De svenska trupperna har sedan förra året gått från att ha varit fredsfrämjande till att bli fredsframtvingande. Det innebär att de agerar på ett helt annat sätt än tidigare.
ÖB Sverker Göranson tog beslut om de nya reglerna, som kallas för insatsregler, under våren förra året.
Riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott fick kort efteråt en genomgång av försvarsdepartementet om vad regeländringen betydde. Vad som sades är hemligstämplat.

Men det utskottet fick veta är enkelt uttryckt att svenska trupperna kan skjuta först och fråga sedan. Innan Göransons beslut fick svenska soldater använda sina vapen först efter att de blivit beskjutna.
- Det är en av skillnaderna av att Sverige numera anses delta i en väpnad konflikt. Soldaterna kan skjuta om de upplever att de är i en trängd situation. De behöver inte avvakta, säger Ove Bring, professor och expert på internationell folkrätt.

Försvarsmaktens presschef Roger Magnergård bekräftar Brings tolkning:
- Grundprincipen är att har dom vapen i händerna mot oss, då får vi öppna eld.
För Natos ledning och amerikanska regeringen är de ändrade svenska reglerna mycket välkomna och något som eftersträvats under flera år.

Det har inom Natos högsta ledning funnits en stark irritation över att vissa länder snarare håller igen medan andra mer aktivt söker strid mot motståndsmännen. Det har blivit särskilt tydligt i statistiken över döda. Amerikaner och britter har förlorat fler i strid än tyskar och fransmän.
Redan 2005 tog Nato en resolution att Natos medlemsländer i mesta möjliga mån skulle ändra sina insatsregler så att de blev likvärdiga med de regler som amerikanska och brittiska trupper använder. Irritationen inom Nato har varit särskild stor mot Nato-landet Tyskland men också mot Frankrike som tillämpat regeln att bara öppna eld om man blir beskjuten.

Sverige, som inte tillhör Nato, men som deltar i Afghanistan som så kallad koalitionspartner har också ansetts vara ett problem eftersom svenska regeringen valt att förse de svenska trupperna med samma begränsningar som bland annat de tyska.
I en rapport till amerikanska kongressen 2009 om utvecklingen i Afghanistan lyfter amerikanska försvarsmakten fram just detta, att vissa partners förband bara öppnar eld om de blir beskjutna, som ett hot mot möjligheten att effektivt bekämpa motståndsmän och talibaner.
Det innebär också svårigheter för länder som Sverige att strida sida vid sida med amerikaner i Afghanistan. Ett problem som blev akut när USA förra året förflyttade cirka 3 000 man till svenskarnas område.

Den amerikanska närvaron i det svenska området blir dessutom allt tydligare. Amerikanska försvarsmakten planerar att bygga en särskild bas åt sina specialförband vid Mazar-e-Sharif där cirka 600 svenskar finns på Camp Northern Light.
En annan bidragande orsak till de ändrade insatsreglerna är också morden på kapten Johan Palmlöv, löjtnant Gunnar Andersson och tolken Mohammad Shahab Ayouby den 7 februari 2010.

Ett annat är att området där Sverige verkar i Afghanistan fått ett kraftigt försämrat säkerhetsläge under 2010.
Den formella bakgrunden är att juridiska staben på Försvarsmaktens högkvarter kommit fram till att Sverige deltar i en väpnad konflikt med de styrkor man lånat ut till ISAF och att krigets lagar gäller.
Regeringens uppfattning har varit, enligt de propositioner man lämnat till riksdagen, att det svenska ansvarsområdet i norra Afghanistan har varit i en fas av post-konflikt, alltså att strider upphört samtidigt som en väpnad konflikt pågått i landets södra delar.
Med ÖB:s beslut är nu det svenska området lika mycket en del av en väpnad konflikt som södra Afghanistan.

Rent praktiskt har det lett till att försvarsmakten fått genomföra en rad förändringar när de bland annat gäller hur man använder beväpnade civilanställda. Försvarsmakten har under sommaren och hösten förra året utfärdat en rad nya instruktioner som en följd av ÖB:s beslut.
En följd av de nya insatsreglerna är nu att svenska soldater numera aktivt kan bekämpa motståndsmän som försöker döda svenska soldater och officerare med hemmagjorda bomber på precis samma sätt som amerikanska trupper.

Försvarsmaktens presschef Roger Magnergård bekräftar delvis Expressens uppgifter:
- Har man underrättelser att en person ingår i det organiserade väpnade motståndet då har man rätt att bekämpa honom men man måste identifiera och säkert veta vem man ger sig på och att det till vardags är en stridande soldat.
I ett dokument från det svenska förbandet i Mazar-e-Sharif beskrivs hur svenskarna arbetar. Dokumentet avslöjar hur den svenska styrkan söker efter så kallade motståndsmän och slår till mot en misstänkt motståndsmans bostad strax före midnatt efter att ha spanat mot bostaden.

Hela operationen, som genomfördes i oktober förra året, initieras av svenska officerare men fångarna togs om hand av afghansk polis. I bostadshuset fanns delar för att tillverka bomber och narkotika.
Officiellt var det en operation ledd av afghansk polis men dokumentet avslöjar tydligt att de afghanska poliserna mer eller mindre blev beordrade till platsen av svenskarna.
I andra fall har man beordrat direktbombningar från flyg i stället för att slå till med soldater, enligt Expressens källor.

Jakten sker bland annat med hjälp av särskilda svenska spaningsförband som spårar talibaner och motståndsmän som misstänks placera ut minor och granater på vägar där svenska förband passerar, enligt Expressens källor. Men man använder också underrättelser från bland annat FRA och militära underrättelse- och säkerhetstjänsten för att välja ut vilka motståndsmän man ska slå till mot och, som det heter, oskadliggöra.
Svenska specialförband som SSG och SIG tjänstgör också regelbundet i Afghanistan och de har som specialitet att spåra upp fiender. I specialförbanden ingår också prickskyttar. Både SSG och SIG deltar också regelbundet i övningar med amerikanska och brittiska specialförband.

Den nya svenska strategin följer, enligt Expressens källor, till stora delar samma metod som hemliga amerikanska specialförband använder i sin jakt på talibaner och motståndsmän. Flera av dessa förbands operationer har lett till att oskyldiga dödats.
Inom ISAF upprättas också särskilda listor över motståndsmän som ska "neutraliseras".
Men Magnergård förnekar dock att svenska trupper har order att mörda.
- Det får inte finnas någon order att en viss person ska dö. Folkrätten säger att om en person visar tecken till att ge upp då är den personen, som det heter, inte bekämpningsbar.