ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
Textilfabriken Strykbrädan.
Textilfabriken Strykbrädan.

Kommunskandaler över hela landet

ANNONS:

Det kommunala bolaget lät pengarna rulla. Nu rullar också huvudena.

Hela styrelsen i det kommunägda företaget i Norrköping avgår efter avslöjandet att deras byggprojekt kostar nära 60 miljoner kronor, dubbelt så mycket som planerat.

Det är den senaste i en lång rad skandaler med kommunbolag över hela landet.

- Bolagsformen gör att man inte har samma insyn och kontroll, säger Anna Thomasson, som forskar om styrning av offentlig verksamhet.

Norrköpings kommun har stora planer för den tidigare textilfabriken Strykbrädan mitt i staden. Byggnaden ska inhysa kontor, företag och restauranger och vara en levande del av det gamla industrilandskapet i city.

Men renoveringsprojektet har utvecklats till en präktig skandal. Kostnaderna har fördubblats och ingen har haft riktig kontroll över miljonrullningen.

En oberoende revisionsrapport riktar skarp kritik mot både kommunens styrande och ledningen för det kommunala bolaget. Företagets vd har tvingats bort, styrelsen avgår, kommunalråd beklagar - och skattebetalarna får ta kostnaderna.

Docent Andreas Bergh ser ett klart mönster i alla de skandaler som drabbar kommunala bolag. Det handlar om korruption, misskötsel och bristande kontroll.

 

- I kommunala bolag får man det sämsta av två världar. Man sätter både demokratin och marknaden ur spel. Därför är de ofta inblandade i skandaler, säger Andreas Bergh, välfärdsforskare vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning.

- I ett vanligt företag straffar sig slösaktigt beteende. Men i kommunala bolag finns alltid skattebetalarna med pengar. Sam-tidigt åsidosätter man den demokratiska insyn som finns om verksamheten bedrivs av en kommunal förvaltning, säger han.

Bergh påpekar att offentlighetsprincipen gäller också för kommunala bolag, men att få tjänstemän och journalister känner till detta. I praktiken är det därför svårt att få ut handlingar och svårt att se hur pengarna används, säger han.

- Kommunbolag är ett sätt för kommunalpolitiker att leka direktör och marknad med skattepengar som säkerhet, säger Andreas Bergh.

Skandalen i Norrköping är ett uppenbart fall av bristande kontroll, medger lokala politiker. Lars Stjernkvist, kommunstyrelsens ordförande (S), lägger större delen av skulden på bolagets tidigare vd och på styrelsen, men tar också själv på sig en del av ansvaret.

 

- När jag läser rapporten blir jag förbannad. Det är sån bristande respekt för hur man använder offentliga medel, säger Lars Stjernkvist till Norrköpings Tidningar (NT).

- Jag och kommunledningen har också ett ansvar. Var det rätt av oss att lägga ut ett så stort projekt på ett bolag med så begränsade resurser. Nej, så här i efterhand var det inte det, säger han till NT.

En lång rad kommunala skandaler handlar om korruption. Den kanske mest bekanta under senare år är den stora muthärvan i Göteborg som avslöjades av "Uppdrag granskning" 2010. Den har lett till minst fem åtal mot lokala byggmästare och hantverkare samt mot tjänstemän i kommunförvaltningen och i ett kommunalt bolag.

I Sundsvall blev ett 20-tal anställda i ett kommunalt mat- och städbolag bjudna på fester av företagets leverantörer. Saken avslöjades av Sundsvalls Tidning 2009 och gick till åtal. Bolagets chef friades i tingsrätten, men åklagaren överklagade och hovrätten har ännu inte tagit ställning.

 

Två kommunala bostadsbolag i Skåne skakades för ett antal år sedan av skandaler. Leverantörer bjöd ledningen för Trelleborgshem på utlandsresor. Fem personer dömdes till dagsböter för mutbrott 2004. I Kristianstad betalade det kommunala bostadsbolaget privata inköp för 100 000-tals kronor åt chefer och tjänstemän. Det ledde till att företagets vd tvingades avgå 2003.

- Fördelen med kommunala bolag är att man lyfter ut verksamheter. Man jobbar med experter och bara på ett område. Det gör verksamheten tydligare, säger Anna Thomasson, forskare vid Ekonomihögskolan på Lunds universitet.

- Nackdelen är att avståndet ökar mellan styrande politiker och verksamheten. Kommunerna är inte alltid aktiva i styrning och uppföljning.

- Fallet i Norrköping verkar vara ett exempel på att kommunen inte kontrollerar ofta och noggrant. Det kan gå långt innan man upptäcker missförhållanden, säger hon.

Anna Thomasson understryker att få kommuner är duktiga på att skriva tydliga ägardirektiv och på att utse lämpliga styrelseledamöter i bolagens styrelser. Det är en orsak till det ibland går snett för kommunala bolag.

 

- Ibland utser man styrelseledamöter efter politisk kohandel. Då blir det inte alltid de lämpligaste. Risken för korruption ökar också om det är samma människor på posterna år ut och in, säger Anna Thomasson.

- Bolagen hamnar ibland i en gråzon. De gör det som är okej för privata aktiebolag men inte för bolag i allmänhetens tjänst. Det kan vara juridiskt rätt, men inte moraliskt, säger hon.

En annan diskussion om kommunala bolag handlar om vart eventuella vinster ska gå. Anna Thomasson förordar att vinster ska stanna i bolagen, inte slussas över till annan kommunal verksamhet.

Lennart Hansson på Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser inte att formen för den kommunala verksamheten - nämnd eller bolag - är så betydelsefull. Den viktiga frågan är vilken sorts verksamhet en kommun ska engagera sig, säger han.

- Saker kan skötas mer eller mindre väl oavsett om det är förvaltning eller bolag. Formen man väljer att driva det i är underordnad. Jag ser ingen större skillnad, säger Lennart Hansson, sektionschef på avdelningen för demokrati och styrning på SKL.

- Vi kan inte försvara bolag eller förvaltning som inte sköts. Men jag kan inte se att bolag generellt är dåligt skötta.

- Kommunallagen ger kommuner rätt att driva verksamhet i bolagsform. Man avgränsar ekonomin så det är tydligt vad som tillhör företaget. Det kan vara en fördel att bolag har enklare beslutsgång, säger han.

Lennart Hansson förklarar att reglerna har skärpts för när man får slussa över vinster från bolagen, ge "koncernbidrag" till kommunen. Särskilt när det gäller bostadsbolagen. Det finns cirka 1 700 kommunala bolag i landet, 70 procent av dem inom bostads- och energisektorn.

- Vi har väldigt få fall av korruption, men jobbar väldigt mycket med att få upp ögonen för detta. Rent kriminella handlingar är sällsynta, det handlar om att man måste ha en moralisk kompass, säger han.

 

Andreas Bergh förklarar att kommunal korruption ofta beror på att etiken förskjuts gradvis, ofta så långsamt att de inblandade inte märker det. Gränsen för när man använder skattemedel och låter kommunen stå för kostnader utvidgas successivt - och det kan fortsätta eftersom ingen ställer frågor.

Han understryker mediernas roll när det gäller att stävja missbruket. Ett klassiskt exempel är Motalaskandalen 1995 när reportern Britt-Marie Citron på Motala Tidning avslöjade att kommunalpampar och närstående gjorde utlandsresor och representerade för 100 000-tals kronor. Hon fick Stora journalistpriset - och en kommunal-politiker fick två års fängelse

- Kommunala revisorer är många gånger tandlösa och har svårt att ställa kritiska frågor. Därför avslöjas skandaler ofta av lokala orädda grävande journalister. De spelar en väldigt viktig roll, säger Andreas Bergh.

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
Anmäl till Pressombudsmannen
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
REBECCA STELLA SIMONSSONS BLOGG
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: