"Bröstmjölk minskar inte risken för allergier, det vet ju alla som är insatta i ämnet", säger professor Agnes Wold.
"Bröstmjölk minskar inte risken för allergier, det vet ju alla som är insatta i ämnet", säger professor Agnes Wold.

Hon tröttnade på lögnerna om amning

Publicerad
Uppdaterad
Amningskriget blossar upp på nytt.
På den ena sidan: Barnmorskorna som radar upp argument för helamning i sex månader.
På den andra: Professorn som tröttnat på lögnerna - och hävdar att mödravården skapar onödiga skuldkänslor hos mammorna.
Nyttigt eller ej, nu har amningskriget blossat upp igen.Foto: Jupiter
Hon är i åttonde månaden och orolig. Snart ska hon föda sitt andra barn, värkarna kan dra i gång vilken dag som helst. Sedan ska hon börja amma igen. Hon minns de sömnlösa nätterna, hur hon blev alltmer utmattad och desperat. Efter några månader försökte hon mata med flaska, då skulle pappan kunna avlasta. Men dottern vägrade - hon hade vant sig vid bröstet.
Mamman vill inte ha det likadant igen. Det är därför hon har anmält sig till föräldrautbildningen. De två barnmorskorna redogör för vikten av att amma.
- Ursäkta, men hur får jag mitt barn att ta flaska tidigare, har ni några tips? avbryter mamman och berättar om de sömnlösa nätterna.
De två barnmorskorna tystnar, tittar frågande på varandra och glider undan svaret. Amning är inte bara enkelt, billigt och mysigt - den minskar också risken för att barnet ska drabbas av allergier. Påstår barnmorskorna.
Budskapet om allergier har knappast undgått någon mamma. I broschyrerna från mödravårdscentralerna står det rätt upp och ner: amning minskar risken för allergier. Och allergier är ett av de största hälsoproblemen bland industriländerna. Vart tredje svenskt barn kommer att utveckla någon form av allergi; mot mat, djur, kvalster eller pollen.
Agnes Wold, läkare och professor i klinisk bakteriologi, sitter på sitt tjänsterum vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och kokar av ilska.
- Hur kan detta få fortsätta? Bröstmjölk minskar inte risken för allergier, det vet ju alla som är insatta i ämnet, säger hon.
Agnes Wold berättar att hon försöker luska ut vem som började sprida lögnen. Än vet hon inte vem det var, bara att den planterades vid en högst lämplig tidpunkt, i mitten av 1980-talet. Då ammade betydligt färre nyblivna mammor än i dag. Trenden startade redan på 1960-talet. Att amma blev omodernt och barnmatsföretagen såg chansen att tjäna stora pengar. Reklamkampanjer fick alltfler mammor att övergå till bröstmjölksersättning. Resultatet: katastrof. I u-länderna blandades mjölkpulvret ut med smutsigt vatten och spädbarnen dog i plågsamma maginfektioner.
WHO:s generalförsamling gick till motattack under 1981. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, åtog sig att främja amning och övervaka marknadsföringen av modersmjölksersättningar.
Hela världens mammor skulle nu övertalas att lägga de nyfödda vid sina mjölkstinna bröst. Men i Sverige, liksom i den övriga industrivärlden, är vattnet rent och risken för maginfektioner liten. Fler argument behövdes för västvärldens mammor. Blickarna riktades mot allergierna. Om amningen kunde skydda mot allergier, som ökade lavinartat, då skulle mycket vara vunnet.
Olle Hernell, barnläkare och professor i pediatrik vid Umeå universitet, minns retoriken från den tiden.
- Det främsta argumentet för amning i u-länderna blev att minska infektionerna, för i-länderna att minska risken för allergier.

Och visst fanns det studier som visade ett samband mellan amning och minskad risk för allergier - men det fanns också studier som visade motsatsen. Bevisläget var oklart. I dag finns ytterligare tusentals studier kring allergier och amning. Synen har inte förändrats.
- Faktum är att det finns fler välgjorda studier som visar att bröstmjölk ökar risken för allergier än motsatsen, men skillnaden är för liten för att avråda från amning. Klart är bara att amning saknar betydelse för allergirisken, säger Agnes Wold.
Bland de svenska experterna råder ingen konflikt i ämnet, ingen hävdar att bröstmjölk minskar risker för allergier. Men professor Olle Hernell, ordförande i Svenska barnläkarföreningens och Livsmedelsverkets expertgrupp för pediatrisk nutrition, vill ändå uttrycka sig försiktigt.
- Det finns många studier som visar att amning minskar risken för allergi och många som inte funnit stöd för det. Frågan är inte avgjord.

Men till mammorna låter det annorlunda. Mödravårdscentraler över hela landet delar ut skrifter till de blivande mammorna. En av de mest spridda heter "Graviditet, förlossning och den nya familjen". Boken är sponsrad av en blöjfabrikant och skriven av barnmorskor. I boken får mammorna veta:
"Amning förebygger eller försenar utbrott av allergier".
En annan bok bär titeln "Vänta barn", utgiven av Gothia förlag, och delas ut till förstföderskorna. Formuleringen är liknande:
"Om du tror att barnet kan ha anlag för allergi eller astma är det bra att amma länge".
Södersjukhuset delar ut den egenproducerade broschyren "Till er som har blivit föräldrar", och slår fast: "Amning kan skjuta upp utbrott av allergi samt minska risken för astma".
Agnes Wold menar att allergibluffen skapar onödiga skuldkänslor hos mängder av mammor.
- Om mamman valde att inte amma alls eller bara under en kort tid, då har hon fått skrivet på näsan att hon kunde ha förhindrat barnets allergi. Om svensk sjukvård påstår att amning skyddar mot allergi, då säger den samtidigt att kort amning ger allergi.
Sedan år 2001 har trycket på de svenska mammorna ökat ytterligare. Då beslutade WHO att öka rekommendationen om helamning från fyra till sex månader. Motivet: bristen på rent vatten skördar fortfarande offer i u-länderna.
- Att svenska mammor ska amma så länge är fullkomligt meningslöst ur ett hälsoperspektiv. Rekommendationen handlar om politik, att svenska kvinnor ska vara solidariska med fattiga kvinnor och helamma i sex månader. Det kanske WHO tycker, men svenska kvinnor måste få bestämma själva, säger Agnes Wold.
Hon tycker att bevisen för amning mest är grundade på hokus pokus. I Södersjukhusets skrift slås det även fast att amning är viktigt, eftersom "risken för övervikt som vuxen minskas".
Claude Marcus, professor i klinisk pediatrik och expert på barnfetma, har hört argumentet.
- Det finns studier som visar detta, men också studier som visar motsatsen. Alltså är det än så länge bara en teori, säger han.
Agnes Wold menar att det finns en föraktfull inställning mot de blivande mammorna. Att vilseleda dem är accepterat och läkarna har ingen ambition att rätta till felaktigheterna.
- Det är läkarnas förbannade plikt att rensa bort lögnerna. Barnmorskorna har inte kompetens att avgöra vad som är vetenskapligt bevisat, säger hon.
Professor Olle Hernell tycker att både läkare och mödravårdscentraler ska hålla sig till fakta om amningen. Han betonar samtidigt att bröstmjölk är den bästa födan för spädbarnet, även om den inte skyddar mot allergier. Bröstmjölk minskar risken något för öroninflammationer under tiden då barnet ammas.

Att det även finns risker med amningen får mammorna aldrig veta. Den främsta handlar om cancerframkallande miljögifter. Bröstmjölk innehåller PCB, dioxiner och bromerade flamskyddsmedel. Vissa forskare hävdar att amning inte bör pågå längre än fyra månader, men även här finns det studier som pekar åt annat håll. Slutsatsen är att vi inte vet om miljögifterna i bröstmjölken ökar cancerrisken.
- Så länge det inte finns några bevis ska mammorna slippa pekpinnar, säger professor Olle Hernell.
Han hävdar, liksom Agnes Wold, att det inte finns några hälsovinster för svenska kvinnor att helamma i sex månader i stället för fyra månader. Men WHO:s rekommendation blir svår att ändra. Liksom förmaningen om allergier.
- Vi behåller vår formulering att bröstmjölk minskar risken för allergier. Det är så vi har uppfattat läget, säger Margareta Hammarström, verksamhetschef för kvinnokliniken på Södersjukhuset.
En viss förändring kan dock skönjas. I nästa års upplaga av boken "Graviditet, förlossning och den nya familjen", som delas ut på mödravårdscentraler över hela Norden, kommer påståendena om allergier och bröstmjölk att vara raderade.
- De stämde inte, säger författaren och barnmorskan Mia Westlund.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag