Barack Obama lade i går till ytterligare ett mål i sin utrikespolitik. USA ska få ett stopp på sjöröveriet utanför Somalias kust.
Det var ingen slump att han gjorde uttalandet just i går. Bara några timmar tidigare hade den 53-årige amerikanske sjökaptenen Richard Phillips fritagits av amerikanska elitsoldater från en livbåt i den Indiska oceanen.
I fem dagar pågick gisslandramat till havs. Ett drama som började i onsdags och som ett tag såg ut att kunna bli det värsta amerikanska gisslantagandet sedan den amerikanska ambassaden stormades i Iran 1979.
För det fanns 21 amerikanska besättningsmän ombord på 17 000-tonnaren "Maersk Alabama", det fraktfartyg som blev piraternas senaste byte. Piraterna - de vara bara fyra - kom som så ofta på natten, när uppmärksamheten ombord var som sämst.
Det var egentligen inget uppseendeväckande med onsdagens attack. I fjol angreps trots allt 111 fartyg av somaliska pirater.

Beröm av presidenten

Men ändå var den här räden annorlunda. För första gången drabbades amerikanska sjömän av sjöröveriet.
Kapten Richard Phillips lyckades dock övertala piraterna att släppa besättningen och fartyget och i stället ta med sig bara honom som gisslan. USA hade därmed sin hjälte.
- Jag delar nationens beundran för kapten Phillips och hans osjälviska omsorg om besättningen, sa president Obama själv i ett uttalande.
- Hans mod är en förebild för alla amerikaner.
Phillips hölls hela tiden fången i en av "Maersk Alabamas" livbåtar. De fyra piraterna var beväpnade med bland annat Kalasjnikovs och ville ha "flera miljoner dollar" för sitt byte.
Snart fanns flera fartyg ur den amerikanska flottan på plats men kunde inte göra så mycket annat än att observera. Förhandlare flögs in men några egentligen framsteg gjordes inte.
I Vita huset hölls Obama fortlöpande informerad om situationen i Indiska oceanen. Utåt hette det att presidenten inte spelade någon avgörande roll, men i själva verket briefades han minst 17 gånger sedan han återvänt från sin turné till Europa, Turkiet och Irak i förra veckan.
Och det var till slut Obama själv som gav sitt klartecken att sätta i gång räddningsoperationen:
- Presidentens fokus var att rädda och skydda kaptenens liv, säger en rådgivare till Washington Post.
Kapten Phillips hade själv försökt fly från livbåten i fredags men snart fångats in igen av somalierna. De band honom och läget började se mörkt ut.

Blev desperata

Piraterna begick dock ett avgörande misstag. De började bli desperata eftersom både mat och bränsle tröt.
Vågorna gick dessutom höga och därför accepterade de till slut ett erbjudande om att bli bogserade av den amerikanska jagaren "USS Bainbridge".
En av piraterna gick till och med med på att överlämna sig till amerikanerna eftersom han knivskurits under ett bråk när "Maersk Alabama" bordades på onsdagen.
I lördags kväll anlände förstärkningen. En grupp amerikanska soldater från elitstyrkan Navy SEAL släpptes i fallskärm över havet och plockades upp av "USS Bainbridge". I gruppen ingick bland annat skarpskyttar.
Under påskdagen växte irritationen bland piraterna.
- De fick inga löften om pengar eller fri passage. Det enda kortet de hade var kaptenen, berättar en källa för Washington Post.
- Under den sista förhandlingen sa de: "Om vi inte får vad vi vill, så dödar vi kaptenen".
Eftersom livbåten bogserades av jagaren så hade de amerikanska soldaterna viss överblick över vad som hände ombord. Kabeln var bara runt 30 meter lång.

