"Har samhället sagt ja till könsbyte, måste man ställa upp på allt"

I slutet av juni presenterade Socialstyrelsen en rapport med förslag på lagändringar när det gäller transsexuellas rättigheter i samband med könsbyten. Rapporten är en fortsättning på en tre år gammal utredning som tillsattes av den tidigare socialministern Ylva Johansson, (S) men som blev liggande utan åtgärder. Lagom till Pride-festivalen har frågan fått mycket uppmärksamhet.

I Sverige görs cirka 50 könskorrigerande operationer om året. Ett av kraven för att genomgå ett könsbyte är att man måste avsäga sig rättigheten att fortplanta sig. Därför måste man genomgå en sterilisering innan ett könsbyte. Inte heller får man spara spermier eller ägg. Nu vill Socialstyrelsen skippa kraven.
Amanda Brihed, riksdagskandidat för Folkpartiet, är en av dem som tvingades genomgå en sterilisering när hon gjorde en könsbytesoperation för två år sedan. För att hon skulle bli kvinna juridiskt sett tvingades hon avsäga sig sin fertilitet.
- Det är inte bara en sterilisering, det är ett fortplantningsförbud. I praktiken har jag ingen möjlighet att få barn. Jag får inte spara könsceller och jag kan inte adoptera på grund av diskriminering från adoptionsbyråerna. Allt hänger ihop med en normativ önskan om att man inte vill ha transpersoner som föräldrar, säger hon.

I USA är det tillåtet för transsexuella att skaffa barn även efter ett könsbyte.
För två år sedan skapade amerikanen Thomas Beatie rubriker över hela världen. Han och hans fru Nancy skulle få barn - men det var Thomas som bar barnet i sin mage.
Thomas Beatie föddes som kvinna men genomgick senare i livet ett könsbyte för att bli man. Paret ville gärna ha ett barn tillsammans, men eftersom Nancy var steril undersökte de om Thomas kunde bli gravid. Han hade nämligen kvar sina kvinnliga fortplantningsorgan.

Paret köpte sperma och inseminerade hemma i sovrummet. I dag har de två barn och väntar när som helst sitt tredje.
Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm välkomnar en lagändring i Sverige och brinner starkt personligen för frågan:
- Jag blev själv chockad när jag fick höra från transsexuella hur de blir bemötta i av samhället.

Det var när patientföreningen för transsexuella "Benjamin" uppvaktade genereldirektören förra året, som han själv fick upp ögonen för problemet.
- Deras berättelse var en förfärande skildring på vad samhället utsätter dem för.
Lars-Erik Holm ger exemplet "real life test" som alla könsbytare måste gå igenom för att godkännas av sjukvården.
- För att visa att man är seriös måste man gå klädd i det andra könets kläder. Men är man en hårig man så innebär det en risk att gå omkring i kvinnokläder, så de klädde om på toaletten innan de skulle in till läkaren.

Det skiljer mellan olika landsting hur mycket som det offentliga ställer upp med för den som vill byta kön. Vissa landsting erbjuder gratis hårborttagning, i andra får man gå till privata kliniker och betala dyra pengar själv. Inte heller rimligt, anser Lars-Erik Holm.
- Har samhället sagt ja till könsbyte, måste man ställa upp på allt.
Dagens lagstiftning som påtvingar könsbytare sterilisering kallar Lars-Erik Holm "unken" och menar att det rör sig om en generande rest från den svenska traditionen av tvångssteriliseringar.
Och han får stöd av socialdemokraternas Ylva Johansson, partiets talesperson i sociala frågor.
- Det är en skandal att en lagändring dragits i långbänk. Under tiden tvingas människor att sterilisera sig.

De röd-gröna har tagit ställning för att ändra lagen och tillåta transsexuella att skaffa barn. Man tycker också att det ska utredas om byte av juridiskt kön kan tillåtas före 18 års ålder. Ylva Johansson anser liksom Socialstyrelsen att förberedande hormonbehandling ska kunna sättas in på barn under 18 år.
- Men vi säger nej till kirurgi innan man är myndig.
Frågan om att sätta in hormoner för att förhindra pubertet hos barn som upplever sig vara "födda i fel kropp" är också en fråga som engagerar Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm.

Invändningen att barn inte bör göras ansvariga för den typen av livsavgörande beslut, står sig slätt mot risken att olyckliga unga begår självmord, menar han. Att vänta ut puberteten försvårar för individen.
- Då har ju kroppen blommat ut för fullt redan. En man har kanske blivit väldigt lång och det går inte att återkalla.
Menar du att man ska operera och hormonbehandla 13-14-åringar?
- Jag tycker man ska utreda det. Jag tycker att man kan sätta in stopphormoner, så blir det lättare sedan. Jag är övertygad om att man med barnpsykologisk expertis kan komma fram till att det här speciella barnet har den andra könstillhörigheten.
Ulla Wiggen, är legitimerad psykoterapeut och anser inte att barn och unga är mogna nog att ta beslut om könsbyte.
- Man är nog inte ens redo vid 18 års ålder men då är man ju myndig, säger hon.
Även om minimiåldern för stopphormoner sänks tror hon inte att samhället kommer att tillåta den typen av manipulering av barn.
Socialminister Göran Hägglund (KD) vill inte uttala sig om Socialstyrelsens utredning eller någon eventuell lagändring. Efter remissrundan ska ett förslag lämnas till regeringen.
- Innan dess har Göran Hägglund ingen åsikt i frågan. Detsamma gäller för partiet i övrigt, hälsar Fredrik Haage på Kristdemokraternas pressjour.
Inte heller moderaterna har tagit ställning till en lagändring. Men Magdalena Andersson (M) ledamot i Socialutskottet påpekar att man inser att lagstiftningen är gammal, och att steriliseringskravet och skilsmässokravet, behöver ses över, något som EU-kommissionen också uttalat.
- Men vi får ha respekt för att det kan finnas olika aspekter på det här. Det finns saker man kan behöva grubbla mer på, till exempel åldersgränsen. Psykiatrin är inte enig.
Socialstyrelsens nya linje har tagits emot väl på många håll. Men alla är inte lika positiva till att ta bort tvångssteriliseringen.
- Man får bestämma sig i vår kultur om man vill vara man eller kvinna. Och sen får man ta konsekvensen. Det är inte en hobby att få barn. Om man ser det ur barnperspektivet behöver barnet en god mamma och en god pappa. Fundamentet i samhället är en mamma-pappa-barn-familj. Man vill inte ha en pappa på ettårsdagen som blir mamma på tvåårsdagen, säger Bo Brander, teologie doktor och präst.
För Amanda Brihed är Socialstyrelsens nya linje ett glädjebesked men hon sörjer de steriliseringar som redan gjorts.

Nästa steg efter en lagändring är att kräva ekonomisk kompensation, säger Amanda Brihed.
- Samhället vill inte erkänna att man har en skuld men förr eller senare kommer vi att nå dit.
Även om det fortfarande finns kritiska röster tycks pendeln vad gäller synen på transsexuella ha svängt.
Politiker och myndigheter är tämligen överens om att lagen behöver moderniseras. Hur långt man är beredd att gå i handling, återstår att se.