Om vattnet i Mälaren ska vara drickbart måste åtgärder sättas in nu. "Den ökade sjöfarten, kemikalierna och övergödningen gör att jag på sikt inte tror att Mälaren kommer att duga som dricksvattentäkt", säger Lennart Gladh på Världsnaturfonden. Foto: Lennart Lindquist
Om vattnet i Mälaren ska vara drickbart måste åtgärder sättas in nu. "Den ökade sjöfarten, kemikalierna och övergödningen gör att jag på sikt inte tror att Mälaren kommer att duga som dricksvattentäkt", säger Lennart Gladh på Världsnaturfonden. Foto: Lennart Lindquist

Mälaren - toalett
eller dricksvatten?

Publicerad

2,5 miljoner svenskar får sitt dricksvatten från Mälaren.

Men nedsmutsning och övergödning gör att vattnet inte når upp till EU:s krav på god kvalitet.

Nu larmar branschorganisationen Svenskt vatten om att vattenavgifterna måste fördubblas - en höjning på 400 kronor per månad och hushåll.

EU har gett Sverige fram till år 2021 att nå vattendirektivet.

Johan Axnér, miljöhandläggare på länsstyrelsen i Västmanland, har just fått tillbaka analyserna på de vatten- prover han tagit i Sagån som går från Storljusen i Sala kommun och mynnar ut i Mälaren mellan Enköping och Västerås.

- Det var minst sagt väldigt höga halter av fosfor, säger han.

Man brukar säga att värden över 0,1 milligram fosfor per liter vatten är "väldigt höga".

- Nu låg värdet på 0,5 milligram fosfor per liter, konstaterar Johan Axnér.

Han minns intrycken från senaste provtagningen i oktober. När han sträckte ut provtagningskäppen tre meter ut i Sagån i höjd med E 18 var vattnet allt annat än klart.

- Det var Oboy-färgat, väldigt brunt, av lerpartiklar som på grund av att det regnat så mycket nu och i somras spolats ut i vattnet, säger Johan Axnér.

Och med lerpartiklarna följer fosfor och kväve, som gör att övergödningen i Mälaren förvärras. Andra biologiska provtagningar visar att organismer som gynnas av höga halter av kväve och fosfor, exempelvis påväxtalger, ökar. Och påverkas gör förstås även djurlivet.

- Sagån är i sammanhanget ett litet vattendrag, men det pumpar timme efter timme ut vatten i Mälaren och vill man ha rent dricksvatten i framtiden måste man ta problemen på allvar, säger Johan Axnér.

Mälaren är Sveriges största dricks- vattentäkt. 2,5 miljoner personer får sitt dricksvatten härifrån.

 

År 2000 antogs EU:s ramdirektiv om god vattenkvalitet. Men enligt de senaste mätningarna klassas Mälaren delvis till sämre ekologisk status än god.

Rapporter från Norra Östersjöns vattendistrikt i fjol visar också att särskilt västra delen av Mälaren har stora problem.

- På några håll, exempelvis i hamnarna i Västerås och Köping, har vi för höga halter av miljögifter. Men det största problemet är övergödningen, säger Ina Barkskog, som jobbar med vattenkvalitetsfrågor på länsstyrelsen i Västmanland.

Hon förklarar att övergödningen leder till ökad produktion i vattnet, vilket på sikt kan göra att sjöar växer igen. När stora mängder biologiskt material ska brytas ner kan det också orsaka syrebrist på bottnar. Att det blir mer växtplankton förvärrar även situationen med algblomning.

Lennart Gladh, Världsnaturfondens expert på övergödning och Östersjön, är oroad:

- 2030 bor det en halv miljon människor till i Mälardalen. Den ökade sjöfarten, kemikalierna och övergödningen gör att jag på sikt inte tror att Mälaren kommer att duga som dricksvattentäkt om inte snabba åtgärder görs, säger han.

Han berättar att stora mängder fosfor kommer ut i Östersjön via Mälarens utlopp.

- Men när havsytan nu höjs på grund av klimatförändringarna så är risken att fosfor på sikt bli kvar i Mälaren och då ökar problemen, säger Lennart Gladh.

Sverige har länge varit bortskämt med en närmast obegränsad tillgång på rent vatten. Så är det inte riktigt längre. Vattnet som når reningsverken i dag innehåller massor av kväve och fosfor.

