I åratal har det schaktats, sprängts, byggts och fejats. Tusentals arbetare, konstnärer, arkitekter och ingenjörer har byggt det nya Göteborg.

Här finns nu den sprillans nya Slottsskogsvallen, Botaniska trädgården är precis klar och ett helt nytt torg, Götaplatsen, är anlagt mitt i staden omgivet av Konserthuset, Stadsteatern och Konstmuseet.

Bakom det hela ligger ett rosamålat nöjesfält och kongressområde.

Köpmannen som äger marken kallar området för Lisas berg, efter sin hustru. Säger man det lite fort blir det Liseberg.

Året är 1923. Trots depression och krigströtthet har Göteborgs politiska ledning med hjälp av stadens finanselit beslutat sig för att anordna och bekosta en jubileumsutställning för att fira att Göteborg fyller 300 år.

Den 10 juli 1923 står en av dådtidens största kändisar, vetenskapsmannen Albert Einstein, i Lisebergs kongresshall som nybliven vinnare av 1921 års Nobelpris i fysik.

Einstein har ingen som helst lust att tala om något annat än relativitetsteorin och sina tankar om ljusets hastighet. Detta får en och annan i publiken att falla i djup sömn. Men kungen håller sig vaken och lyssnar till synes intresserat.

När hösten kommer är det tänkt att Liseberg ska rivas. Men stadens styrande tvekar.

Ordet turistmagnet är ännu inte uppfunnet, men de förstår att Liseberg har potential. Herrarna ändrar sig, de låter hela anläggningen bli kvar och året efter köps marken för en miljon kronor.

Ropen under åren på att privatisera Liseberg har varit som isflaken i Göta älv: De har varit glesa, folk har noterat dem men ingen har brytt sig.

Enligt Pelle Johannisson, vice vd och tillförordnad informationschef på Liseberg, handlar det om politisk retorik.

- Frågan kommer alltid under luppen - inte sällan i samband med valtider. Men det har aldrig varit en brännande fråga på det sättet.

Han menar att det finns en "total samsyn" över de politiska blocken att Liseberg är viktigt för Göteborg, rent strategiskt och turistekonomiskt och att det finns en stor fördel att vara en kommunalt ägd nöjespark.

- Vore detta privatägt kanske man inte hade haft ett lika långsiktigt tänk utan i stället satsat på saker som gav kortsiktig vinstmaximering.

Fast moralisterna gapar om att "dansbaneeländet" förstör Sveriges ungdom kommer en halv miljon för att dansa på dansbanan Polketten som blir klar 1926. Liseberg är inte längre bara en nöjespark med karuseller utan den viktigaste mötesplatsen i Göteborg.

Bland annat tar Jussi Björling sina första tenortoner på Liseberg 1931 och attraktionerna byggs ut. Europas modernaste utomhusbad med konstgjorda vågor uppförs årtionden innan någon begriper vad man ska med ett sådant till. När kriget bryter ut tycks behovet av dans bli ännu större. 1940 byggs Rot-undan som blir Europas största dans-salong, dansgolvet rymmer 1 200 personer.

På 50-talet hjälper Chalmers till med att ordna en av landets allra första tv-sändningar från Konserthallen på Liseberg. Det kostar en krona att få komma in och titta på en ung okänd boxare vid namn Ingemar Johansson som intervjuas av radiojournalisten Lennart Hyland. Tv-sändningarna kan följas på ett antal monitorer som placerats ut på dansgolvet på Rotundan.

Sedan kommer jazzen till Liseberg, Sten-Åke Cederhök gör debut, och när 60-talet rings in är intäkterna svindlande 6,4 miljoner.

Lisebergs ledning inser att dagens ungdomar är svårare att imponera på än gårdagens - och det har inte blivit enklare med åren.

Ungdomarna är Akilles häl för Liseberg. Pelle Johannisson förklarar att det blir allt tuffare för varje år som går.

- För 20 år sedan var Liseberg det enda stället i staden man gick ut för att ha skoj på. I dag är hela Avenyn som en nöjespark med underhållning, restauranger och liknande. Vi har även konkurrens av stora arenor med artister som vi aldrig har råd med numera, säger han.

Åkattraktionerna blir större och läskigare. På 70-talet byggs vattenbergbanan Flumeride som åks av över 700 000 första sommaren. Det går dock inte att jämföra med Lisebergs största enskilda attraktionsinvestering genom tiderna - Balder, bergochdalbanan i trä som invigs 2003.

Efter 120 åkdagar har en miljon åkt attraktionen.

På 80-talet är staden rent ut sagt på dekis och de styrande letar efter något nytt att sysselsätta folk med. Den nya inriktningen? Evenemang. Göteborg ska locka hit folk för att gå på konserter, mässor, utställningar och idrottsbegivenheter och - Liseberg.

I samma veva introduceras Lisebergskaninen. Den rosagröna figuren får många att se rött. Efter att Margita Björklund, dåvarande kommunalråd för kultur (FP), uttryckt sin farhåga att den gröna Lisebergskaninen är på väg att ta över och bli en symbol för hela Göteborg, svarar ett gäng manliga kommunalråd med att gå på fullmäktige-sammanträde iförda färggranna kanin-slipsar.

Debatten kyls ned men kaninen är i dag mer en symbol för Göteborg än stadssymbolen lejonet enligt många, menar Sofia Sjölin, producent och chef för kaninerna på Liseberg sedan drygt 20 år tillbaka.

- Lisebergskaninen har tagit mark från lejonsymbolen eftersom Liseberg har blivit ett starkt varumärke för Göteborg och i ärlighetens namn är vi inte jättebra på att nyttja vårt lejon, säger hon.

År 2000 testar Liseberg att ha öppet under jul och det blir en succé. Jul på Liseberg är i dag Sveriges största julmarknad - och Norges också.

Det finns ingen göteborgare i dag som inte skulle hålla med om att Liseberg är stadens hjärta och dessutom ett sällsynt välskött sådant.

Men visst har nöjesparken fått kritik genom åren. Vakterna har anklagats för brutalitet, det har inträffat en rad olyckor som ofta först bagatelliserats och priserna på mat och dryck inne i parken har jämställs med rena ockret.

Men Liseberg kommer undan med det också.

Stadens styrande och näringsidkare har för länge sedan insett, som det numera kallas, det turistekonomiska värdet av Liseberg.

Liseberg drar inte bara in pengar utan också turister till Göteborg. De går i affärer, på restaurang och betalar för att sova över natten.

Och turismen är en kassako för Göteborg. Destination Göteborg omsätter varje år cirka 22 miljarder kronor. Enligt Annelie Karlsson, chef på Turistbyrån i Göteborg, är det Liseberg som har varit stadens flaggskepp - framför allt sommartid.

Och Lisebergs betydelse för stadens turism har ökat med åren.

- Under 2000-talet har man också börjat att marknadsföra sig som en julstad med en julmarknad så nu är Göteborg inte bara en sommarstad utan även en vinterstad. Vi har ökat antalet gästnätter på hotell 20 år i rad. Turism ger ett pengaflöde till staden, som gör att fler får jobb och att vi kan ha ett större utbud, säger Annelie Karlsson.

Och om Pelle Johannisson får som han vill kommer Liseberg så småningom förvandlas till "något mer" än bara en nöjespark.

- Den senaste och tydligaste trenden är att nöjesparker adderar hotell, shoppingområden och vattenparker i eller i direkt anslutning till parken för att göra sig till ett resmål och en resort. På så sätt får man ett kassaflöde in i verksamheten och man får tvådagarsbesök i stället för ett. Vi försöker komplettera parken med ytterligare markområden - ett nästa steg skulle vara att addera ett hotell, säger han.

Lisebergs olika chefer har genom årtiondena visat att de har fingertoppskänsla för högt och lågt. När "Lotta på Liseberg" arrangerades första gången på Stora scenen var det för att haka på trenden med allsång och konkurrera med SVT:s succé "Allsång på Skansen".

Men nöjesparkerna ser inte varandra som konkurrenter, snarare som kollegor i branschen. De gör till och med studiebesök hos varandra, nästan årligen, för att få inspiration.

- Det finns så pass få nöjesparker i Sverige och vi ligger så långt ifrån varandra rent geografiskt så vi har en jättegod relation och vi lär av varandra både vad gäller attraktioner och parkmiljö, säger Annika Troselius, informationsansvarig på Gröna Lund.

Efter fem år blev "Lotta på Liseberg" tv-show. Och det populära allsångsprogrammet är nu inne på sin fjärde tv-sända säsong och sångerskan och programledaren Lotta Engberg, som har blivit en symbol för Liseberg, älskar sitt arbete - och sin arbetsplats.

- Jag besöker fortfarande nöjesparken som privatperson. Kanske inte längre för karusellerna, men gärna för att köra femkamp, säger hon.

Första besöket på Liseberg gjorde Lotta Engberg som 15-åring. Föga anade hon då att hon skulle motta "Lisebergsapplåden", 30 år senare, ett pris som tidigare mottagits av giganter som Astrid Lindgren och Lennart Hyland.

- När jag fick priset 2009 tänkte jag; tänk om du hade vetat det här i nian att om 30 år ska du kliva in och få Lisebergs finaste utmärkelse. När jag var här i nian tyckte jag att det var fantastiskt. Man tänkte mer att Göteborg låg i Liseberg, inte att Liseberg låg i Göteborg - så tänker jag nog fortfarande.

Visste du att Liseberg:

Ligger på ett gammalt tobaksplantage

Blev rökfritt 2011

Sände första tv-bilden