Skotten small

Och ordern från Obama var tydlig. Om kapten Phillips liv var i fara, så skulle de agera.
Det gjorde skarpskyttarna i söndagskväll, strax efter skymningen. De var placerade i aktern på "USS Bainbridge". Klockan var kvart över sju på kvällen.
Deras kikarsikten var utrustade för mörkerseende och genom dem kunde de se alla tre piraterna. Två av sjörövarna var oförsiktiga nog att sticka ut sina huvuden genom livbåtens fönsterluckor.
Den tredje piraten var placerad bakom kapten Phillips med en Kalasjnikov riktade mot amerikanens rygg.
Klockan 19.19 small skotten. Tre stycken. Ett för varje pirat.
- Vi betalar stora pengar för deras utbildning och i dag fick vi en god utdelning på våra investeringar, kommenterade viceamiral William Gortney efteråt.
De tre piraterna dödades antagligen omedelbart. Kapten Phillips var räddad. När han klättrade ombord på "USS Bainbridge" så väntade en hälsning från hustrun Andrea:
"Din familj älskar dig, din familj ber för dig, din familj spar ett chokladpåskägg åt dig, om inte din son äter upp det först."
Ett lyckligt amerikanskt slut, alltså.

Parallellt drama

Riktigt lika lyckligt slutade inte det franska gisslandrama som pågick delvis parallellt och som fick sin upplösning i fredags. Det var den franska yachten "Tanit" som hade angripits.
Båten tillhörde dataprogrammeraren Florent Lemacon, 28. Han skulle segla från Bretagne ner till Kenya och Zanzibar tillsammans med hustrun Chloé, deras treårige son Colin och två vänner.
Florent insåg faran:
- Men havet är stort, sa han inför avfärden. Och inga pirater ska få förstöra vår dröm.
Men 4 april gjorde pirater just det. Det var inte första gången som franska båtar angripits, men Frankrike brukar slå tillbaka.
I fjol genomfördes exempelvis två räddningsaktioner som båda slutade lyckligt. I fredags sattes franska elitsoldater åter in.
"Tanit" bordades och två pirater dödades medan tre togs till fånga. Dessvärre dödades även Florent Lemacon.
Den här typen av dramatik, med räddningsaktioner och elitstyrkor, tillhör dock undantagen. I regel är det piraterna som drar det längsta strået.
För detta är lönsamma affärer.
Många av piraterna är före detta fiskare som upptäckt att det finns betydligt större pengar att hämta på havet. De kommer oftast i snabbgående, uppblåsbara båtar, beväpnade med några granatgevär och automatvapen.
På hemmaplan i Somalia har de inget att frukta. Där råder kaos sedan 18 år tillbaka och regeringen i Mogadishu har ingen makt att stoppa sjöröveriet.
Ute till havs väntar förvisso krigsfartyg från ett dussintal länder (snart även Sverige) men chansen för upptäckt är rätt liten. Vi talar ändå om en havsyta som är lika stor som Medelhavet och Röda havet tillsammans,
Oftast bordar piraterna fartygen nattetid. När de tagit kontrollen över dem så seglar de mot hemmahamnarna i Somalia. Sjörövarnäste nummer ett är staden Eyl i somaliska Puntland.
Där utanför ligger för tillfället 14 fartyg som piraterna lagt beslag på. Över 200 sjömän hålls som gisslan. Men de flesta kommer nog att släppas.
För i regel betalas lösesumman ut. I fjol uppskattas piraterna ha dragit in över 100 miljoner dollar (cirka 800 miljoner kronor).

Nya dödshot

Frågan är vad som händer nu efter de franska och amerikanska räderna. Risken är att våldet kommer att trappas upp.
- Från och med nu kommer vi att döda besättningarna, om deras respektive länder försöker attackera oss, sa i går piraten Jamac Habeb till nyhetsbyrån AP.
Det återstår nu att se om Barack Obama menar allvar med sina hot mot piraterna. En del drar paralleller till 1800-talet då pirater härjade längs Nordafrikas kust och störde sjöfarten.
Storbritanniens utrikesminister Lord Palmerston hade då, 1841, följande lösning:
- Det är mer effektivt att förstöra getingboet än att ge sig på getingarna en efter en.
Det vill säga, det är bättre att angripa piraternas baser i land. Det gäller än, menar nu många analytiker.
Återstår att se om Barack Obama vågar. USA blev rejält stunget i getingboet Somalia 1993 då två amerikanska helikoptrar sköts ner över huvudstaden Mogadishu och 18 soldater dödades.
Sedan dess har USA hållit sig därifrån.