- Ett tilltagande bekymmer är små plastpartiklar från exempelvis fleecetröjor och träningskläder som innehåller aluminium och ska vara luktfria. Med plastpartiklarna följer ämnen som de kommunala reningsverken inte är konstruerade för att klara, säger Thomas Johansson som jobbar med hållbart nyt­tjande på Havs- och vattenmyndigheten.

Han vittnar också om svårigheterna att åtgärda mindre avlopp. Redan på 1960-talet kom lagar som skulle sätta P för bristfälliga reningsverk, men det har varit svårt att få enskilda hus- och sommarstugeägare att förstå poängen med att betala dyra pengar för tre- kammarbrunnar.

- För Mälaren är det ett betydande problem, säger Thomas Johansson.

Han hoppas att det kommande förbudet att från och med 2015 släppa ut avloppsvatten från fritidsbåtar också kommer att bidra till bättre vatten.

Lena Söderberg som är vd för branschorganisationen Svenskt vatten är framför allt oroad över kemikaliesamhället. Hon förklarar att avlopps- reningsverken byggdes för att ta bort kväve och fosfor ur vattnet, inte kemikalier.

- Att rena allt avlopps- vatten innan vi släpper ut det är en dyr och svår lösning. Vi vet heller inte exakt vad vi ska rena vattnet ifrån, för vi har så många ämnen omkring oss i det vi äter, det vi tvättar oss i och det som far runt i luften, säger hon.

För att klara föroreningarna måste investeringar göras i ytterligare rening.

I rapporten "Säkrare dricksvatten" spår Svenskt vatten att priset på vattentjänsterna de närmaste tjugo åren behöver fördubblas. Det motsvarar en höjning på 400 kronor i månaden för en vanlig familj.

Branschorganisationen hoppas att viktiga dricksvatten- täkter i framtiden ska klassas som riksintresse.

- Det skulle få upp den juridiska statusen och innebära ett bättre skydd, säger Lena Söderberg.

Just nu prövar Svenskt vatten ett hållbarhetsindex för hur 25 kommuner hanterar dricksvatten, avlopp och regnvatten. Tanken är att systemet nästa år ska lanseras i hela landet.

- Vi tror att hållbarhetsindex ska vara ett bra sätt att kommunicera med politiker och medborgare, säger Lena Söderberg.

Och Svenskt vatten är inte ensamt om att försöka hitta lösningar. Västerås stad har exempelvis anställt en särskild vattensamordnare - David Liderfelt - som försöker bryta ner EU:s vatten- direktiv till konkreta åtgärder för dagvattnet, vattenreningen och jord- bruket i Västeråsregionen.

- I dagsläget är det på somrarna med all algblomning inte så himla kul att bada i Mälaren. Än så länge har vi ganska bra dricksvatten i Västerås, trots att vi har föroreningar och övergödning. Men släpper man ut skit kan man kanske inte ha kvar den resurs som det innebär att kunna dricka, bada och fiska i vattnet, säger David Liderfelt.

Johan Axnér som tog prover i det Oboy-färgade vattnet i Sagån kan också känna sig modfälld, men han vill ändå lyfta fram flera positiva exempel.

Vid Isätrabäcken utanför Sala bildades för två år sedan ett vattenråd, där lantbrukarna hjälps åt för att minska fosforavrinningen från åkrarna. Bland annat använder man sig av så kallad strukturkalkning som minskar fosfor-

utsläppen och gynnar skördarna.

Lantbrukaren Petter Ström är en av dem som engagerat sig i de olika utbildningsdagar som hållits i samarbete med Länsstyrelsen.

Han är också projektansvarig för Hushållningssällskapets försöksgård Brunnby nära flygplatsen i Västerås.

- För en vecka sedan blev gårdens fosfordamm färdig. Den fångar upp och renar det mesta av vattnet som hör till Brunnby, säger Petter Ström.

EU har nu gett Sverige åtta år på sig att nå upp till kraven på god vattenkvalitet.

Miljöhandläggaren Johan Axnér säger sig vara lite bekymrad över Mälarens framtid:

- Men jag tror att vi kan komma långt genom att samarbeta. I första hand bör insatser göras så nära källan till läckaget som möjligt, säger han.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida