I förrgår kom beskedet som fick tusen forskare i en sal i Genève att jubla och gråta glädjetårar. Nu fanns bevis för att teorin om den så kallade Higgspartikeln också hittats i verkligheten.

Ett viktigt steg på vägen för att förklara universums ursprung, hur vi alla kommit till, var äntligen taget.

- Peter Higgs ska förstås ha priset. Vi experimentalister är tusentals och ingen av oss har stuckit ut tillräckligt mycket, teoretikerna får priset, vi andra får nog nöja oss med äran, säger docent Vincent Hedberg, 55.

Hedberg är partikelfysiker vid Lunds universitet men har bott och verkat vid CERN-laboratoriet på gränsen mellan Frankrike och Schweiz i snart 30 år.

Dit har hundratals svenska skattemiljoner gått sedan starten 1954, med Sverige som en av tolv ursprungliga grundarstater.

Uppdragsbeskrivningen för docent Hedberg och de andra tusentals forskarna har varit rätt enkel: Ta reda på hur universum uppstått och hur allt hänger ihop.

Tillsammans med fysiker från universiteten i Lund, Stockholm, Uppsala och från KTH har han på senare ägnat nästan all sin tid åt ett av de sju olika jätteexperiment som utförts vid CERN, det som kallas ATLAS.

2009 stod labbets senaste apparat klar: världens största partikelaccelerator, Large Hadron Collider, LHR. En 27 kilometer lång cylinder nedgrävd 127 meter ner i marken nära Genève. Det är i den som forskarna skjuter i väg atomer för att de ska kollidera med varandra. När de kraschar händer saker värda att studera noga i en mycket speciell detektor.

Den ser ut som en cylinder fylld med en enorm mängd sensorer, är 22 meter hög, 40 meter lång och väger 7 000 ton.

Där har två olika grupper, ATLAS, där svenskarna är samlade, och CMS - totalt 6 000 forskare - "tävlat" med varandra under tio år till en kostnad av ungefär 70 miljarder kronor. Huvuduppdraget har varit att svara på frågan: Finns "Higgs partikel" - eller går den inte att hitta?

Cylindern/detektorn där under jorden har fortfarande bara kommit upp i halv maxeffekt, tekniken är oerhört komplicerad. Och det gäller att ta vara på stunderna. Av 500 000 miljarder registrerade partikelkollisioner var det bara "några dussin" som gav de avgörande mätdata som behövdes för att i förrgår kunna kalla till presskonferens och meddela den kanske största upptäckten inom fysiken på många decennier.

Ledarna för båda forskargrupperna, CMS-chefen Joe Incandela från University of California och ATLAS-chefen Fabiola Gianotti från universitetet i Milano, vågade ställa sig på scenen i stora aulan där högste CERN-chefen Rolf Heuer tog till orda inför tusen forskare som jublade som om de satt på en fotbollsläktare när Zlatan lyckats med något överjordiskt.

Inom forskarvärlden används måttenheten sigma för att värdera hur tillförlitligt, hur säkert, ett resultat kan anses vara. Professorerna Incandela och Gianotti sa att om man la ihop deras båda gruppers olika resultat nådde man nivån 5 sigma-poäng. Ett annat sätt att beskriva säkerheten i att man verkligen funnit "Higgs partikel", enligt BBC som räknat på saken, är att det är en chans på 3,5 miljoner att samma signal skulle visa sig om det i n t e vore just "Higgs partikel".

- Visserligen är resultaten preliminära men sigma-5-signalen för mätresultet på cirka 125 gigaelektronvolt (GeV) i båda grupperna är dramatiskt. Det är verkligen en ny partikel vi sett, slog Incandela fast med världens nog både främsta och mest luttrade elementarpartikelfysiker som publik.

Fabiola Gianotti, som lett gruppen där svenskarna deltar, var än mer lyrisk.

- I våra data ser vi tydliga tecken på en ny partikel, med en massa på 126 GeV. Jag har inte tagit in det här känslomässigt förrän nu för vi har varit så koncentrerade senaste dagarna... men jag är superstolt!, sa hon till BBC.

Chefen Rolf Heuer sammanfattade:

- Vi har en upptäckt, vi har observerat en ny partikel som ser ut som Higgs partikel. Men vilken det är av de olika varianter som vi tror finns är fortfarande oklart. Det här är en historisk milstolpe för fysiken, men det är ändå bara början.

En av de särskilt inbjudna till aulan i Geneve i förrgår var den numera 83-årige britten Peter Higgs. När han dök upp började alla förstå att det inte var någon vanlig onsdag.

Han sågs torka en tår från kinden.

- Helt otroligt att det här har kunnat hända under min livstid. Resultaten verkar vara i närheten av det jag teoretiskt hade räknat med. Jag vill gratulera alla inblandade, sa han från podiet.

Som om det behövdes ytterligare en excellens värdering kontaktade BBC självaste Stephen Hawking, som vid 70 års ålder fortfarande lever trots att han längde lidit av sjukdomen als.

Hawking var den som utvecklade Albert Einsteins allmänna relativitetsteori och kom fram till att "svarta hål" också kan utstråla energi.

- Det här är ett viktigt resultat och borde leda till att Peter Higgs får Nobelpriset, sa Hawking.

Hawking vore förstås inte britt utan en dos torr humor. Han hade slagit vad med en annan forskare om att Higgs partikel aldrig skulle hittas, sa han.

- Det verkar som om jag precis förlorat 100 dollar.

Så vad handlar alla stora ord om?

Ja, den som hade ett bra svar på det kanske också borde få medalj av kungen. Tidningen Daily Telegraph gav läsarna utmaningen att formulera sig inom utrymmet för en "tweet", 140 tecken.

"Higgs partikel är ett superklister för universum", löd ett, kanske inte så dumt, försök.

"Vad sägs om knapparna i universums skjorta?" en annan, och "Higgs partikel är ägget som håller ihop kakan som är universum" en tredje.

I pressmeddelandet som de svenska inblandade universiteten skickade ut förklaras saken så här, håll i er nu:

"Higgsfältet är en nödvändig ingrediens i en teori om elementarpartiklarna som kallas Standardmodellen (...). Denna teori förklarade hur elektromagnetism och den svaga kärnkraften egentligen är två sidor av en gemensam typ av växelverkan." Vidare: "En annan effekt av Higgsfältet är att alla elementarpartiklar för sin massa genom att växelverka med Higgsfältet".

Inte utan stolthet avslutar de svenska universiteten pressmeddelandet så här:

"Det är en tillgång för Sverige att vi därmed aktivt bidrar vid frontlinjen i utforskningen av de spännande frågorna om materiens innersta struktur och universums uppbyggnad".

Men alla svenska fysiker verkar inte lika imponerade. Fysikersamfundets ordförande Karl-Fredrik Berggren, professor emeritus i teoretisk fysik i Linköping, säger i Östgöta-Correspondenten:

- Detta bekräftar bara något man redan visste. Det har framställts som att Higgspartikeln har skapat jorden. Man har till och med gått så långt som att kalla den "Gudspartikeln" och det är bara trams. Higgspartikeln är bara en bit av ett pussel.

Hans professorskollega i Linköping, Magnus Johansson, är också mindre imponerad och säger i Corren:

- Det hade varit en jättesensation om man i n t e upptäckt den.

Båda är dock överens om att man nu kan fastställa Standardmodellen över universums minsta beståndsdelar. Men professor emeritus Berggren tycker att kalaset kostar väldigt mycket svenska skattepengar, "lika mycket som Operan".

- Jag är tveksam till om det är värt det. Sveriges genomslagskraft på det här området är svagt i jämförelse med hur mycket man bidrar med.

Lundadocenten Vincent Hedberg är i så fall en av forskarna som länge verkat vid ATLAS-projektet på CERN som borde känna sig träffad av den kritiken.

- Om vi hade hållit på i 15 år och i n t e hittat något hade de där pojkarna också haft något att klaga på. Alla har rätt till en åsikt och när man ska värdera dem blir det en fråga om personliga perspektiv. Min och många andras åsikt är att det här är en av de största upptäckerna i modern tid. Med tanke på mycket annat är det Sverige satsat i detta kaffepengar. Forskningen är effektiv när så många kunnat samsas om att använda samma partikelaccelerator.

Kan deras kritik delvis bero på att Linköpings universitet inte är med i det svenska samarbetet inom ATLAS?

- Det vill jag inte spekulera i... men visst finns det avundsjuka mellan forskare, det gör det.

Vincent Hedberg menar att det är omöjligt att i dag säga vilket ekonomiskt värde bekräftelsen av Higgspartikeln kan få.

- Vi försöker förstå hur universum fungerar. Varför lägger man pengar på att Hubbleteleskopet ska ta bilder av galaxer långt bort? Det är ju sånt som inte låter sig värderas enkelt. Här på CERN uppfann vi World Wide Web. Det var ett direkt resultat av partikelforskningen och webben anses ju ha skapat minst tre miljoner jobb enbart i USA.

CERN tog fram tekniken 1990 för att forskarna jorden runt lätt skulle kunna utbyta data.

- De där grabbarna, säger Hedberg med syftning på kritikerna i Linköping, tror jag har svårt att komma med liknande jämförelser.

Vincent Hedberg fanns med där i aulan när resultaten presenterades i förrgår.

- Jag visste ju vår grupps resultat men inte den andras. Det starkaste ögonblicket var när Incandela (CMS-chefen) kom till slutet av sin presentation och sa att de i princip hade en upptäckt. Då kände man historiens vingslag. På gränsen till rörande. Senast jag var med om en viktig upptäcks var 1983, hela min karriär har jag väntat på detta.

Vincent Hedberg själv menar att det är mer rättvisade att tala om att de nu har hittat bevis för ett nytt "fält", snarare än en partikel, det kan leda fel i tanken.

- Det är ett fält som kan generera massa.

Inne i en atom finns protoner och elektroner. Protonerna består av kvarkar, och de går inte att dela/"titta in i". De, liksom elektronerna, är därmed så kallade elementarpartiklar. Frågan har varit: varifrån kommer deras massa?

Ni vet vi, menar Hedberg:

- Det är en växelverkan mellan detta "Higgsfält" och kvarkarna/elektronerna som skapar massan till de senare.

Glasklart, sa Watson!

Men vem ska då få Nobelpriset? Peter Higgs för sin 50 år gamla teori eller de 6 000 forskarna vid CERN? Eller allihopa?

Nobelstiftelsens regler säger att max tre kan dela på ett pris.

- Higgs var visserligen inte ensam men han ska ha det, som jag ser det. Som sagt, ingen av experimentalisterna har stuckit ut tillräckligt mycket. Så jag tror teoretikerna får medaljen.