Från "tant Mård" till Justine Kirk har de i mer än ett halvt sekel presenterat tv-programmen för tittarna. De har förklarat, rekommenderat och varnat - och många av dem, åtminstone under de tidiga åren, sågs som vänner och mänskliga kontakter av folk ute i stugorna.
Men i sekundjakten på tittarnas uppmärksamhet har hallåorna spelat ut sin roll, anser SVT. I vår ersätts bildhallå av rösthallå, alltså av presentatörer som läser en text utan att själva synas i rutan.
Beslutet väcker starka känslor. Flera legendariska hallåor och hallåmän anser att SVT gör fel, att bolaget i onödan gör sig av med en gammal fin tradition som de säger betyder mycket för många svenskar. Men folket verkar inte bry sig. Ännu har ingen tittarstorm blåst upp, inte ens en svag bris.
- Det är väldigt fel. Hallåorna har genom åren blivit publikens käraste vänner, säger Arne Weise, 81, som påminner om hur 180 000 människor en gång krävde att få honom tillbaka som programvärd på jul ­ afton.
- Hallåan är en länk, en brygga, en vän. Synd att de i dag inte får chansen att utveckla en egen personlighet. Nu är tanken att man ska snabba på utan några som helst pauser, säger han.
Också Henrik Järrel, mångårig hallåa och senare riksdagsman, M, är kritisk till SVT:s beslut. Han håller med Weise om att hallåorna för många tittare är en form av åtminstone "fiktivt sällskap".
- SVT bör ompröva beslutet. Tv är ett bildmedium, därför bör det finnas ett ansikte bakom rösten. Man vill se vem som talar, säger Henrik Järrel, 63.
- Hallåor är en trevlig form av övergång från ett program till ett annat. De är en form av fiktivt sällskap för en del ensamma människor. De kan ge lite sällskap eller trygghet, säger han.

Hallåorna blev sin tids megakändisar när de började framträda i rutan. Det fanns bara en tv-kanal, alla satt klistrade framför apparaten och såg samma program - utom på de tv-fria onsdagarna!
Den första av dem, Jeanette von Heidenstam, började redan 1957. Maud Husberg, "tant Mård" med alla barn som presenterade barnprogram, Ragna Nyblom, Barbro Elfström, Anita Lindman med "Televinken" - alla var de stora namn, ofta större än de program de påannonserade.
- Från en dag till en annan blev man oerhört känd. Alla tittade på den enda kanalen. Men det var inte svårt att hantera, det var ett vänligt intresse, berättar Ewonne Winblad, 74, som var hallåa 1962-65.
- Det var en oerhört lärorik period som jag haft mycket nytta av. Det fanns inga förebilder. Vi fick lära oss yrket kväll för kväll inför en miljonpublik, säger hon.
Ewonne Winblad gick vidare till en karriär som journalist, utrikeskorrespondent och till höga chefsposter inom radio och tv.
- Jag får sentimentala känslor när jag hör att hallåorna ska bort. Men jag tycker det är helt rimligt att etermedierna förändras, det finns stora krav på förändring och modernisering, säger Ewonne Winblad.
- Både som gammal tv-hallåa och gammal tv-chef hoppas jag att de tänkt igenom beslutet noga. Om inte, avhänder de sig en möjlighet till personlig kontakt med tittarna.
- Den nya tekniken kanske gör att den personliga kontakten är överspelad. Eller så är den tvärtom ännu viktigare i dag när det finns så många kanaler. Vi kan inte veta det förrän de gjort förändringen, säger hon.

Programpresentatörer blev vanliga när tv-sändningarna slog igenom på allvar i Europa på 1950-talet. Nästan alla kanaler hade hallåor som berättade om kommande program. Men snart började bildhallåorna försvinna. De ersattes av rösthallåor - eller av textad programinformation.
Brittiska BBC var bland de första som övergick till rösthallå redan på 1960-talet. Flertalet europeiska kanaler följde efter under kommande decennier.
I dag finns bildhallåor mest i public servicekanaler i Norden samt i Polen, Belgien, Italien och Nordirland. Svenska TV4 är en av de sista stora kommersiella kanalerna som fort­farande visar hallåor i bild.
Men nu är det alltså slut i rutan också i SVT1 sedan tvåan gjorde sig av med presentation i bild redan för några år sedan.

SVT hävdar att man gjort noggranna undersökningar som visar att tittarna verkligen vill ha förändringen. Företaget har studerat fokusgrupper och lyssnat på representativa tittargrupper - och drar slutsatsen att publiken inte bryr sig särskilt mycket om bildhallåornas vara eller icke vara.
- Publiken börjar zappa i skarven mellan programmen. Vi kan se minut för minut hur de vandrar mellan kanalerna. Vi vill att publiken ska stanna hos oss, säger Helga Baagøe, kommunikationsdirektör på SVT.
- Om publiken tycker att det tar för lång tid mellan programmen vill vi korta den tiden. Man måste vara lyhörd och följsam, vi gör inget mot publikens vilja.
- Hallåorna har fyllt en viktig funktion. De har skapat en brygga mellan det nya tv-mediet och publiken. Nu är tiden mogen för förändring, säger hon.
Helga Baagøe understryker att SVT inte sparar några pengar på förändringen. Tvärtom, man kommer att nyanställa personal eftersom rösthallå nu ska införas också på SVT2 - samtidigt som de befintliga bildhallåorna på ettan stannar kvar och övergår till att bli enbart röster för tittarna.

Hallåan Justine Kirk välkomnar beslutet även om hon säger sig förstå att veteraner känner "vemod och nostalgi". Hon förnekar medieuppgifter om att förändringen skulle ha vållat någon intern schism på SVT.
- Det är en förändring i tiden. Vi måste snabbt få ut information till tittarna mellan programmen så att vi inte förlorar dem. Jag förstår beslutet, säger Justine Kirk, 45, som arbetat 15 år som hallåa.
- Visst finns det många som kommer att sakna oss. Som trivs och mår bra när vi dyker upp och talar direkt till dem. Vi är tradition och trygghet och igenkänning för många, vi tillhör public service.
- Nu får vi i stället jobba med att modulera rösten. Alla vi som arbetar här har redan mångårig erfarenhet av rösthallå, säger hon.

Flera kritiker av SVT:s beslut pekar på att TV4 fortsätter att anlita hallåor. De undrar varför public service-företaget anser sig behöva ta bort dem, medan den kommersiella kanalen inte har några planer på förändring.
- Hallåorna ger ansikte och röst till kanalen. De ger ett personligt tilltal och är en stark del av vårt varumärke. Vi värnar om det mänskliga bemötandet, säger Malin Persson, biträdande presschef på TV4.
För Expressens tv-krönikör Anders Björkman kommer inte SVT:s beslut en dag för tidigt. Han tycker att det är bra att de gör som alla stora tv-bolag världen runt.
- Beslutet är helt rätt. Man kan inte fortsätta att slösa bort tiden mellan programmen. Förr fanns det ingen konkurrens, då fanns det ingen att zappa över till, säger Anders Björkman.
- Tittarna bryr sig inte ett dugg, de märkte knappt när hallåorna försvann från tvåan. SVT har insett det här för länge sedan, men beslutet har dröjt eftersom det finns nostalgi också inom SVT, säger han.