Naturläkaren och kraftutvecklaren Katarina Johansson trycker med sina fingrar på riksdagsledamoten Gunnel Wallins, (C), axlar och tinningar. Behandlingen kallas ayurvedisk marmabehandling och är en slags akupressur. Det är timmarna framför datorn som har satt sig som smärtsamma punkter i Gunnels kropp.
- När jag går därifrån är musklerna uppmjukade och jag är fri från smärtan. Då mår man bra, säger hon.
Om Gunnel Wallin fick bestämma skulle alternativmedicinen vara en del av den skattefinansierade vården. Bort med momsen för de alternativa behandlingarna, föreslår hon.
Hon vill också ändra i den så kallade kvacksalverilagen. I dag är det förbjudet att använda alternativa metoder på barn under åtta år. En åldersgräns hon vill ha bort.
- I Danmark har man använt zonterapi för att bota kolik hos spädbarn. Det är ofarligt och fungerar, men i Sverige är det inte tillåtet, säger hon.
Men hon poängterar hur viktigt det är att utövarna är kompetenta och har en utbildning i basmedicin.
Gunnel Wallin är inte den enda anhängaren - alternativmedicinen har förvandlats till en valfråga. I Kunskapskanalens program "Bakom rubrikerna" sa Miljöpartiets Maria Wetterstrand i juni att Sverige behöver ett register över dem som utövar alternativmedicin. Det skulle göra det möjligt för människor att välja bort oseriösa utövare, menade språkröret.
Idén är inte ny. Redan under förra mandatperioden drev Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet förslaget att upprätta ett nationellt register över utövare av alternativmedicin.
Syftet med registret var att få bort mindre kompetenta aktörer genom att upprätta ett utbildningskrav. Ett av kraven för att komma med i registret skulle vara att personen skulle ha läst minst 20 veckors basmedicin och samtidigt tillhöra något av de yrkesförbund som organiserar utövare av alternativmedicin.
En utredning gjordes och förslaget lämnades på remiss. Men idén mötte hård kritik. Läkarförbundet, Sveriges psykologförbund och Karolinska institutet motsatte sig ett register och ingen myndighet ville ta på sig ansvaret. Ett register skulle kunna ses som ett godkännande av metoder som saknar vetenskapligt stöd, ansåg man.
Alliansregeringen tog aldrig förslaget vidare efter maktskiftet och utredningen hamnade i byrålådan.
Fram till nu alltså.
I dag söker sig fler människor än någonsin till alternativa behandlingar för att förebygga eller bota olika typer av problem. En undersökning som gjordes av Stockholms läns landsting år 2001 visade att varannan stockholmare provat alternativmedicin de senaste 12 månaderna.
Sedan 1991 har hela 86 motioner om alternativmedicin lagts fram i riksdagen och majoriteten är positiva. Alla riksdagspartier är representerade bland motionärerna men centerpartister, moderater och miljöpartister är flest.
Foto: Martina HuberEnligt de rödgröna är det dags att göra en ordentlig översyn av branschen tillsammans med yrkesutövarna men S är emot ett register.
Miljöpartiets folkhälsopolitiska talesperson Gunvor G Ericson, som också är utbildad sjuksköterska, utvecklar Maria Wetterstrands idé.
- Ska vi ha ett register tycker vi att det ska vara ett frivilligt register med krav på medicinsk basutbildning, eventuellt också krav på försäkring och att man upprättar en lag kring hur utövarna marknadsför sig, säger hon.
Att ett register skulle likställas med ett godkännande av metoderna, avfärdar Gunvor G Ericson. Det skulle möjliggöra en större insyn och ge människor chansen att göra ett medvetet val, menar hon. Hon vill också se en ökad dialog mellan den traditionella skolmedicinen och alternativmedicinen.
- Man tycker om alternativmedicinen: "Ja ja, det är väl bra men det är inte på riktigt". Men vad som betraktas som bra är inte statiskt, på 50-talet ansåg man att psykoterapi var alternativmedicin, säger hon.
Gunvor G Ericson kan även tänka sig att integrera de alternativa behandlingarna i sjukvården. Hon vill inte att politikerna ska bestämma vad som är rätt eller fel, det ska vara upp till patienten och läkaren. I dag är det många som inte vågar berätta för sin ordinarie läkare att de använder sig av alternativmedicin, berättar hon. Något som kan innebära problem eftersom vissa läkemedel inte går ihop med olika naturläkemedel. Ett exempel är bland annat naturläkemedlet johannesört, som bland annat kan påverka effekten av det blodförtunnande läkemedlet Waran.
Men registret möter ett kraftigt motstånd. Både Moderaterna och Folkpartiet säger nej till en lista men Centerpartiet kan tänka sig en lista över alternativmedicinska läkemedel. Kristdemokraterna är tveksamma. Det är knepigt ut patientsynpunkt, anser Anders Andersson, (KD), riksdagsledamot i socialutskottet.
- Innebär det att vi kan känna oss trygga när vi vänder oss dit? Om socialstyrelsen ska upprätta registret innebär det då socialstyrelsens godkännande av dessa behandlingar? Människor kan bli vilseförda att tro att de ska få samma behandling de kan få av legitimerade läkare eller sjuksköterskor, säger han.
En stor del av kritiken kommer från läkare och forskare som efterlyser vetenskapliga belägg av metodernas effekt. Distriktsbarnläkaren Mats Reimer anser inte att alternativmedicinarna hör hemma inom sjukvården.
- Om folk vill använda sina egna pengar på hokus pokus får de göra det. Men om vi låter mer skattepengar gå till vård utan dokumenterad effekt blir det mindre kvar till den dokumenterat verksamma vården, säger han.
Som exempel på alternativmedicinska metoder som integrerats i den skattefinansierade vården tar han upp användningen av öronakupunktur i behandling av drogberoende.
- Det finns ingen vettig vetenskap som visar att det fungerar, men däremot en stor studie på 600 patienter där öronakupunktur inte hjälpte ett dugg bättre än avslappningsövningar. Ändå används metoden helt okritiskt i många svenska kommuner och landsting.
Risken är främst att man kan missa en behandlingsbar sjukdom, medan själva behandlingarna inte brukar vara så farliga, mer än för plånboken, anser Mats.
Den välkände hjärnprofessorn Martin Ingvar, professor i integrativ medicin vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet forskar bland annat om alternativmedicin. Han följde diskussionen om ett register för några år sedan och avfärdade redan då idén.
- Utredningen landade i ett konstigt förslag, det skulle räcka med att gå någon barfotakurs under några veckor och sen skulle man vara kvalificerad till registret. Dessa behandlingar kan innebära stora risker, frågan är om samhället ska lägga ned resurser på att upprätta ett register. Och hur ska en kvalitetsmätning gå till när kiropraktorer med fem års utbildning hamnar i samma fack som kristallterapeuter och helare? frågar han sig.
Gunnel Wallins naturläkare Katarina Johansson står för ett annat perspektiv. Hon välkomnar ett register för att undvika oseriösa utövare och locka fler till att vilja kombinera de alternativa metoderna med skolmedicinen.
- Det kan höja statusen i branschen, säger hon.
Än har partierna inte enats i registerfrågan. Men det pekar mot att registret har större chans med en rödgrön regering. En sak är säker. Politikernas intresse för alternativmedicin är större än någonsin. Flera partier efterlyser mer forskning om metoderna.
