Emilia Eriksson arbetar i lampaffären Kungslyktan i Karlstad. Foto: Elisabet Omsén
Emilia Eriksson arbetar i lampaffären Kungslyktan i Karlstad.  Foto: Elisabet Omsén

Hoppet inte släckt för Glödlampans vänner

Publicerad
Uppdaterad
Efter 130 år i upplysningens tjänst är det över. Nu är det dags att släcka glödlampan, en gång för alla.
Redan 1 september förbjuds tillverkning och import på en stor del av alla glödlampor, till förmån för lågenergilamporna.
Kritikerna är rädda för kvicksilver - och för att förlora glödlampans mjuka sken i sina hem.
Efter 130 år i upplysningens tjänst är det över. Nu är det dags att släcka glödlampan, en gång för alla.
Redan 1 september förbjuds tillverkning och import på en stor del av alla glödlampor, till förmån för lågenergilamporna.
Kritikerna är rädda för kvicksilver - och för att förlora glödlampans mjuka sken i sina hem.
VILL STOPPA FÖRBUDET. Glödlampans vänner kämpar mot förbudet mot vanliga glödlampor.
Du går upp på morgonen - och tänder lampan i sovrummet.
Ut i hallen - tänder lampan.
In i badrummet - på med lyset.
Ut i köket - tänder taklampan över köksbordet.
Kort sagt: vi tänder en himla massa glödlampor, varje dag.
Problemet är att bara 5-10 procent av energin som matas in i lampan blir synligt ljus. Resten blir värme och är onödig energi.
Det gillar inte EU som vill ha mindre elanvänding, och därmed mindre koldioxidutsläpp.
3,5 miljarder glödlampor används i dag i hela EU. Om några år ska siffran i princip vara noll.
Därför inleds glödlampans uttåg redan om en vecka.
1 maj 2008 trädde lagen om ekodesign i kraft i Sverige, och innebär kortfattat att det blir stopp för produkter som inte uppfyller de miljö och energikrav som EU satt upp - där det finns alternativa produkter tillgängliga.
Därför hamnade glödlampan högt på avrättningslistan, då det redan finns lågenergilampor som genast kan ersätta den. Och de har visserligen funnits ett tag, men grejen är att alltför få av oss köper dem.

Varje år säljs bara fyra-fem miljoner lågenergilampor i Sverige, att jämföra med 80 miljoner glödlampor.
- Det är klart att det är lite trubbigt med förbud, men det är väl enda möjligheten att nå det här målet. Vi har inte lyckats göra det här själva, därför tog EU vid, säger Magnus Frantzell, vd för Belysningsbranschen.
En bidragande orsak till att vi varit sega med att köpa lågenergilampor är priset, tror Kalle Hashmi, belysningsexpert på Energimyndigheten.
- Glödlampan har ju varit så hiskeligt billig, den kan kosta två-tre kronor. Ibland har Ikea sålt för en krona styck.
Lågenergilampan kostar i stället från cirka 25 kronor och uppåt, men håller då långt mycket längre.
- Det är inte möjligt att lansera en ny teknik när du redan har en teknik som är så billig på marknaden. Därför var man tvungen att göra något så drastiskt som att kliva in i vanliga människors hem och besluta vilken ljuskälla de ska ha i sina sovrum.
Utfasningen kommer att gå fort, men ske i flera led enligt ett schema:
1 september i år förbjuds tillverkning och import till EU av alla matta glödlampor, och klara glödlampor på 100 watt eller mer.

Affärerna kommer alltså få sälja slut på de lager de har, vilket innebär att glödlampor kommer att finnas till försäljning även under en övergångsperiod efter månadsskiftet.
1 september 2010: förbud mot klara 75-wattslampor.
1 september 2011: förbud mot klara 60-wattslampor.
1 september 2012: förbud mot klara 40- och 25-wattslampor.
Andra länder som har eller strax är på gång att påbörja utfasning av glödlampor är Brasilien, Venezuela, Australien, Nya Zeeland och Kanada.
I Sverige beräknas förbudet mot glödlampor leda till en besparing på tio procent av den el som används i hushållen.
- Tillverkarna stöder det här beslutet. Vi är mycket positiva, säger Magnus Frantzell, vd, Belysningsbranschen.
Beslutet gillas också av våra svenska politiker, i stort sett rakt av från vänster till höger. Miljöminister Andreas Carlgren säger att det är viktigt att spara energi för att vi i Europa ska minska vårt beroende av fossil energi.
- Att byta till lågenergilampor är något som var och en kan göra men som sammantaget kan få en betydande effekt för att minska kolberoendet och därmed klimatförstöringen.

Eftersom en stor del av elproduktionen inom EU produceras med kolkraft ger energisparandet stora möjligheter att minska utsläppen av växthusgaser.
Men det finns en hel del kritiker mot beslutet att ta bort glödlampan. "Glödlampans Vänner" har till exempel startat ett upprop på internet som just nu har 351 namnunderskrifter. Man skriver:
"Glödlampans Vänner vill stoppa idiotförbudet mot glödlampor. Vi gillar att det finns massor av olika typer av glödlampor som passar till alla armaturer. Vi mår bra av det behagliga ljus som en glödlampa kan sprida. Vi vill inte få kvicksilver i maten och väljer därför den miljövänliga glödlampan."
Och i lokala tidningar runt om i landet har farhågor från en rad medborgare uttryckts under sommaren. Många rapporterar även om att hamstring av glödlampor pågår.
- Vi säljer jättemånga glödlampor, det är framför allt äldre personer som är upprörda över att de försvinner. Vissa har gamla armaturer som inte klarar av lågenergilampor och andra tycker att det blir fulare ljus, säger Hansi Bergqvist på Bergo Belysning i Eskilstuna till tidningen Folket.
Emilia Eriksson i lampaffären Kungslyktan i Karlstad berättar att många kunder varit upprörda över EU-direktivet.
- Oftast handlar det om att man inte tror att de nya lågenergilamporna är tillräckligt bra. Man klagar på att de tänds långsamt och ger kallt ljus, säger hon till Nya Wermlands tidningen.

Magnus Frantzell på Belysningsbranschen konstaterar att man har en del att göra vad gäller information framöver.
- Det finns faktiskt ett väldigt brett sortiment av de här lamporna. Sen har ju butikerna ett ansvar också, att ta in dem i sina hyllor.
En annan fråga har varit kvicksilvret - i lågenergilamporna är det nämligen just kvicksilver som får lampan att lysa.
- Det är väldigt små mängder kvicksilver i en lågenergilampa jämfört med till exempel en kvicksilvertermometer, som ju är den användning vi har haft i hemmen förut innan de förbjöds. Men visst finns kvicksilvret där, säger Bert-Ove Lund, miljötoxikolog på Kemikalieinspektionen.
Han förklarar att det inte är något problem med lågenergilamporna så länge de är hela. Men i en varm lampa befinner sig kvicksilvret i gasform, och går lampan sönder får man ut kvicksilvergas i rummet.
- Vid inandning kan man kan ta upp kvicksilver i kroppen. Det farliga kan vara om kvicksilvret går upp i hjärnan där det kan påverka nervsystemet.

Om en lågenergilampa går sönder är det viktigt att öppna fönstren, gå ut ur rummet och stänga dörren. Bert-Ove Lund menar att halterna är så låga att det sannolikt inte påverkar oss om det händer en gång.
- Problemet är att kvicksilver har väldigt lång livslängd i kroppen så om det skulle hända flera gånger lagras alltså kvicksilvret upp.
Kvicksilvret gör också att det blir ännu viktigare att återvinna lamporna rätt.
Samtidigt pågår en utveckling som går mer mot så kallade led-lampor, som inte har kvicksilver i sig utan en helt annan teknik än de vanliga lågenergilamporna.
Ett annat alternativ är halogenglödlamporna, som drar cirka 30 procent mindre energi men är väldigt lik en vanlig glödlampa, både i utseende och det ljus den ger.
- Mitt bestämda råd till konsumenter som inte har prövat det här är att de ska gå till en butik, be att få prova lampan, se hur den tänder upp, hur den lyser och prova sig fram med några olika lampor, tills man hittar de modeller man gillar, säger Belysningsbranschens vd Magnus Frantzell.
- Man får faktiskt anstränga sig lite med tanke på klimatet.
Den som vill mysa kanske kan tända ett ljus.

Källor:

Energimyndigheten ( www.energimyndigheten.se ), Kemikalieinspektionen (http://www.kemi.se, Miljödepartementet (http://www.regeringen.se), Belysningsbranschen (http://www.belysningsbranschen.se), EU:s hemsida om ekodesign http://ec.europa.eu/
Artiklar från lokaltidningar, bland annat Folket och NWT sommaren 2009.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag