Frida Lundström blev bestulen på Blocket i fjol. Då skapade hon en egen insamling: FridaFonden. Pengarna går till hennes privata konto. Målet är att få igen de 2300 kronorna hon förlorat.
Det finns hundratals liknande, privata insamlingar. Nästan alla har dessutom en egen grupp på Facebook.
I dag finns webbtjänster som har specialiserat sig på att hantera insamlingar. Hos Samlain.se kan vem som helst starta en insamling till i princip vilket ändamål som helst. Föreningen Anhöriga till missbrukare har lyckats få ihop 200 kronor totalt och nyhetsbyrån Reuters har fått ihop 33 654 kronor som går oavkortat till programmet "Learn without fear".
Samtidigt pågår mer omfattande insamlingar för jordbävnings- och översvämningsoffer, hemlösa eller brottsoffer. Välgörenhetsinsamlingar har aldrig funnits på ett så kort avstånd.

Grunden för framgången ligger i vår inställning till behjärtansvärda ändamål. Konstigare än så är det inte, menar beteendevetaren Anja Lindblad, känd bland annat från TV4.
- Vi vill bry oss. Vi är fostrade till det. Sedan är just att skänka pengar ett ganska enkelt medel för att tillfredsställa det behovet. Vi köper oss fria och får känna att vi har bidragit.
Det handlar också om socialt tryck:
- Vi hör ofta talas om andra som skänker pengar. Det får mycket utrymme i medierna, och vi vill vara lite som alla andra. Det är viktigt för oss att få känna oss som en i gruppen, och vi vill heller inte verka snåla, säger Anja Lindblad.
Och ju enklare det är att skänka, desto mer skänker vi. Sociala medier och nya tekniklösningar har skapat en explosion av insamlingar på nätet: nätgörenhet.
De som lyckas bäst hittar enkla, trygga betalningsvägar. Det finns ett motstånd mot kreditkortsanvändning på nätet.
- Trots att internet har funnits så länge har det inte riktigt lyft ännu, säger Erik Zachrison, generalsekreterare i Frii, Frivilligorganisationernas insamlingsråd.
Han menar att folk inte är så benägna att ändra på sina betalningsrutiner.
- Det där är väldigt trögrörligt. Se bara på hur länge amerikaner höll på och postade sina checkar för att betala räkningar.

Det som ökar i Sverige är i stället fortfarande sms-betalningar och autogiro, alltså att man skänker någon hundralapp som automatiskt dras från kontot varje månad.
- Sedan förekommer direktbetalningar, men elektroniska plånböcker som Paypal har inte slagit igenom alls, säger Erik Zachrison.
Jakob Neander är webbutvecklare på Bazooka som har byggt sajter åt kunder som regeringskansliet och mediesajten Newsmill. Han arbetar bland annat med att ta fram betalningslösningar åt företags webbtjänster.
- Anledningen till att andra betalningslösningar inte slagit igenom beror på att det krävs en trovärdig utgivare. Paypal är fortfarande ovanligt här, jag skaffade själv Paypal för bara något år sedan för att det var det enda betalningsalternativet på en sajt. Och det finns ju andra lösningar. Facebook credits till exempel, där man betalar in pengar till Facebook och får en pott pengar som man kan dela ut som man vill.
Paypal är en av de största betalningstjänsterna på nätet vid sidan av kreditkort. Man betalar in en summa en gång i månaden, och använder potten för olika inköp. Tjänsten växer just nu i Sverige, men det är en bra bit kvar till samma acceptans som i USA.
Ett annat alternativ är Flattr.

