Arla dominerar mjölkmarknaden. 70 procent av den svenska mjölken köps upp av Arla, på andra plats kommer Skånemejerier med en marknadsandel på 10-20 procent, Norrmejerier har 5-10 procent av marknaden och Falköpings mejeri, Gefleortens mejeri, Gäsene och övriga har bara några få procent av mjölkmarknaden.
I grova drag är marknaden uppdelad så att Skånemejerier har Skåne och Arla resten av Sverige upp till Härnösand där Norrmejerier tar vid.
Men kartan ritas nu om.
Arla tog under förra året över Milko som var på fallrepet efter år av tuff Arlakonkurrens och dåliga affärer. Arla har också anklagats för att försöka knäcka Skånemejerier genom ett avtal med Coop samt för att sälja mjölk till underpris och ta stora förluster i den svenska verksamheten för att slå ihjäl konkurrenterna.
– Sverige har lägre priser än våra grannländer på mejerivaror och det beror på att vi inte haft samma dramatiska prishöjningar här. I Skåne har vi haft en situation där Arla under en period skänkte bort mjölken för några kronor för att få ut oss ur butikerna, säger Skånemejeriers styrelseordförande Anders Olsson.
Arlas Sverige-vd Christer Åberg säger till Expressen:
- Vi känner inte igen oss i den beskrivningen. Konkurrensverket har gjort en undersökning av vår verksamhet och inte riktat någon anmärkning mot våra affärsmetoder.

Bara under de första fyra månaderna 2011 gick Skånemejerier med drygt 40 miljoner kronor i förlust. Skåningarna har nu tvingats öppna dörren för den franska miljardkoncernen Lactalis som nu tar över Skånemejerier.
- Det var ingen ko på isen men om vi ser fyra-fem år framåt i tiden tror vi inte att det finns förutsättningar att stå på egna ben, säger Anders Olsson.
Han aviserar att Skånemejerier med Lactalis ekonomiska muskler nu han ta upp kampen mot Arla i fler delar av landet.
Mjölkmarknaden i Sverige har hittills varit enbart kooperativ. Det innebär att alla mjölkbönder ska vara med och dela på vinsten från produktionen, men det innebär också att de kooperativa medlemsföreningarna med Arla i spetsen har en skyldighet att ta emot nya mjölkbönder som medlemmar om de betalar medlemsavgiften som ett insatskapital. Mejerierna är också skyldiga att ta emot det som mjölkas på gårdarna inom sina respektive områden och betalar lika mycket för mjölken oavsett vilken mjölkbonde som levererar mjölken.

Nu får mjölkbönderna välja mellan Lactalis, ett privatägt företag som omsätter 150 miljarder och nyligen köpte den italienska mejerijätten Parmalat, och medlemsägda Arla. Redan nu meddelar Arla att ett 20-tal skånska bönder har värvats från Skånemejerier och att fler är välkomna.
- Det blir en ökad polarisering med en stor privat fransk aktör på marknaden, säger Christer Åberg på Arla.
Arlas mjölkbönder fick i snitt 3,26 kr per kilo vanlig mjölk och 4,22 för ekomjölken i december. Fet och proteinrik mjölk ger bättre betalt. Totalt fanns det 348 000 kor i Sverige i början av förra året och på ett år mjölkades de på 2,9 miljoner ton mjölk. Under de senaste 25 åren har den svenska mjölkproduktionen minskat stadigt men i höst kom ett trendbrott när invägningen av mjölk åter ökade. Mjölkbondens förtjänst på mjölken efter att fodret betalts har ökat med 60 procent på två år.

Kriget om mjölken är också en strid om rätten att få tillverka ostar som Grevé, Herrgård, Präst, Svecia och Hushållsost. Alla svenska mejerier som är anslutna till branschorganisationen Svensk Mjölk har rätt att tillverka den svenska ostälskarens favoriter. Svensk Mjölk äger rätten till varumärkena och därför kan både Arla och Skånemejerier göra Prästost.
Kooperativ eller privatägd? För mjölkkorna återstår att se vad utvecklingen för med sig i mellanmjölkens land 1. Foto: Fredrik FunckSkånemejerier ville under förra året lämna Svensk Mjölk, men ändrade sig i sista stund när Lactalis kom in i bilden. Det innebär att franska Lactalis nu har rätt att använda de välkända ostnamnen.
- Är man inte medlem får man inte tillverka ost under de här namnen så det är klart att det är en väldigt stor medlemsnytta. Det är gratis för våra medlemmar att använda namnen, säger Christel Benfalk, vd för Svensk Mjölk, till Expressen.
Kravet är att mejerierna använder svensk mjölk i tillverkningen. Svensk Mjölk har en särskild ostpolis anställd för att kontrollera att mejerierna sköter sig och att ingen annan än medlemmarna använder ostnamnen.
De svenska mjölkböndernas fasa stavas EMV, livsmedelshandlarnas egna varumärken. Axfood har redan lanserat mjölk under det egna varumärket Garant som nu säljs på Hemköp och Willys till lägre pris än märkesmjölken. Ica och Coop har hittills varit mer försiktiga med att lansera egna mjölkmärken. Coop har nöjt sig med ekologisk mjölk under det egna varumärket Änglamark och Ica avbröt en upphandling av EMV-mjölk.

Inom mjölkbranschen ses EMV som ett hot eftersom handlarna betalar ett lägre inköpspris för den mjölken. Lönsamheten för Arla och de andra är mycket bättre när de får sälja mjölk i egna förpackningar.
- Med två jämnbördiga konkurrenter på marknaden tror jag att vi kan bromsa EMV-utvecklingen och få en stabilare prisbild. En märkesvara är mycket bättre för bonden eftersom det inte blir många ören över när mjölken säljs som EMV, säger Skånemejeriers ordförande Anders Olsson till Expressen.
Det finns också en oro i branschen för att EMV-mjölken gör att värdet av mjölk från svenska gårdar suddas ut. Hittills har svenskarna nobbat utländsk mjölk. Tyska Lidls försök att sälja tysk mjölk i Sverige misslyckades grovt och skadade butikskedjans varumärke för lång tid framöver. I dag säljer Lidl mjölk från Arla och under det egna varumärket Milbona som köpts in från Falköpings mejeri.
- Många konsumenter tror att vi bara säljer mjölk producerad i Tyskland, men redan tidigare har Arlas mjölk funnits i våra mjölkkylar. Från och med mitten av oktober kommer även vår egen mjölk, Milbona, att vara producerad i Sverige, förklarade Michael Linander, inköpsdirektör på Lidl Sverige, när Milbonamjölken lanserades.
Men vem kommer i framtiden orka ta reda på om mjölken är svensk eller fransk när förpackningen ser svensk ut och mjölken är några kronor billigare? Vem orkar läsa på baksidan och förstå att ”mjölken är gjord på uppdrag av XXX i Sverige” kan innebära att det är fransk mjölk som tappats i förpackningen?
Svenskarna har blivit allt mindre nationalistiska i mejeridisken. När det handlar om yoghurt har svensken inga problem med att välja finska Valio och i ostdisken blir det allt vanligare med hårdostar som tillverkas på utländsk mjölk.
- Jag tror att vanliga konsumenter har svårt att hitta rätt i den här djungeln. Det är inte lätt att se vad som är importerat och det finns egna varumärken där det kan vara både och, säger Christel Benfalk, vd för Svensk Mjölk.
- Vi har ganska medvetna konsumenter i Sverige som säger att de vill köpa svenska produkter för att de är måna om djuren, men när de handlar gör de inte alltid som de tänker.

Arla, som har dansk-svenska ägare, kommer efter att franska Lactalis köpt upp värsta konkurrenten Skånemejerier framhäva sin svenska identitet för att vinna slaget om mejeridiskarna.
- Jag tror att det blir viktigare för oss att vara tydliga med råvarans ursprung. Det är inte otänkbart att det kommer få en mer framträdande plats på våra produkter, säger Christer Åberg, vd för Arla i Sverige.