalytikerna går i spinn när bonden kommer på tal.
För lantbruk är det nya svarta.
Bondeyrket är "kreddigare" än på länge, alltså det anses vara coolt och häftigt. Lantlivet står som en tydlig kontrast till livsstilen i städerna. I dag bor hälften av jordens befolkning i städer och om tjugo år har den siffran stigit till 60 procent.

Enligt Pernilla Jonsson som är doktor i konsumtionsvetenskap på omvärldsanalysföretaget Kairos future står vi inför den största urbaniseringen någonsin i mänsklighetens historia. Rurbanism är ett nytt hyperaktuellt ord som uppstått i urbanismens kölvatten. Begreppet kommer från rural (lantlig) och urban. Det betyder att bo i stan men leva som på landet. Det handlar om att värna det lokala, odla bönor på balkongen och baka surdegsbröd. Gärna iförd det populära lantliga modet. Den så kallade "citylollan" går klädd i volangkjolar och Hunterstövlar och har håret uppsatt i Margaretaflätor. Männen går gärna klädda i märket Barbour, i tweed-blazer och keps.
Bondetrenden syns överallt.

LRF Media är en välmående mediekoncern som lever gott på tidningar med lanttema, till exempel Land med 545 000 läsare enligt senaste Orvestomätningen. Livet på landet är förlagets senaste satsning. Och det framgångsrika magasinet Lantliv finns nu i tre varianter. Aftonbladet kopierar konceptet i bilagan Lantligt.
Matböcker som hyllar bonden och livet på landet kommer stort, till exempel Jordens bästa käk, skriven av Lotta Lundgren (från Landet brunsås), Maximiliam Lundin och Isak Wiig.
Senaste numret av Icas kundtidning Buffé tillägnas bonden och en av rubrikerna är "Alla är vi 'bönder'".
För att bara nämna några exempel.

Trycket på lantbruksutbildningar är hårdare än någonsin. Förra året sökte 5152 behöriga till 1086 platser. Det är en klar ökning; år 2008 sökte 3652 personer till 1150 platser. Populärast är utbildningar med djur: djursjukskötarprogrammet, veterinärprogrammet, etologi och djurskydd och agronom.
Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har i dag drygt 170 000 medlemmar, medlemsantalet har stigit 14 år i rad.
Och så har vi TV4:s långkörare "Bonde söker fru" och den populära danska tv-serien "Hundra procent bonde" som sänds i SVT.
Kungafamiljen, eller åtminstone delar av den, verkar hysa kärlek för livet på landet. Prins Carl Philip studerar till lantmästare vid SLU i Alnarp i Skåne. Förra året avslöjade kungen att Carl Philip på sikt ska ta över Stenhammar Slott utanför Flen. Kungen har också flera gånger deklarerat att om han finge välja yrke så skulle han ha blivit bonde. Kronprinsessan Victoria praktiserade under 00-talet på gårdar runtom i landet och poserade glatt i ladugårdsoverall för den samlade världspressen.
Enligt Sifo kan 45 procent av de som i dag inte bor på landet tänka sig att göra det. Och hela 70 procent av kvinnorna mellan 15 och 29 kan tänka sig att flytta till landsbygden. De främsta anledningarna till att människor vill bo på landet är ett lugnare tempo och närheten till naturen.

Lantvurmen leder till en ökad medvetenhet kring matproduktion. Nu mer än förr är det viktigt att maten producerats lokalt och under naturliga former.
Och det här med matproduktion är inte något som "bara" bönder ägnar sig åt. En av de mer kulturella matproducenterna torde vara Blurs basist Alex James. I ett legendariskt reportage i DN skrivet av Jan Gradvall från basistens gård i Cotswolds, ett område ungefär mitt i England, berättar den före detta musikern om sin framgång i mejeribranschen: "Men när jag sedan skrev en krönika om ost, om att jag funderade på att börja göra ost själv, blev alla som tokiga. Först ringde min redaktör på tidningen: Cheese, that´s brilliant! /.../ Det går osannolikt bra, säger Alex. I går ringde prinsen av Wales och ville att jag skulle göra ost av all mjölk från hans gård. Om jag hörde rätt var det 50 000 liter i månaden."
Vadan allt detta?
Doktorn i konsumtionsvetenskap, Pernilla Jonsson, menar att vi i den urbaniserade världen fjärmat oss från naturen och upplever att det finns ett glapp. Matproducenten, bonden, står för det eviga, det äkta och det icke-kommersiella.
- Bonden är en hjälte. Jordbrukaren representerar det som har gått förlorat i vår globaliserade värld, säger hon.
Den bilden står i skarp kontrast till den bild som till exempel rådde på 1980-talet.
- På 80-talet svepte en nyliberal våg över västvärlden och alla skulle bli yuppiesar. I dag råder ett annat samhällsklimat. Vi undrar vart vi är på väg och världen känns otrygg, då värdesätter vi det äkta och det trygga, säger Pernilla Jonsson.

Helena Jonsson som är köttbonde och ordförande i Lantbrukarnas riksförbund, LRF, känner igen den här bilden. Under sina 23 år som jordbrukare upplever hon att attityden mot jordbrukare har förändrats. När hon berättar om sitt yrke möter hon intresse, förr var bemötandet svalare.
- I dag ser man bonden som en företagare som har ansvar för kulturlandskap, tradition och miljö. Förr ansåg man bonden vara en äldre man i keps och snickarbyxor som gnällde om vädret, säger Helena Jonsson.
Förut ansågs det viktigt att lämna landsbygden och flytta till staden om man ville utvecklas. I dag ser man moderna människor som vill lämna staden och flytta ut på landsbygden för att utvecklas. Det är ingen folkvandring precis, men nog är det en trend.
- Nu tycker en del att det är en lika stor utmaning att driva en gård som att bestiga Mount Everest.
Kanske spelar det roll att finansmän som Anders Wall har köpt egendomar och börjat driva jordbruk.
- Men det är inte bara besuttna som köper gårdar, vi ser en andra gröna vågen rulla in över Sverige, säger Helena Jonsson.

Under intervjun hörs gnägg i bakgrunden, hon gör intervjun från hästryggen:
- Jag ska rida och titta till djuren i hagen, vi har 150 hereforddjur.
Och den som inte har tid, råd eller lust att driva en gård kan alltid åka på så kallad haycation, från hay (hö) och vacation (semester). Alltså semestrar på bondgårdar. Det finns över 300 gårdar i Sverige som tar emot gäster under projektet Bo på Lantgård, som fått Barnens Turistpris för bästa semesterboende.
Eller ta en sväng förbi Bondens egen marknad som finns på flera ställen i landet.
Men beväpna dig med tålamod och vassa armbågar. Det blir trångt kring de jordiga morötterna.