Inför Bygglagen är alla invånare olika

Bygga eller inte bygga. Det är en het fråga.
I veckan blev Marianne Samuelsson, landshövding på Gotland, av med sin titel efter att ha gett dispenser från strandskyddet till företag och rika privatpersoner.
I Skåne har länsstyrelsen gett Antonia Ax:son Johnson, styrelseordförande i Axel Johnsson AB där Åhléns och Axfood ingår, grönt ljus för renovering av ett hus av kulturellt värde. Motprestationen från kommunens sida skulle vara att man tillåter att ett fritidshus byggs på en strandskyddad tomt intill. Men en handläggare på länsstyrelsen menade att ansökan borde avslås.
Byggtrenden råder inte bara i de övre skikten. Snart sagt varenda villa- och borättsägare står och hamrar. Snickrandet är den nya yogan och Fristadsbrallorna hetast just nu.

Bank, bank, bank. Hammarslagen ekar över Sverige. Bleksiktiga kontorsarbetare kränger av sig kostymer och dräkter vid midsommar för att stryka husväggen med färg, såpa nya trägolvet och tvinga altanräcket i rät vinkel. Först lagom till kickoffen i september, när det är dags att åka hem till stan, står uteplatsen färdig. Men snickraren själv betraktar glatt sitt verk. Det är så skönt att arbeta med händerna. Jo, jo.
Under sommaren beräknas svenskarna bygga om och till för ungefär 85 miljarder kronor. Siffran kommer från en undersökning lånejätten SBAB gjort, där 1400 villa-, radhus- och borättsägare i åldern 25-65 år fått svara på sina byggplaner. Resultatet har sedan räknats upp till att omfatta hela befolkningen.
I juni ökade byggvaruhandeln med 3,7 procent jämfört med 2008, visar siffror från Handelns utredningsinstitut, HUI.
- Det är väldigt bra siffror. Räntorna är låga och rotavdraget gör att det lönar sig att se om sitt hem. Dessutom har utlandsresandet minskat, säger Nora Prochazka, analytiker på HUI.
Svenskarnas fritidsintresse nummer två har inte gått byggvaruhusen förbi.
Eric Lundberg, marknadschef på Bauhaus:
- Det har gått extremt bra i år, särskilt från mars och framåt.
Vilka varor säljer mest?
- Färg och bad- och vvs-grejer har stuckit ut lite extra. Vi trodde att det skulle bli tuffare i år och att folk kanske inte skulle byta ut sina badrum men så blev det inte.
Konkurrenten Fredrik Ringdahl, marknadschef på Beijer byggmaterial, instämmer:
- Ja, vi märker av en klar skillnad. Folk målar och uppgradera sina hem, säger Ringdahl.
Han säger att det mesta har sålt bra, och nämner särskilt färg, badrumsinredningar och trätrall - som bland annat används till altaner.

Altaner, ja. Vad en altan är - det är inte det lättaste att klura ut. Det har Kullaviksbon Verner Isaksson, 71 år, blivit varse.
När Expressen pratar med honom är han på riktigt gott humör.
- Ha ha ha, låter det i luren.
Han skrattar av lättnad. Han har precis fått beskedet om att en grannes överklagan till regeringsrätten har ogillats och ska gå tillbaka för ny prövning till kammarrätten. Efter elva års processande.
Vad är det att ha så roligt åt, undrar ni?
Saken är den, att Verner Isaksson 1998 byggde ett så kallat trädäck, alltså en altan på sitt hus i Kullavik, i Kungsbacka kommun. Trädäcket är ganska högt placerat eftersom huset är av suterräng-typ.
Våren 1999 invigde familjen sin altan med utsikt över Kattegatt. Kort därpå anmäldes trädäcket till byggnadsnämnden av personer i grannskapet. Tvisten gällde en tre meter lång sträcka av altanen, som totalt mäter 69 kvadratmeter. Därpå vandrade ärendet vidare till länsstyrelse, länsrätt, kammarrätt och ända upp till regeringsrätten.
Över ett decennium senare står trädäcket fortfarande kvar och i onsdags meddelade regeringsrätten sin dom i tre altanmål. För Verner Isakssons del föll domen till familjens fördel eftersom han och hustrun länge kämpat för att få bygglov.
- Bra, det är väldigt bra, säger Verner Isaksson.
Han är lättad, men samtidigt besviken över att rättsapparaten sammanlagt tagit elva år på sig att spotta ur sig det här beslutet. Och det lär inte vara slut med det här. Nej.
Munterheten ersätts med lågmäld eftertanke.

Processen har inte bara kostat tid. Ungefär 260000 kronor har Verner Isaksson lagt ut på altanen. Dessutom har han och hustrun Gull-Britt Isaksson funderat på att sälja huset och flytta till något mindre men det är inte lätt att hitta en köpare så länge det pågår en rättslig process.
- Jag är nog 75 år innan det är över. Tänk, vi har använt elva år av vår ålderdom åt det här, säger han och syftar på att ärendet nu ska igenom kammarrätten och att kommunens byggnadsnämnd enligt domen måste besluta om bygglov.
Trots konflikterna tar Verner Isaksson saken med jämnmod, men lider med alla trädäcksägare ute i landet som nu kan tvingas ändra sina tillbyggnader. De tre domarna från regeringsrätten säger att högt belägna altaner kan anses vara tillbyggnader och därmed kräva bygglov. Men grejen, enligt Isaksson, är att det inte går att vara säker eftersom en dom i regeringsrätten från 1995 säger att en altan inte anses som en tillbyggnad.
- Det blir en godtycklighet i bedömningen, vad som godkänns och inte. Lite hit och lite dit, säger Verner Isaksson.

