Gästerna på baren i Potiskum i norra Nigeria drack sina öl i tisdags kväll i förra veckan och anade inte vad som var på väg att hända. Det gick mycket snabbt när sex beväpnade män stormade baren och öppnade eld mot människorna som fanns där. Sedan försvann de snabbt från platsen på motorcyklar, precis som de brukar.
En läkare berättade för tv-kanalen Al-Jazeera hur åtta kroppar senare fördes till ett bårhus.
- Bland dessa fanns fem polismän, en bartender, en kund och en tioårig flicka, sa han.
Attacken i tisdags kväll är en i raden av blodiga dåd som genomförts den senaste tiden i Nigeria.
Samma dag som de beväpnade männen slog till mot baren, dödades tre personer i en attack i Dalma i norra Nigeria.
Ytterligare fem personer dödades när terroristerna misstänks ha slagit till mot en moské och en koranskola i Benin.

På juldagen dödades 42 personer i våldsdåd i Abuja, där bland annat en katolsk kyrka bombades.
En av de mer uppmärksammade attackerna skedde i augusti, då 25 personer dödades och fler än 100 skadades när en attack utfördes mot FN:s lokaler i huvudstaden Abuja.
Totalt misstänks 510 personer ha dödats det senaste året i den islamistiska organisationens attacker mot främst kristna, enligt en sammanställning som nyhetsbyrån AP har gjort.
Våldsamheterna har fått människor att fly från sina hem och presidenten Goodluck Jonathan och ledaren för landets kristna organisation har dragit liknelser till inbördeskriget i slutet av 1960-talet, efter att den östra regionen i landet utropat sig till den självständiga staten Biafra. Konflikten ledde till över en miljon människors död och en efterföljande svält som fick stor uppmärksamhet internationellt.
Goodluck Jonathan har först den senaste tiden visat hur allvarligt han ser på Boko Harams hot och varnat för att deras anhängare finns överallt, till och med i regeringen.
- Situationen vi har att ta itu med är till och med värre än inbördeskriget vi utkämpade. Under inbördeskriget visste vi var fienden kom ifrån. Nu vet du inte ens vem som skulle rikta ett vapen mot dig eller placera en bomb bakom ditt hem, sa han i en kommentar nyligen.
Boko Haram grundades av dess tidigare ledare Mohammed Yusuf i början av 2000-talet. Deras mål var - och är fortfarande - att förbjuda allt samarbete med västvärlden. De är starka motståndare till Nigerias regering och vill införa Sharia­lagar i hela landet. Namnet, översatt från Hausa, betyder just "västerländsk lära är förbjuden".
Det är inte fastställt om de har kopplingar till andra terrororganisationer, men amerikanska myndigheter har misstankar om att de har samröre med grupper kring al-Qaida i Afrika, enligt nyhetsbyrån AP.

Företrädare för gruppen uttalar sig ytterst sällan - men grundaren lät sig intervjuas av BBC 2009, då han förklarade hur västerländsk lära förstör möjligheten att tro på en gud. Han förklarade det genom att ifrågasätta vetenskapliga förklaringar till naturfenomen.
- Som regn, till exempel. Vi tror på att det är en skapelse av gud, snarare än avdunstning som orsakats av solen, kondenseras och blir till regn. Som att man säger att världen är en sfär. Om det strider mot Allahs lära, då förkastar vi det. Vi förkastar också Darwinismen, sa han till BBC.
De första nio åren var Boko Haram relativt okända.
Det förändrades när den nigerianska regeringen 2009 började utreda deras verksamhet - och uppgifter om att de börjat beväpna sig allt mer.
Utredningen resulterade i våldsamma strider 2009.
700 personer dödades i samman­drabbningar mellan gruppens anhängare och nigerianska säkerhetsstyrkor. Ledaren Muhammed Yusuf försökte fly, men dödades i attacken.
Då förutspåddes att hans död kunde leda till att gruppen försvagades - eller att våldet skulle trappas upp, med hämnd som främsta motiv.
Några år senare sätter Boko Haram skräck i befolkningen i vissa delar av Nigeria - och den nuvarande ledaren hotade i förra veckan att fler våldsdåd kommer att utföras.
I en video, som lades ut på Youtube den 10 januari, framträdde Abubakar Shekau i kamouflagemönstrad skottsäker väst och med automatvapen bakom sig. Han sa i inspelningen att deras huvudsakliga motiv är hämnd - och att det främsta målet är säkerhetsstyrkorna, som han menade avrättade deras tidigare ledare:
- Alla har sett hur vi blev behandlade, människor har sett vad som hände mellan oss och beväpnade säkerhetsagenter och dess medbrottslingar som förser dem med information om oss.
Han utlovade också att fler attacker skulle komma.

Samtidigt som attackerna från Boko Haram har blivit fler har Goodluck Jonathan varit hårt pressad av de protester som väckts, sedan landets ledning drog in bränslesubventionerna vid nyår.
Priset på bensin nästan fördubblades.
Beskedet ledde till generalstrejk - och efter en veckas protester tvingades han i går backa och meddela att förslaget slopades. Förhandlingar mellan Jonathan och fackföreningarna hade inte gett resultat och oljeproduktionen hotades av totalstopp, vilket skulle få katastrofala följder för landets ekonomi, då Nigeria är Afrikas största exportör av olja och den andra största ekonomin.
När bränslesubventionerna återinfördes meddelade fackföreningarna att protesterna var över.
- Arbetarförbundet och dess allierade tillkännager att strejken, demonstrationerna och protesterna i landet är inställda, sa Andulwahed Omar, ledare för landsorganisationen NLC vid en presskonferens.
Men även om protesterna på gatorna är över är krisen fortfarande allvarlig för presidenten.

Kritikerna menar att det är hans sätt att hantera bränslefrågan - och det upptrappade våldet från Boko Haram - som visat att han inte är kapabel att leda landet.
Han har anklagats för att inte ta hotet från terrororganisationen på allvar utan behandlat den som ett mindre säkerhetspolitiskt störningsmoment.
Experterna har den senaste tiden spekulerat om han kommer att kunna sitta kvar vid makten.
Alex Vines, Afrikaexpert på tankesmedjan Chatham House, säger enligt Reuters:
- Det finns allvarliga frågeställningar kring vilket kontroll presidenten har, med en del riktigt dåligt fattade beslut. Är Goodluck Jonathan verkligen förmögen att bli en visionär ledare. Det verkar vara fråga om impulser och obeslutsamhet.
Men det finns även de som menar att han kan överleva krisen och behålla makten - om han bara har stöd från rätt personer.
- Presidenten kan överleva den dubbla krisen om han klarar av att behålla stödet bland de viktigaste politiska företrädarna i parlamentet, delstatsguvernörerna och vissa delar av det övriga samhället, säger Gilles Yabi vid tankesmedjan International Crisis Group till nyhetsbyrån.