Göteborg Energi bytte bort värdefulla bergrum mot markarrenden som enligt "Uppdrag Granskning" bara var värda en femtedel.
Skattebetalarna kan enligt SVT ha gått miste om hundratals miljoner kronor på bytet - som kan vara början på ännu en mutskandal i Göteborg.
Den ansvarige tjänstemannen var kompis med vd:n på företaget som gjorde den fördelaktiga affären, och tjänstemannens son fick ett uppsatt jobb.
- Det har hänt så mycket i Göteborg, jag tror tyvärr inte att det här var det sista avslöjandet, säger kommunalrådet David Lega (KD).
För två år sedan gjorde Göteborg Energi en affär med företaget Nordic Storage, som gick ut på att det kommunala bolaget bytte bort tre bergsrum i Göteborgs hamn mot markarrenden och nio mindre cisterner för att bygga en anläggning för biogas på.
Enligt "Uppdrag Granskning", som bett två experter uppskatta värdet på bergrummen respektive marken, så skulle det kommunala energibolaget ha kunnat tjäna minst 100 miljoner kronor på affären.
Bergrummen användes under kalla kriget till beredskapslagring av olja. Nu är de eftertraktade bland oljebolag som behöver någonstans att förvara sin olja. Enligt Mike van Croonenburg, oljemäklare på Petrol Storage, med 25 år i branschen, skulle det om Göteborg Energi lagt ut oljerummen på marknaden ha funnits minst fem - sex intressenter.
- Sett till den information jag har fått så skulle jag uppskatta säljpriset till runt 30 miljoner euro (motsvarande 265 miljoner svenska kronor), säger han till "Uppdrag Granskning".
Själva menar företaget att de är nöjda med affären och att uppgifterna i SVT inte stämmer:
"Man kan inte tala om reella värden här eftersom det rör sig om arrenden. Det är Göteborgs Hamn som äger marken där bergrummen finns. För Göteborg Energi var arrendet av begränsat värde eftersom det inte kunde användas i vår nuvarande verksamhet... Det blir då märkligt, för att inte säga oseriöst, att helt ägna uppmärksamhet åt vad bergrummen hypotetiskt kan vara värda för kommersiella företag i Sverige, när Göteborg Energis helt centrala uppgift är att gå mot ett hållbart samhälle med ett större inslag av förnybar energi", skriver de i ett pressmeddelande.
Lotta Brändström är vd på företaget och säger till Expressen:
- Vi har inte alls förlorat några hundratals miljoner. Vi har gjort ett arrendeskifte och fått väldigt värdefull mark till vår biogassatsning. Vi har också blivit av med risken för de miljöskulder som finns kopplade till bergrummen.
Men det finns en annan besvärande omständighet för Göteborg Energi. Tjänstemannen som var en av de ansvariga i bytesaffären hade en vänskapsrelation med dåvarande vd:n på Nordic Storage, Ulf Vleeshouwers. Tjänstemannen hade tidigare tagit semester för att, utan företagets kännedom, delta på Vleeshouwers 60-årsfest i Monaco. Och tjänstemannens 20-åriga son, som inte hade någon erfarenhet av oljebranschen, blev för några år sedan helt plötsligt vd och firmatecknare för ett bolag i danska Aalborg som ägdes av Nordic Storage.
Ingen av dem vill kommentera uppgifterna i programmet. Vleeshouwers hänvisar till att han har gått i pension. Men Jan Turvall, statsvetare vid Göteborgs universitet, är tveksam till deras relation.
- De har sådana personkontakter att man kan ifrågasätta om det har gjorts en uppgörelse som är förenlig med göteborgarnas intressen, säger han till "Uppdrag Granskning".
Lotta Brändström håller med om att kopplingen är olycklig.
- Alla typer av eventuella jävssituationer är jätteolämpliga. Vi tar fullständigt avstånd från att man kan vara inblandad i en affär om man känner en part. Men det är inte så att den här enskilda personen är den enda som har varit involverad i den här värderingen och det förändrar inte vår grundsyn att det var en bra affär, säger hon.
Företaget har de senaste månaderna gjort två polisanmälningar efter en internrevision. Den ena gäller just Nordic Storage, men enligt Lotta Brändström handlar det inte om det fallet som "Uppdrag Granskning" tar upp.
- Det har inte med arrendebytet att göra utan med andra närliggande delar som vi upptäckte i samband med det. Mer än så kan jag inte säga med hänvisning till förundersökningssekretessen.
Kia Andreasson (MP) är kommunalråd i Göteborg samt sedan i våras styrelseordförande i Göteborgs Energi. Hon är upprörd över uppgifterna som kommit fram i programmet.
- Om det är så så är det inte bra. Då har man gjort en felbedömning. Jag vill inte försvara någon part utan försöker se så realistiskt som möjligt på det här.
- Jag kan förstå att de var så angelägna om just den här marken. Men jävssituationen, den kan ha gjort att hela affären blivit fel. Men det får polis och åklagare titta på, säger hon.
För bilden av Göteborg som "mutstaden" är den misstänkta jävsituationen på Göteborg Energi ännu ett bakslag. Just nu pågår ett tiotal förundersökningar om korruption och mutor inom kommunala bolag i Göteborg. Tjänstemän har bland annat godkänt att privata byggen betalats med skattemedel. Hela muthärvan avslöjades av "Uppdrag Granskning" våren 2010.
Catarina Thörn är forskare i sociologi på Göteborgs universitet. Hon säger till "Kaliber" i Sveriges Radio att det finns en tystnadskultur i staden.
- Det har funnits en diskussion lite innan det här avslöjades om Göteborgsandan är bra eller inte... Det gjorde nog att det snabbt kopplades ihop, man kan se att här finns det ett mönster som gör att människor inte talar ut, att man är rädd för att gå ut offentligt, säger hon i programmet.
"Kaliber" har också tagit del av en undersökning från SOM-institutet på Göteborgs universitet som visar att göteborgare tror att korruptionen är mer utbredd än vad andra svenskar tror, och att de är mer accepterande mot vissa korrupta beteenden.
Än så länge är muthärvorna bara i början av rättsprocessen. Och hela tiden kommer nya avslöjanden. Senast i går åtalades tio personer på Göteborgs Spårvägar. I härvan misstänks bland annat en tidigare chef på spårvägen för att ha låtit bolaget, som ägs helt och hållet av kommunen, betala en stor del av lyxrenoveringen av hennes privata villa.
- Men vi måste också jobba med att ändra en kultur. Det kanske inte räcker att skapa ett samhälle där man inte kan göra fel, utan vi måste skapa ett samhälle där man inte vill göra fel, säger han.
I Göteborgs kommuns medarbetarundersökningar har antalet anställda som är nöjda och stolta över sin arbetsplats rasat. Något som han tror kan hänga ihop med mutkulturen enligt devisen att nöjda och stolta medarbetare inte vill sin arbetsgivare illa.
- Men det tar tid att tvätta bort ett rykte. Det måste vi kämpa med. Men det viktiga är att processen går åt rätt håll. Sedan gäller det att komma ihåg att det här handlar om ett fåtal personer, den stora majoriteten är inte inblandade i några muthärvor, säger Lega.