Det här med att få bygglov är alltså inte det lättaste.
Bygglov krävs i detaljplanerade områden eller om det som ska byggas är större än 15 kvadratmeter. Ska bygget däremot uppföras utanför detaljplanerat område och utanför så kallad samlad bebyggelse råder en större frihet. Det regleras i plan- och bygglagen, berättar Maria Lotz som är arkitekt och bygglovsexpert på Boverket.
- Det ska vara lika lätt eller svårt att få bygglov i hela landet, säger hon.
Men det är alltid kommunen som gör den första bedömningen av om bygget ryms inom lagen. Samma lag gäller överallt men det finns många olika faktorer som ska vägas in.
- Det råder ju olika situationer i Sveriges 290 kommuner, säger Maria Lotz.
I landets många kommuner är det mycket som skiljer. Till exempel resurser och olika stor efterfrågan på mark, enligt Lotz.
Och det märks i praktiken.
Två nedslag, ett i Norrbotten och ett i Skåne, visar på två olika verkligheter.
I Kalix kommun finns många mil stränder. Trots sin storhet, hundratals öar trängs i Bottenviken, är skärgården relativt okänd. Kanske kan kommunen kallas för Norrbottens Roslagen. Här råder en hyggligt generös tillämpning av plan- och bygglagen. Både vad gäller bygglov nära stränder och på andra platser.
- Så länge det inte finns några avvikelser från detaljplanen eller grannar klagar råder inga hinder. Det är politikernas vilja och ambition, säger Elisabeth Sandin tillförordnad plan- och byggchef på Kalix kommun.
Förändringarna i lagen som kom den 1 juli innebar att kommunerna i högre grad själva ska bestämma kring bygglov i strandnära områden. Men Elisabeth Sandin är inte nöjd ändå. Hon tycker att lagen kunde bli ännu mer liberal, i alla fall i områden som Kalix.
- Vi är ju en kommun med krympande befolkning, säger hon.

I Simrishamns kommun i Skåne däremot råder en striktare tillämpning av lagen.
Lennart Lundquist är samhällsbyggnadschef och sätter ett likhetstecken mellan Simrishamn och Österlen.
- Här finns mycket allmänna intressen att ta hänsyn till. Vi ska vara rädda om landskapsbilden, vi är en mycket attraktiv kommun, säger han och nämner både strandskydd och landskapsbildsskydd.
En Simrishamns-konflikt som blivit känd utanför kommungränserna är den mellan artisten Ulf Lundell och Kivik art centre. Lundell menar att Kivik art centres konstverk måste ha bygglov eftersom de är så pass stora och framträdande.

Apropå de där 85 miljarderna som svenskarna lägger ut på att förverkliga sina drömboenden - boomen verkar även ha kommit byggarna till del, inte bara byggvaruhandeln.
En orsak till haussen kan alltså vara ROT-avdraget, numera kallat huspengar.
Från och med den 1 juli får kunden sin skattereduktion direkt. Redan på fakturan drar hantverkaren eller städaren bort 50 procent - skatten - från arbetskostnaden. Med andra ord behöver privatpersoner inte längre först skicka in underlag till skatteverket, och sedan få igen pengarna efter nästa deklaration.
Ett par med hygglig inkomst som låter bygget pågå över årsskiftet kan därmed slippa ligga ute med 100 000 kronor.
Fredrik Lindbergh på Hantverkarna i Nacka berättar att företaget har mycket jobb.
- Ja, det har vi. Men det är kanske ändå inte värsta byggboomen ändå, säger han.
Han, liksom hela branschen, påverkas av huspengarna. Men reaktionerna inte helt positiva.
- Jag vet många kolleger som slutat att göra de jobben eftersom det är så stökigt. Till exempel måste man ligga ute med pengarna, säger han.
Christer Robles på Hasseluddens bygg håller sig också väl sysselsatt i sommar, men delar invändningar mot det nya avdragssystemet:
- Det är krångligt med de nya reglerna, säger han.
Skatteverket känner till problemen.
- Det var meningen att det skulle bli enklare för kunderna. Men nu har det blivit krångligare för företagarna i stället. Det tar väl ett tag innan de nya reglerna sätter sig, säger Hans-Erik Axelsson som är verksamhetsutvecklare på skatteverket.

Han berättar att skatteverket märkt av ett missbruk från vissa hantverkare. DN beskriver i en artikeln i slutet av juli hur vissa företag lägger på upp till 25 procent extra på fakturan om kunden vill utnyttja skatterabatten.
Skatteverket menar att det kan handla om missförstånd, - eller fusk. I höst ska myndigheten titta närmare på de företag som utför så kallade husarbeten.
Det finns uppgifter om företagare som saltar räkningen till följd av huspengarna?
- Ja, vi har hört det också men Skatteverket är ingen prispolis. Det är upp till den enskilde att bedöma om det är ett okej pris eller inte, säger Hans-Erik Axelsson.
För vissa är drömmen om det ultimata boendet värt nästan vad som helst.