Humlans död skulle kunna få ödesdigra konsekvenser för världens matproduktion. Foto: Ulf Ryd
Humlans död skulle kunna få ödesdigra konsekvenser för världens matproduktion.  Foto: Ulf Ryd

Kärleken till humlan hänger på håret - nu är framtiden hotad

Publicerad
Uppdaterad
Humlan är något så ovanligt som en populär insekt - men den luddiga varelsen är hotad.
I USA har antalet humlor minskat med 96 procent. Eftersom humlan är fenomenal på att sprida pollen kan det få allvarliga konsekvenser för världens matproduktion.
- Vi ska vara oroliga för humlans framtid även i Sverige, säger Jens Montelius Risberg, expert på humlor på Länsstyrelsen.
Lar-Åke Janzon.Foto: Johan Adelgren
Karin Ahrné
Människan har ett komplicerat förhållande till insekter. I bästa fall irriterar de oss. I sämsta fall är vi rädda för dom. Men det finns undantag. De flesta av oss är förtjusta i humlor. Banalt nog har det att göra med att humlorna är luddiga och knubbiga. Två fysiska egenskaper som vi människor verkar ha en för-programmerad svaghet för.
- De är stora, ludna och oerhört fridsamma. Och det tycker vi om. Dess-utom är vi vana vid dem. De finns i vår omedelbara närhet. Därför har de ett gott rykte, säger Lars-Åke Janzon, doktor i zoologi på Naturhistoriska riksmuseet.

Detta att jämföra med exempelvis getingen som ju också finns nära oss.
- Den har ett betydligt sämre rykte, säger Janzon.
Man skulle kunna säga att vår kärlek till humlan hänger på håret. När en humla blir blöt så står det tydligt att den har ett imponerande stort svall, och utan sin fluffiga frisyr är den plötsligt ganska lik en geting eller ett bi.

Men på många håll visar det sig alltså att de populära humlorna är allvarligt hotade. I USA har antalet humlor sjunkit med katastrofala 96 procent under de senaste 20 åren. I England är tre av totalt 25 olika humlearter utrotade. Bland vissa av de återstående arterna har beståndet minskat med 70 procent.
Nu larmar forskare för att följderna av nedgången kan innebära ödesdigra följder för pollineringen av både vilda och odlade växter. Tack vare sin stora storlek, sin långa tunga och det hög-frekventa surrandet, som bidrar till att skaka loss pollen från blommor, är humlan en utmärkt pollinatör. Pollinatörer är insekter som hjälper blommor att fortplanta sig. När de letar efter mat i blommor sprider de pollen från växternas hanorgan, ståndarna, till honorganen, pistillen. Runt om i världen pollinerar humlor bland annat tomater och bär.

Bin, den överfamilj där humlor ingår, pollinerar runt 90 procent av världens alla kommersiellt odlade växter. Bland annat de flesta sorters grönsaker, frukter och nötter. Som blåbär, körsbär, äpple, grapefrukt, avocado, squash, gurka och mandel. Världens jordbruksproduktion uppgår årligen till ett värde av 19 biljoner kronor. Enligt Newsweek svarar pollinatörer för lätt obegripliga sex biljoner kronor av den summan. Sammantaget tillhandahåller pollinatörer en tredjedel av det vi äter.
- Nedgången bland pollinatörer har blivit ett internationellt ärende, och det finns en stigande oro för hur det ska påverka den globala matproduktionen, skriver Sydney Cameron, insektsforskare vid Universitet i Illinois, i en färsk vetenskaplig artikel.

Pollinering är ett område där det är omöjligt för människan att komma ens i närheten av naturen när det gäller effektivitet.
- Det finns skräckexempel i Kina på när pollinatörer har försvunnit och man tvingas klättra omkring i träden och pensla, för hand. Det är oerhört arbetsintensivt och framför allt mycket ineffektivt att pollinera på något annat sätt än det naturliga, säger Jens Montelius Risberg, expert på humlor på Länsstyrelsen.

Men i sällskap med andra viktiga pollinatörer, som malar och blomflugor, så sjunker alltså antalet humlor och bin dramatiskt i antal. Sveriges humlor har inte drabbats lika hårt som sina amerikanska och brittiska släktingar. Men man kan ana en bekymrande trend.
- Vi har brist på pollinatörer, och till viss del tycker jag att vi ska vara oroliga för humlans framtid, även i Sverige. Här är det inte så mycket av det som odlas som pollineras av humlor, därför blir de ekonomiska effekterna inte särskilt stora. Men självfallet är det här något som kommer att påverka mångfalden i Sverige, säger Jens Montelius Risberg.
I den svenska faunan finns växter som enbart kan pollineras av humlor.
- Vissa av humlorna är specialister på att pollinera komplicerat byggda blommor där det krävs en väldigt lång sugsnabel eller tunga. Ett exempel är nordisk stormhatt. Det finns bara en sorts humla, av de 40 olika hummelarterna, som kan pollinera den. Om den hummelarten försvann skulle alltså även den växten försvinna, säger Lars-Åke Janzon.

Hur vet man då att antalet humlor minskar? Jo, de räknas faktiskt med jämna mellanrum, och de räknas för hand. Vilket inte är en så hopplös syssla som man kanske kan tro, snarare framstår den som ganska fridfull.
- Det finns ett standardiserat sätt att räkna dom. Man rör sig inom ett litet område och går i en viss hastighet, sedan räknar man hur många humlor man ser i blommorna omkring sig. Där-efter skalar man upp de här observationerna, säger Montelius Risberg.
Forskarna är oeniga kring varför humlorna försvinner i USA. Men mycket tyder på att en avgörande anledning till de vikande siffrorna i Sverige är det allt mer moderniserade jordbruket. När utvecklingen rusat in i framtiden har humlan, som föredrar svunna tiders jordbruk, drabbats hårt.
- Vi är inne i en brytningsperiod just nu. Vi har haft ett ålderdomligt jordbruk i många hundra år och det är först nu i modern tid som vi fått en massa maskiner, gifter, besprutningsmedel och EU-regler, inte minst. Det är en problematisk period, säger Lars-Åke Janzon.

De gifter och pesticider som används inom jordbruket dödar inte bara humlor direkt, utan även indirekt genom att de blommor som humlorna lever av försvinner.
Anna Sofie Persson vid Eko-logiska institutionen på Lunds Universitet ska inom kort doktorera på hur pollinerande insekter, som bin och humlor, påverkas av vilken typ av jordbruk som bedrivs. Hon berättar att det allt mer och storskaliga och yteffektiva sättet att bruka jorden ställer till problem för humlorna.
- Sedan efterkrigstiden har man rationaliserat jordbruket väldigt hårt. Strukturrationalisering kallas det. Man har förstorat fälten, tagit bort allt som inte är jordbruksmark och alla kantzoner har försvunnit. Och i kantzonerna växer de pollenväxter som humlor föredrar ute i landskapet, säger Anna Sofie Persson.

Man kan notera en liknande utveckling i städerna. Karin Ahrné på institutitionen för ekologi på SLU har studerat hur våra storstadshumlor mår. Hon förklarar att humlor är särskilt populära bland folk med fruktträd och bärbuskar i trädgårdar eller på sina kolonilotter eftersom de uträttar underverk för skörden senare på säsongen.
- Men om vi vill fortsätta att ha humlor både i staden och i ytterområdena måste vi erbjuda dem en bra miljö. Ju mindre grönområdena blir i städerna, desto färre blir arterna.
För alla som vill göra trädgården populär bland humlor tipsar Karin Ahrné om att plantera växter som de gillar. Som kryddväxter, klöver och ärtväxter. Se även till att inte klippa växterna allt för kort. Humlor föredrar vildvuxen ängsliknande grönska, när vi snaggar vegetationen för att den ska se prydlig ut får dom svårt att hitta mat.

Finns det då någon som är beredd att slåss för humlorna, bortsett från forskarna? Anna Sofie Persson är tveksam. Hon menar att vi tenderar att ta humlan för givet, och hon påpekar att även om den är populär så är den trots allt en insekt. Därigenom står den sig slätt mot naturens verkligt älskade varelser, som pandor och delfiner. Gosedjur som i någon mån stjäl uppmärksamheten vad gäller hjälpbehov från mindre populära skapelser.
- Man måste känna till värdet av ett djur för att uppskatta det. Känner man inte till värdet så uppskattar man det på andra grunder, till exempel för att det är gulligt eller vackert.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag