Håkan Juholt och hans flickvän befann sig i en bar i centrala Istanbul då svenska turister på plats i Turkiet säger sig ha hört hur den nya S-ledaren klagade på drinkpriser, hånade sina kollegor och läste högt ur interna mejl från partikamrater.
Håkan Juholt (S) medgav senare att han sagt vissa saker men förnekade sitt uttalande om att han skulle ha kritiserat en kvinnlig partikamrat.
En som däremot tvingades göra en pudel är dåvarande oppositionsborgarrådskandidaten Karin Wanngård (S) som hävdade att unga inte ska tvingas ta och lånas in i skitjobb som säljare och arbeta på provision.
Detta sa hon till Dagens Nyheter och fick hela säljarkåren emot sig.
Men Karin Wanngård tog tillbaka sitt uttalande illa kvickt:
"Låt mig vara mycket tydlig. Det finns i faktisk bemärkelse inga skitjobb. Det finns inga oviktiga uppgifter, inga skituppgifter. Alla jobb är viktiga jobb. Alla jobb behövs för att samhället och näringslivet ska fungera. Var och en som är anställd är nödvändig för att vi ska kunna ha ekonomisk tillväxt, välstånd och resurser till skola, vård och omsorg. Jag vill be om ursäkt om det är så att människor känt sig träffade av det jag sagt."
Det skrev hon på debattsajten Newsmill.

Anna Kinberg Batra, numera gruppledare för Moderaterna, sa mitt i valrörelsen 1998 att stockholmare är smartare än lantisar.
Jens Orback (S) fick hård kritik sedan han jämförde en släkting som levde med en häst och homosexuella. Något som hon fått ångra bittert.
"... Det bad jag om ursäkt för då och har gjort många gånger sen dess, det gör jag gärna igen. Jag har lärt mig mycket under de dryga tolv år som gått sedan dess, däribland att inte försöka med ironiska skämt i tv. Det finns det en i vår familj som är bra på, och det är inte jag." skrev hon på Moderaternas hemsida 2010.
Men de är långt ifrån ensamma om att klampa i klaveret.
Pär Nuder (S) talade fortare än han tänkte och jämförde 40-talistgenerationen med ett berg av kött, under ett tal 2004."Detta köttberg av 40-talister som vi 60-talister ska föda, det är en realitet att försörjningskvoten riskerar att bli ett problem". Dåvarande statsminister Göran Persson (S) sa efteråt att han tagit "ungtuppen Nuder i upptuktelse".
Carin Jämtin (S) och Ilija Batljan (S) föreslog mitt i valrörelsen att vi skulle få hjälp av en butler i tunnelbanan.
Och Reinfeldts före detta pressekreterare statusuppdaterade att det kom en invandrare och torkade bort bajs i trappuppgången: "arbetslinjen".
Eller klassikern då dåvarande statsministern Carl Bildt (M) diskuterade integrationsfrågor i Rinkeby 1992 och invandrarminister Birgit Friggebo (FP) hellre ville sjunga "we shall overcome".
Aj, aj.
Pär Nuder (S) jämförde 40- talistgenerationen med "ett berg av kött". Foto: Roger VikströmMed en rasande tempohöjning i arbetslivet, medialisering och internationalisering så behövs de politiska rådgivarna mer än någonsin.
Och i dag är det ett faktum att du som politiker på något sätt har utbildat dig i mediehantering om du har kontakt med medierna, menar Jenny Madestam, statsvetare på Stockholms universitet.
Ministrar och partiledare har rådgivare och partiet i sin helhet får hjälp med rådgivning.
Även kommunalråd medietränas i någon utsträckning.
- Det här kom från USA på 90-talet och under 2000-talet har det blivit en självklarhet. I dag sker en stor del av politiken genom medierna, så klarar du inte av medierna så är du körd, säger hon.

Det här är en faktor man tittar på när man utser toppolitikerna, menar hon.
- Nu handlar det inte bara om att du är en god ledare för organisationen, den faktorn väger tungt, men du måste också fungera i medierna. Det här är naturligtvis inget man pratar om öppet alla gånger, säger hon.
Anna Kinberg Batra (M) fick bittert ångra uttalandet om stockholmare och lantisar. Foto: Martina HuberOch rådgivarna får allt större betydelse.
Titta bara på Per Schlingmann, före detta partisekreterare och hjärnan bakom nya arbetarpartiet som nu är en av Reinfeldts närmsta tjänstemän i statsrådsberedningen.
Enligt Johanna Look, pr-konsult på pr-byrån Westander, är det viktigt för politiker att omge sig med rådgivare som kan ge utifrånperspektiv och som vågar säga ifrån.
Tveksamt om dåvarande jämställdhetsministern Jens Orback (S) hade en sådan, då han förklarade i en intervju 2004 att han inte har några fördomar mot homosexuella med orden:
- Jag hade också en härlig syster till min mormor i Kanada som levde med en häst.
Uttalandet fick genast hårt kritik från homosexuella företrädare och Orback tvingades be om ursäkt.
Men Anna Lundeborg, retorikkonsult som bland annat har analyserat S-politikers tal, menar att grodorna kommer oavsett om politikerna har en rådgivare eller inte, och att vissa av politikernas grodor kan vara en medveten strategi.
- Politiska begrepp är i regel så abstrakta att man ofta behöver använda liknelser för att beskriva vad man menar. Metaforer är "sticky" och fastnar hårt i folks medvetande. Men man måste tänka igenom metaforen otroligt väl, den kan slå tillbaka också.
Dessutom är utrymmet för politiker att försvara sig själva efter en groda betydligt större i dag än tidigare.
- I dag är man inte tvungen att vända sig till pressen, ens försvarstal kan tryckas i helhet i sociala medier, en debattsida och så vidare.

Att politiker har blivit mer benägna att använda sig av korrekta ordval slår Anna Lundeborg ifrån sig.
- Det är snarare tvärtom. I dag är det så viktigt att sticka ut ur bruset och därför tar många ut svängarna för att väcka uppmärksamhet, säger Lundeborg.
Karin Wanngård (S) gjorde en pudel efter uttalandet om "skitjobb". Foto: Gunnar Lundmark / Svd / ScanpixMen att var och varannan politiker har en rådgivare skapar ett försiktigt politiskt klimat, menar statsvetaren Jenny Madestam.
- Det har skapat en kultur och en norm vad som är okej och inte att säga som politiker. Man väger varje ord på en guldvåg. Vi har inte längre någon Olof Palme som vågar vara tydlig och slagkraftig.
Pr-konsulten Johanna Look menar att politiker alltid har behövt rådgivare - i dag mer än någonsin.
- Först och främst är dagens politiker ständigt under bevakning och allt som sägs snappas upp och kan blåsas upp i media. Sedan går informationsflödet så mycket snabbare att oavsett vilken ledande befattning du har behöver man någon som kan stöta och blöta åsikter med en.
Kan det till och med vara så att vi är för hårda mot politikernas plumphet?
- Alla är vi människor och kan säga fel. Men som politiker vet man att allt man säger tolkas och du har inte samma spelutrymme att säga "fel", då måste man tänka efter, säger Johanna Look.
Svenskar är kända för att vara försiktiga, och rädda både för att göra fel och sticka ut alltför mycket.
Samtidigt är vi frigjorda individualister. Hur går det ihop?
Det gör det inte, menar Jenny Madestam.
- Via de sociala medierna florerar det av kraftfulla uttryck och tydliga politiska ställningstaganden och ibland går man till och med in i gränslandet för förtal och annat. Där är det uppenbart tillåtet att ta i, men man får inte göra det i offentliga livet och via media och det är en slags dubbelmoral.

Men kan inte politikerna gynnas på något sätt? Att vi får bevittna att politikerna trots allt bara är människor av kött och blod?
Självklart menar Lotta Gröning, politisk debattör och krönikör på Expressen.
- Ibland kan man få sig ett gott skratt, och ibland är det bara pinsamt klantigt. Alla gör väl en groda någon gång, särskilt om man är så påpassad, och gör man inte det så är man väl så tråkig att ingen lägger märke till en, säger hon.
Samtidigt är det en avvägning, det är våra skattepengar som de sätter sprätt på, hur mycket människa ska de tillåtas vara?
Enligt Jenny Madestam har vi en föreställning om att politiker ska vara seriösa. Det skulle aldrig fungera att ha en Berlusconi som fokuserar på att vara solbränd och snacka brudar.
Nej, svensk politik ska vara seriös, bygga på förnuft och vara kunskapsbaserad.
Tråkigt, menar Lotta Gröning som tycker att vissa grodor förgyller vardagen.
- Jag hoppas att Håkan Juholt får oss att skratta mer, för ibland är politik så trist så man håller på att dö.