ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
FÅR FOLKOMRÖSTA. Storbritanniens premiärminister David Cameron skakade hand med Skottlands försteminister Alex Salmond. Foto: Ian Macnicol
FÅR FOLKOMRÖSTA. Storbritanniens premiärminister David Cameron skakade hand med Skottlands försteminister Alex Salmond. Foto: Ian Macnicol

Länder i Europa kan komma att splittras

ANNONS:
Regioner som vill bli självständiga

SKOTTLAND

5,2 miljoner invånare. Skottland har fått klartecken att hålla folkomröstning om självständighet innan slutet av 2014, efter en överenskommelse mellan regeringarna i London och Edinburgh.

BASKIEN

2,1 miljoner invånare. Regionen har redan stort självstyre och sköter bland annat en del skatter själva. I regionen ansvarade separatistgruppen ETA för våldsdåd under många år, men den har i dag lagt ner vapnen.

FLANDERN

6,2 miljoner invånare. Det nu största partiet i den norra delen av Belgien vill först och främst att landet ska bli en konfederation. Men många tror att deras vinst i lokalvalen förra helgen kan vara början till slutet för landet.

ITALIEN-PADANIEN

Korsika

300 000 invånare. Separatistgrupper utförde flera bombattentat under 1970-talet. I en folkomröstning om bildandet av en enda region av ön, vann förespråkarna knappt under 2003. Efter det har bombattentatet från separatistgrupper fortsatt.

KATALONIEN

7,5 miljoner invånare. Regeringen i Madrid har stoppat en folkomröstning, men katalanernas regionala premiär­minister har sagt att han tänker hålla en trots att det skulle vara olagligt.

LONDON. Flera länder kan vara på väg att splittras - och Europas karta kan ritas om.

I Skottland är det klart för en folkomröstning om självständighet 2014.

Och i flera andra länder finns liknande kampanjer.

- Det är fråga om en protestyttring helt enkelt, säger Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet.

Unionen mellan Skottland och England har funnits i 305 år, men nu kan den vara på väg att lösas upp. Storbritanniens premiärminister David Cameron reste i måndags till Edinburgh för att signera en överenskommelse, som ger Skottland rätt att hålla folkomröstning om självständighet under 2014.

Cameron skakade hand med Skottlands försteminister Alex Salmond, de log i kapp och undertecknade dokumenten inför kamerorna.

Godkännandet från regeringen i London är en viktig milstolpe för Salmond och hans styrande parti SNP, som drivit frågan om självständighet under många år.

- En historisk dag för Skottland, konstaterade han vid en presskonferens efteråt.

David Cameron var nog inte lika förtjust, trots att han underströk att det bästa för skottarna var att de fick en folkomröstning, eftersom de röstat fram ett parti som drivit den frågan.

Hans konservativa Tory-parti vill inte att unionen ska splittras och det vill inte heller de andra stora brittiska partierna Labour och Liberaldemokraterna. Cameron upprepade därför det han redan sagt flera gånger:

- Nu när vi har tagit hand om det praktiska borde vi ta itu med de verkliga argumenten. Och jag tror innerligt att Skottland klarar sig bäst i Storbritannien, men något som också är avgörande, är att Storbritannien klarar sig bättre med Skottland.

 

Skottlands marsch mot en möjlig självständighet är den i Europa som nu kommit längst. Men samma strävan finns i bland annat Spanien, Italien och Belgien. Där förs kampanjer för fullständig självständighet, eller utökat självstyre.

- Det går lite upp och ner. Under tidigare decennier, på 70- och 80-talet, var det också starka vindar och det bildades regionala partier och många regioner ville ha någon form av autonomi. Så det är inte nytt, det är snarare så att det har aktualiserats och mobiliserats nu, säger Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Utöver Skottland är debatten hetast i spanska Katalonien.

I september samlades 500 000 människor i och omkring regionens huvudstad Barcelona, på Kataloniens nationaldag, och demonstrerade för självständighet. Företagaren Ignacio Miras, som deltog i demonstrationen, sa till Sveriges Radios utsända i bergsstaden Sankt Cugat utanför Barcelona:

- Spaniens regering måste börja lyssna på oss och ge oss mer makt.

Katalonien är en av de ekonomiskt starkaste regionerna i landet - den har goda intäktskällor i turism- och industri­sektorn. Katalanerna menar att en för stor del av skatten de betalar på sina inomster går till resten av Spanien och de får själva inget tillbaka.

Marie Demker säger att det är typiskt för de separatiströrelser som finns just nu.

- Man talar mer och mer om att "vi vill inte betala för de som missköter sin ekonomi". Det finns en slags isolationism och en känsla av att man vill dra sig tillbaka innanför nations­gränserna, säger hon.

 

I samband med demonstrationerna i Katalonien lovade den regionala premiär­ministern Arturo Mas att han skulle hålla en folkomröstning. Regeringen i Madrid vägrar ge sitt medgivande och har varnat Mas att en omröstning skulle vara olaglig. Den spanske premiärministern Mariano Rajoy har även varnat Katalonien för att regeringen tänker använda sitt veto och stänga Katalonien ute ur EU.

- Om du är utanför Spanien och utanför EU är du ingenstans, du är dömd till att inte vara något, sa Rajoy i ett tal i söndags.

Både i Storbritannien och Spanien är frågan om att förlora en del av riket känslig för den styrande regeringen.

- Många länder i Europa är gamla furstendömen, kungadömen och territorier. Där handlar det om att man har lagt en enorm kraft på att integrera. Man riskerar att tappa ett värde, både kulturellt och ekonomiskt, om det skulle hända, säger Marie Demker.

Mats Persson, chef för tankesmedjan Open Europe i London, menar att det också kan handla om landets anseende.

