Den 30 april 1965 publicerades en bild på omslaget till Life Magazine som skulle förändra vår syn på människan. Det var ett fotografi på ett 18 veckor gammalt foster. I tidningen skildrades livets skapelse i bilder, från befruktningen till framväxten av ett embryo i livmodern, på sexton sidor. Fotografierna fascinerade och chockerade världen över - något liknande hade aldrig tidigare visats.

Fotografen bakom de numera ikoniska bilderna var Lennart Nilsson.

Bilderna revolutionerade sexualundervisningen och hade stor betydelse för den sexuella revolutionen på 70-talet, samtidigt som de också kom att användas av den konservativa abortmotståndarrörelsen.

Trots att det inte var fotografens intention blev bilderna kontroversiella.

- Vi hade ju aldrig sett något liknande förut, det kan ju sätta sina spår, säger Lennart Nilsson.

Första gången han själv såg ett embryo var i arbetsrummet hos en läkare på Sabbatsbergs sjukhus. Det låg i en glasburk i formalin och Lennart Nilsson blev fullkomligt fascinerad av att det hade händer, fötter och ögon.

- Det var spännande. Det är ju något som många forskare arbetar med, livets uppkomst. Men det är ju även journalistiskt. Det berör ju människan, säger han.

Men fotografierna var inte helt enkla att ta. I tolv år arbetade han med bildserien, som byggde på tragedier.

- De kom från utomkvedshavandeskap, de var utvecklade utanför livmodern och hade inte möjlighet att överleva. Jag fick låna dem någon minut och fotografera dem. Någon bild togs med endoskop, titthålsteknik i magen, berättar Lennart Nilsson.

Eftersom han inte ville fotografera aborter för att undvika kontrovers ringde han varje morgon till olika sjukhus för att se om de hade några olyckliga fall hos sig.

Fotografierna blev grunden till boken "Ett barn blir till".

Lennart Nilsson har alltid haft en stark journalistisk drivkraft av att vilja vara först. Ta den första bilden, visa människor nya världar.

Men när andra fotografer tävlade om att vara först vid fronten vände sig Lennart Nilsson inåt. Hans största journalistiska scoop har fått oss att se oss själva inifrån. Han blev först i världen med att filma hur en äggcell befruktas och delas, "livets första dans".

- Det starkaste jag har sett var hur den mänskliga äggcellen, som ligger med ett svagt ljus, träffas av ett par spermier, berättar han, och sänker rösten en aning innan han fortsätter:

- Då ser jag hur äggcellen först börjar rotera lite försiktigt och sedan sakta går runt motsols, som en planet. Jag var så exalterad, så glad att jag skulle få visa det här för människor, säger han, än i dag märkbart hänförd.

Under Lennart Nilssons kameralins blir en äggcell till en himlakropp, ett virus till en nebulosa och en hjärtkammare en galax. Bilderna från människans inre har en påfallande estetisk likhet med bilder från rymden.

Och nästan samtidigt som Lennart Nilsson publicerade sina bilder om livets uppkomst, med människan svävande i en mörk, tom rymd i magen, fick vi också allt bättre bilder av vår egen planet genom rymdfärderna.

60-talet var en tid som tog människan längre ut i rymden, och längre in i kroppen. Det verkliga utforskandet av makro- och mikrokosmos började nästan samtidigt.

Bilderna från rymden fångade hur utelämnade och sårbara vi var i universum. Det blev en väckarklocka för miljörörelsen. Samma år som månlandningen ägde rum 1969 föddes den moderna miljörörelsen i USA. Året därpå infördes Earth Day, som sedan dess firats årligen av hundratals miljoner människor över hela jorden för att sprida miljömedvetenhet.

På ett liknande sätt fascinerade och upprörde Lennart Nilssons bilder eftersom de visade bilder av människans skapelse som vi tidigare inte sett. I Sverige användes bilderna i skolans sexualundervisning.

- Det engagerade och underlättade förståelsen. Och sexualiteten som tidigare osynliggjorts, blev synliggjord. I dag, när vi blir bombarderade med sexuella bilder hela tiden, tänker man inte på vilken betydelse detta verkligen hade då, säger Nina Lykke, professor i genus- och kulturvetenskap vid Linköpings universitet.

Hon har forskat om Lennart Nilssons bilders betydelse för den sexuella frigörelsen.

- Bilderna betydde mycket för den tidiga feministiska rörelsen som handlade om fri abort och rätten till skilsmässor, och som låg till grund för hela den sexuella frigörelsen på 1970-talet. Lennart Nilssons bilder ska ses i det sammanhanget, säger hon.

En bild kan förändra vår världsbild. Även om vi redan innan visste hur en befruktning gick till, var det en annan sak att se den.

- Den fotografiska bilden har en förmåga att berätta saker som berör oss både emotionellt och intellektuellt. De situationer i världen som borde vara självklara och enkla för oss att förstå men som ändå blir så svåra att ta till oss blir på något lustigt sätt relaterbara och berörande via fotografi, säger fotografen Mattias Klum som träffade Lennart Nilsson för första gången som 20-åring.

