Marie-Louise Brundin på hemserviceföretaget HomeMaid AB, säger det rakt ut:
- Svenska ungdomar vill inte ha jobb hos oss. De är lata.
Hon beskriver det som ett stort problem.
- Det är inte coolt att städa, helt enkelt.
Oavsett om hon har rätt i sin analys eller inte kvarstår problemet: företag har svårt att rekrytera personal.
Vissa branscher har låga krav på kompetens.
Andra branscher har höga krav.
Ändå har de samma problem.
Det kallas för "missmatch" på arbetsmarknaden - något som kan bromsa konjunkturuppgången. Det är de flesta överens om.

Frågan är bara vad som ska göras åt det, och vems ansvar det är.
När Socialdemokraternas nya partiledare Håkan Juholt intervjuades i SVT:s "Agenda" i söndags fick han frågan om hur han tänker skapa nya jobb. Han kom direkt in på att Sverige både har "massarbetslöshet" och arbetskraftsbrist.
- Det är ju ett totalt misslyckande naturligtvis, sa Håkan Juholt.
Hans lösning är ökad jämlikhet i samhället eftersom han menar att det skapar tillväxt.
Svenskt Näringsliv satte ordet "missmatch" på dagordningen med sin rapport om konjunkturutvecklingen i Sverige. Med hjälp av Demoskop intervjuades 3 818 företag i Sverige. Undersökningen gjordes i mars och siffrorna presenterades nyligen.
Rapporten visar att vart fjärde företag har ökat sin produktion och försäljningsvolym det senaste halvåret. Men bara vart tionde företag har ökat antalet anställda under samma tid.

- Antalet exempel på företag som inte hittar arbetskraft är skyhögt. Jag vet tulpanodlare på Ekerö som får hämta arbetskraft från utlandet, säger Stefan Holm på Svenskt näringsliv.
Ibland är det fråga om att de arbetslösa har fel kompetens. När hemserviceföretaget HomeMaid söker folk avvisar de vissa sökare.
- Språket är ett problem hos oss. Vi har många som söker jobb men som inte kan svenska. Våra kunder släpper in vår personal i något av det mest intima de har, nämligen sina hem. Då vill de kunna kommunicera och förklara hur de vill ha städat eller hur de vill ha sina skjortor strukna, säger Marie-Louise Brundin på hemserviceföretaget HomeMaid AB.
Men svenska ungdomar ser hon inte röken av, säger hon. Hon tror inte att det handlar om lönen.
- Numera betalar vi närmare 18 000 kronor i månaden i ingångslön. Det är inte dåligt när man samtidigt kan få fart på sitt yrkesliv och en bra yrkeslivserfarenhet till sitt CV.

Så - är de arbetslösa för lata?
LO:s chefsekonom Ola Pettersson avfärdar det:
- Det är inte den hetaste branschen för en ung person, det kan jag förstå. Vi vänder oss snarare mot regeringens sysselsättningspolitik. Vi står för högproduktivitetslinjen. Att ge mer utrymme för hushållsnära tjänster känns gammaldags.
Mats Hammarstedt, professor i arbetsmarknadsekonomi vid Lunds universitet, forskar bland annat om invandrares position på arbetsmarknaden.
- Utbildningsnivån ökar och då väljer inte svenska ungdomar den typen av jobb. Samtidigt kräver serviceyrken språkkunskaper. Många invandrare har bättre utbildningar än vad deras jobb i dag kräver, men bristande språknivå är ett hinder och dessutom finns en diskriminering på arbetsmarknaden som är dokumenterad.
Paradoxalt nog är det rusning efter läkare från andra länder. Där anses språket spela mindre roll.
- I yrken som kräver specialkompetens är problemet ett helt annat. Där rekryterar man från utlandet och det är en annan typ av invandring, säger han.
Företagen ser dystert på utbudet av arbetskraft. Enligt Svenskt Näringslivs undersökning bedömer 49 procent av företagen att de kommer att öka sin produktion och försäljning kommande halvår. Men bara 22 procent tror att de kommer att öka antalet anställda. De tror nämligen att personal blir svår att hitta.

I de fall de tillfrågade företagen har misslyckats med rekryteringen anger de en eller flera orsaker: 66 procent har svårt att hitta personer med rätt personlighet och egenskaper. I 59 procent av fallen är det svårt att hitta personer med rätt arbetslivserfarenhet. 50 procent tycker att de sökandes utbildning inte duger. Bara 13 procent anger för höga lönekrav som problem.
Men både näringslivet och politikerna står till synes maktlösa inför problemet.
Johnny Munkhammar, riksdagsledamot för Moderaterna, tror att det handlar om skatterna.
- Trots att vi har sänkt skatterna lönar det sig inte att jobba. Inte ännu. Fortfarande når vi inte människan som står långt bort i samhället, säger han.

Men han tror att Sverige är på rätt väg.
- Tidigare låg vi högst i hela Europa vad gäller beskattningen. Nu ligger vi på en medelnivå. Vi måste fortsätta att sänka beskattningen av låginkomsttagare. Jobbskatteavdragen är viktiga liksom andra skatteavdrag som RUT och ROT, menar han.
Socialdemokraternas talesperson i utbildningspolitiska frågor, Mikael Damberg, avfärdar det.
- Att tro att jobbskatteavdragen ska lösa det här är väldigt optimistiskt, säger han.
Mikael Damberg menar att svenskarna visst vill jobba. Han vill hellre prata om att människor som redan har jobb borde våga mer:
- Jag tror att ett stort problem vi har är att de som är mitt i livet inte vågar röra på sig.
Av landets arbetsföra befolkning får ungefär 800 000 människor nya jobb varje år. Grovt räknat har 500 000 av dem jobb sedan tidigare medan 300 000 kommer från arbetslöshet. Samtidigt slutar cirka 300 000 på sina jobb varje år, många på grund av att de går i pension.
Inom politiken vågar eller vill man i dag inte riktigt prata om LAS - lagen om anställningsskydd. De stora partierna är överens om att den är bra, samtidigt som näringslivet opponerar sig.

- Vi har en arbetsrätt som låser in folk, menar Stefan Holm.
En viss del av problemet med kompetensbristen kan hittas i utbildningarna. Det är i alla fall det de stora partierna helst pratar om.
- Kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad är alldeles för dålig. Belöningssystemen på våra större universitet och högskolor bygger på stöd till forskning och inte till det praktiska arbetslivet, säger Damberg och fortsätter:
- Inom vissa branscher ser det okej ut som till exempel inom teknik och medicin, men de flesta branscherna har för långt mellan utbildning och arbetsliv. Ta till exempel jurister. Eller samhällsvetare. De jobbar alldeles för lite med riktiga "case". De saknar "casestudies" på utbildningarna. Men de stora drakarna (universiteten) tycker inte att det behövs.
Munkhammar (M) är inne på samma linje:
- Utbildning ska leda till jobb, men våra utbildningar är inte alltid anpassade till det. När jag besökte högskolan i Jönköping träffade jag en kvinnlig student som studerade fornnordiska språk. Hon var helt inställd på att hon aldrig skulle kunna få jobb inom det området, men hon ägnade ändå sin utbildning åt det för att hon var så intresserad. Frågan är om vi har råd att ha sådana utbildningar där kompetensen inte efterfrågas, säger han.
Men professor Mats Hammarstedt tonar gärna ner politikernas debatt om utbildning - eftersom personliga egenskaper och arbetslivserfarenhet är viktigare faktorer när företagen rekryterar, vilket även Svenskt Näringslivs rapport visar.
Lösningen på missmatchen kan enligt professorn vara enklare än så:
- Att bara utbilda folk hjälper inte på kort sikt. Arbetskraftsinvandring är en naturlig lösning på tillväxtproblemet. Så har det alltid varit.