- Det är Peter Sunde, han från The pirate bay, som står bakom. Man betalar in till sitt Flattr-konto, och sedan klickar man på en Flattr-ikon på sajter man gillar, och när månaden är slut delas potten ut jämnt till alla man klickat på. Välgörenhetsorganisationer borde kunna utnyttja det här, säger webbutvecklaren Jakob Neander.
Även om det går långsamt kommer det att komma en lösning som är enkel och snabb att använda, menar han.
- Det kommer att bli någon typ av lösning som påminner om Paypal. Någon av de som finns kommer att bli marknadsledande, och då kommer alla att använda deras system.
Och det är de mellanstora välgörenhetsorganisationerna som kommer att bli först. Exempelvis Rädda Barnen har redan andra betalningslösningar. De mellanstora kommer enligt experterna att vara mer snabbrörliga.
De större välgörenhetsorganisationerna har två problem. Dels ska man i mediebruset lyckas få potentiella bidragsgivare att uppmärksamma just deras ändamål, dels ska man få bidragsgivarna att så enkelt som möjligt skicka sitt bidrag.

Det vanligaste sättet i dag är att skänka pengar via telefon. Under Haiti-katastrofens efterdyningar var det just sms-betalningarna som stod för den största summan bidrag, enligt uppgifter från Röda korset.
En del organisationer har byggt in stöd för kreditkortsbetalningar, eller direktbetalningar via nätbankerna.
Problemet är att vi användare har blivit lata. För 15 år sedan krävdes det en promenad till Posten för att betala via en postgiroblankett. I dag gör vi allt med ett par knapptryck.
- Vi är inte där ännu att man kan skänka pengar genom en knapptryckning. För oss handlar sociala medier om att informera om pågående insamlingar, och få andra att föra budskapet vidare. På det sättet är Facebook ett viktigt verktyg, säger Arash Mokhtari, pressekreterare på Svenska röda korset.
När besökare så småningom hittar till Röda korsets Facebook-grupp dirigeras de vidare till organisationens hemsida. Där kan man skänka pengar via SMS eller betalsamtal. Men hur effektiv metoden är vet man inte.
- Vi har inte utvärderat sociala medier utifrån hur mycket vi får in via klickningar från Facebook. Samma sak gäller våra Twitter-konton. Vi får vara tacksamma för varje ny besökare som hittar till oss och skänker. Den personen skulle kanske inte ha hittat oss annars.

Samtidigt är svenskar relativt dåliga på att skänka pengar till välgörande ändamål. Brittiska Charities Aid Foundation publicerar varje år skriften "The World giving index". I år hamnade Sverige på 45:e plats, samma placering som Finland - långt ifrån Danmark på 18:e plats eller Norge på 25:e.
Faktum är att svenskar skänker mindre i relation till sina disponibla inkomster än afghanistanier och sudaneser. De länder som skänker mest är också de länder där det är enklast att skänka direkt på nätet, utan att lyfta luren eller skicka ett sms. Men finns det ett samband?
- Vi har faktiskt inte diskuterat det. Vi har bilden av att svenskar skulle vara duktiga på att skänka. Jag tror snarare det beror på att vi i Sverige är vana vid att myndigheterna tar hand om katastrofhjälp till exempel.

Några planer på att använda Paypal eller något annat system för att kunna skänka pengar enkelt på en hemsida har inte Röda korset.
Men hur vet man att pengarna kommer rätt?
Per Hellqvist, författare och säkerhetsexpert på säkerhetsföretaget Symantec menar att man måste vara uppmärksam.
- Insamlingarna är säsongsbetonade skulle man kunna säga, och kommer ofta i samband med naturkatastrofer. Elakingarna på nätet är ute efter att tjäna pengar, och man förfalskar insamlings-sidor, och lurar folk att tro att de har kommit rätt. Det är så uselt det kan bli, säger han.
Tipset är att aldrig klicka på länkar i mejl.
- Skriv in adressen till välgörenhetsorganisationen direkt i webbläsaren i stället. Då vet du att du kommer rätt.
Hur går det då för Fridafonden?
Hon lyckades skrapa ihop 890 kronor - på en dag.
På sajten skriver hon: "Tack alla ni som skänkt pengar, men jag känner mig som en dålig människa som tar emot era pengar. Jag har ju mig själv att skylla och startade insamlingen på skoj. Men ni ska alla bli rikligt kompenserade för er enorma generositet."