- Konsten har en roll i att förmedla och sprida forskning, det så kallade tredjeuppgiftspridandet. Jag tycker att det är vår skyldighet också, och inte bara forskarnas uppgift, att förklara forskningen så att alla förstår. Det har Lennart gjort i sitt fotografi.

Lennart Nilsson har blivit världsberömd för sina vetenskapliga bilder.

Men han har hunnit med flera olika karriärer som fotograf sedan han fick sin första kamera som elvaåring. Som liten fascinerades han av naturen, men det var svårsålt. Tidningarna ville ha bilder av kända personer. Som tur var kände han Alice Babs, som han fick fotografera. Han började arbeta för Veckorevyn och gjorde sig ett namn genom att på ett mystiskt sätt få de allra mest kända och integritetsfulla personerna att sänka garden. Under åren har han varit en av få som fått följa Ingmar Bergman på nära håll. Han har fotograferat Ingrid Bergman med hennes nyblivne make i Roberto Rossellini i deras hem i Italien. Och innan dess hann han bli hovfotograf. Han porträtterade Gustav V, Gustav VI Adolf, och var sedan officiell bröllopsfotograf när kung Carl Gustaf och Silvia Sommerlath gifte sig 1976.

Han blev också en erkänd reportagefotograf. 1947 publicerade han sina första bilder i Life med ett reportage från en isbjörnsjakt i Svalbard.

Bilderna på en skjuten isbjörn med en unge på magen orsakade ramaskri.

- De sköt mamman, och lilla ungen skrek och ville ligga tryggt på den varma mamman på däcket. Det är en av mina starkaste bilder, säger Lennart Nilsson.

Efter det började han arbeta för Life och reste världen över, bland annat till Kongo där han blev biten av en skorpion och botad av en medicinkvinna.

1953, när Dag Hammarskjöld blev generalsekreterare i FN, fanns Lennart Nilsson vid hans sida.

- Vi åkte gemensamt över till Amerika. Jag minns att Dag Hammarskjöld skrattade så högt att planet skakade. Det är det skratt som jag minns allra bäst.

- Jag glömmer aldrig när han under några timmar välkomnades av hela världens toppar i FN-huset. Efteråt frågade jag, "Hur kändes det, när hela världen tog emot dig så här?". "Jag minns absolut ingenting, men tala inte om det för någon", svarade han.

Nilssons liv har präglats av spännande resor och uppdrag. Men den största resan gjorde han i laboratoriet, där han utforskade den inre världen. Teknikens utveckling har tagit honom djupare in i den världen. Från embryon till spermier till celler, celldelningar, bakterier.

Hans sätt att utforska den mänskliga kroppen har betytt mycket för forskningen. Karolinska institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, kallar honom fadern av vetenskaplig fotografering, eftersom han lyckats förmedla avancerad forskning till den breda publiken.

- Som forskare så tar man bilder på det man ser i mikroskopet, men Lennart hittar nya metoder för att göra dessa bilder ännu bättre. Det har varit till jättestor nytta för forskningen, speciellt vad gäller virus och bakterier, men även för hormoner och insulinproducerande celler, säger Harriet Wallberg-Henriksson, som själv tidigare forskat om diabetes.

- Han har visat hur hiv-viruset ändrar form när det ska infektera celler och hur celler reagerar på att bli infekterade av olika mikroorganismer. Saker som man tidigare bara läst om, men inte kunnat se, säger hon.

Lennart Nilsson var den första som lyckades fånga hiv- och senare fågelinfluensaviruset på bild.

- Det var andlöst, det är det enda sätt jag kan beskriva vad jag kände när jag såg det, säger han.

Nilsson har flera rum på Karolinska institutet där han ställt upp mikroskop, kameror och annan utrustning.

- Så länge han vill och orkar har han kvar sin plats på hos oss. Vi vill gärna bevara det han byggt upp och få hit efterföljare som kan fortsätta med vetenskaplig fotografering, säger Harriet Wallberg-Henriksson.

Lennart Nilsson är ett världsnamn som kallats universalgeni.

- För mig är han en av de stora hjältarna som belyst vår närhet till naturen och även vårt beroende av den. Han har ett högre syfte med sitt fotografi, säger Mattias Klum.

I morgon firar han sin 90:e födelsedag, först på Karolinska institutet, och senare hemma tillsammans med familj, släkt och vänner.

Under sin 70-åriga karriär som fotograf har Lennart Nilsson fångat naturen och människan i mikroskopisk detalj. Hans fotografier har synts i böcker, tidskrifter, dagstidningar och tv-dokumentärer, på demonstrationsplakat, 100-kronorssedlar och forskningskonferenser. Och hans bilder av människans inre har till och med sänts ut i universum, med rymdsonderna Voyager I och II.

- Som en hälsning från människan på jorden, säger Lennart Nilsson med ett leende.