- Det ser ju fruktansvärt illa ut för ett land att bli av med en region. Just i Spanien är det också känsligt om Katalonien skulle lyckas, för då har de ju en region till som vill försöka, Baskien. Det finns risk för en dominoeffekt, säger han.

I spanska Baskien förde separatistgruppen ETA under många år en väpnad kamp för att få självständighet. 2011 meddelade gruppen att de lägger ner vapnen - och de har efter det försökt få till samtal med regeringarna i Spanien och Frankrike.

Det finns också separatiströrelser i Flandern i Belgien, norra Italien och på Korsika.

I Flandern har separatisterna också ledsnat på att se sina pengar gå till Vallonien, den fransktalande delen av landet. Debatten om självständighet har hettat till, efter att NVA, Nya flamländska alliansen, i helgen vann stort i lokalvalen och blev största parti i Flandern.

 

Partiledaren Bart De Wever tog över borgmästarposten i Antwerpen, som socialisterna haft i stort sett oavbrutet sedan andra världskriget. De Wever hävdar dock att självständighet inte står på agendan just nu. Han har uppmanat regeringen att förbereda sig på en konfederation, där Flandern bland annat sköter sina skatter själva.

- Flamländarna har fått nog av att behandlas som mjölkkor, sa De Wever vid sitt sista valmöte före valet.

2014 hålls parlaments- och regionval i Belgien, som spås bli avgörande för landets framtid.

Vågen av separatistkampanjer som drar över Europa kan enklast förklaras med ett starkt missnöje kring landets styrning.

- Det är en protestyttring, framför allt i Spanien. Det finns en enorm frustration vad gäller finanskrisen och hur eländigt det går och Katalonien är ju landets ekonomiska motor. I ett mer centraliserat land kan en finanskris göra att man ställer hårdare krav på regeringen centralt. Men i ett land som är en federation med starka regionala identiteter, där är det mer sannolikt att regionerna vill rå om sig själva i stället, säger Johan Eriksson, forskningschef vid Utrikespolitiska institutet.

Enligt opinionssiffrorna är det inte helt självklart att den europeiska kartan ritas om.

I slutet av september var 43 procent av invånarna i Katalonien positiva till en egen stat, enligt opinionsbolaget Metroscopia.

I Skottland har mätningarna visat att stödet pendlar mellan 30 och 40 procent.

Läget kan dock förändras snabbt, mycket beroende på vad som händer med finanskrisen och om det politiska läget i länderna förändras.

- Det kan bli så att de här strömningarna kan få mer kraft bakom sig. Det skulle kunna hända om den politiska debatten i Storbritannien blir mer infekterad till exempel. Eller i Spanien, om de skulle gå vidare med en folk­omröstning i Katalonien och regeringen blockerar den. Det skulle kunna förändra folkopinionen i Katalonien. Det finns kanske inget omedelbart hot för detta, men vi kan se att det finns faktorer som kan fungera som droppen som får det att rinna över, säger Mats Persson.

 

Johan Eriksson är dock tveksam till att Europa har flera helt nya länder att vänta och menar att ledarna för separatiströrelserna ofta inser att det blir ett tufft uppdrag att bryta sig ur.

Och framförallt - dyrt.

- Jag tror att det är generellt ganska låg sannolikhet för att någon av de här regionerna blir helt nya stater i västeuropa. Det har att göra med att det är svårt. Även om ledarna för de här rörelserna drömmer om att bli självständiga tänker de inte bara känslomässigt, utan resonerar också rationellt och ekonomiskt, säger han.

I Skottland har kampanjerna för ja och nej-sidan nu inletts på allvar.

Det liknar till vissa delar en vanlig valkampanj - med bland annat flera debatter inplanerade under de knappt två åren fram till omröstningen.

Den tidigare finansministern för Labour, Alistair Darling, leder kampanjen för nej-sidan, som tänker satsa på argument kring de ekonomiska fördelarna för Skottland att stanna i unionen.

- Om vi beslutar oss för att lämna Storbritannien finns ingen återvändo. Det är som att fråga oss om att köpa en enkel biljett och skicka våra barn till en djupt osäker destination, sa han när kampanjen inleddes.

Unionisterna i Skottland beskriver måndagens överenskommelse som början på slutet för Alex Salmonds dröm om ett eget land. Mycket står på spel för honom och han riskerar sin politiska karriär om det blir ett nej.

 

Men det är heller inte riskfritt för David Cameron, även om det finns en uppfattning att han aldrig hade gått med på en folkomröstning om han inte varit säker på utgången.

- De vill ju ha ett klart ja eller nej, det är det som ska tas ställning till. Visst, det är ett stort steg att det nu är klart för en folkomröstning. Men det är ett tydligt tecken på att Camerons regering med stor sannolikhet tror att det kommer resultera i att Skottland stannar i unionen, säger Mats Persson.

Om Skottland trots allt skulle bli ett eget land - kan det få konsekvenser för Europa på lång sikt.

- Det skulle vara en injektion för många andra regionala rörelser i Europa. De skulle se Skottland som ett exempel och då tror jag i första hand att det skulle handla om moderata krafter som skulle kämpa för ytterligare regional autonomi i sina stater. Men, en del skulle också kräva fullständig självständighet. Det skulle kunna innebära att Europa blir mer fragmenterat, om man ser det negativt. Om man är positiv kanske man kan säga att det blir mera färgglatt, säger Johan Eriksson.

Källor: BBC, Reuters, AFP, Sveriges Radio.

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
MEST LÄST I DAG
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
Senaste nytt
ANNONS:
SPORT
NÖJE
ANNONS:
BLOGG
Mest läst i dag
ANNONS:
ALLT OM BILAR
FÖR DIG MED SURFPLATTA
SILLY SEASON - SENASTE NYTT
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader