NEW YORK. Nya undersökningar visar att oljeläckaget i Mexikanska golfen ökar. Samtidigt kommer uppgifter om att Carl-Henric Svanberg åkte på semester med sin flickvän mitt under det som kallas för "historiens värsta miljökatastrof" i USA. President Barack Obama har många frågor till BP:s svenske styrelseordförande när de möts i Vita huset på onsdag. Ledande PR-experter förvånas över kommunikationsgeniet Svanbergs grova missar.
Klockan är strax efter tio på kvällen och Stephen Lane Stone ligger och sover i sin hytt, två våningar under däck, när han väcks av en vansinnig smäll.
"Jag förstod inte vad det var för ljud, så jag väntade några sekunder för att se vad som hände. Det exploderade en gång till, och den här gången var trycket så starkt att hela min kropp skakade och de övre våningarna på riggen kollapsade. Någon fick upp dörren till min hytt. I gångarna sprang folk fram och tillbaka och skrek att vi måste ta oss ut. Jag sprang mot trappan som går till livbåtarna, men den hade kollapsat. Så jag tar mig tillbaka till hytten, hämtar min jacka, mina skor och min vigselring."
Det är den 20 april 2010 och Stephen Lane Stone, 23 år, är säker på att han ska dö.
Men det gör han inte, han överlever.
Däremot omkommer elva av hans vänner och kollegor när oljeborrtornet Deepwater Horizon exploderar och sjunker i Mexikanska golfen.
Det är den 20 april 2010 och mardrömmen för oljejätten BP och dess ordförande, Carl-Henric Svanberg, har bara börjat.
Svanberg var det svenska näringslivets golden boy, på 90-talet stöpte han om Assa Abloy till global låsbjässe och i 2000-talets början hyllades han som den store räddaren när han som vd för Ericsson fick telekomjätten ur sin djupa kris.
Den 1 januari i år utsågs han till styrelseordförande för oljegiganten British Petroleum, BP, med 8,5 miljoner kronor i årsarvode.
Carl-Henric Svanberg såg fram emot några lugna och välbetalda år som styrelseproffs i London.
Så blev det inte.
Oändliga fat råolja väller fortfarande från borrhålet på havsbotten i Mexikanska golfen, natur- och miljöskadorna på kustområdena i USA går ännu inte att överblicka.
Enligt en ny mätning som presenterades i amerikansk media i går kan läckaget vara dubbelt så stort som man först uppgav, uppemot 380 miljoner liter olja befaras redan runnit rakt ut i Golfen.
För en vecka sen kunde Expressen på plats se hur den första oljan nådde Florida och några av världens vackraste stränder i Pensacola.
Människorna i den lilla hamnstaden försökte vara arga, men lyckades mest uppbåda uppgivenhet.
- Tänk om det blir lika illa som i Louisiana, vad ska hända med turismen då, vad ska hända med oss? Vi lever för de här stränderna, sa Patricia Mackey, pensionär som bott hela sitt liv i Pensacola.
Joey Walker fick se sin fru ta ett dopp och komma upp med händerna kletiga av olja:
- Det är en sak med explosionen, det var en olycka, men det stör mig att man får så dåligt med information nu. BP är väldigt duktiga på att berätta hur många fartyg de har ute för att samla olja, men inget om hur många fåglar som har dött till exempel, säger Joey Walker.
BP:s börsvärde har rasat med omkring 500 miljarder kronor sedan olyckan, en tredjedel av värdet i ett av världens största bolag har därmed försvunnit.
Och i morgon väntas Carl-Henrik Svanberg frysa drygt 20 miljarder kronor i aktieutdelningar.
Oljekatastrofen i Mexikanska golfen är inte länge en operativ fråga som företagets vd, Tony Hayward, ska hantera.
Krisen har blivit en akut ägarfråga.
- När aktieägarna är oroliga för hur krisen påverkar bolaget så blir det en ägarfråga. Då ska ordföranden gå in och ta ansvar. Det gäller då att inge förtroende, visa världen att han och företaget har läget under kontroll eller åtminstone gör allt för att skaffa sig kontroll. Men inget av detta har BP varit tydliga med, säger en kommunikationsdirektör på ett stort svenskt börsbolag som ber att få vara anonym.
Trots att Carl-Henric Svanberg anses vara en kommunikativ företagsledare i världsklass, tog det en månad innan han uttalade sig om oljekatastrofen.
Svanberg deltog i en debatt på en miljökonferens i London som filmades och lades ut på You Tube. Klippet visar en solbränd och avspänd Svanberg som berättar att han hade räknat med att BP-jobbet skulle bli "en lugn resa".
Han beklagade katastrofen och sa att läckan snart skulle vara tätad, drog paralleller till kärnkraftsolyckan i Harrisburg 1979 och sa:
- Vi kommer att lära oss mycket av det här och lära oss att göra saker på ett annat sätt. Men just nu handlar det om en oerhörd kamp för att stänga oljekällan.
För oljeborraren och överlevaren Stephan Lane Stone kommer hålet efter olyckan förmodligen aldrig att tätas.
"Jag hade tur nog att klara mig från åkommor som krävde sjukvård, men att påstå att jag inte fick några skador är ändå inte sant. Jag andades in massor av tjock, svart rök från branden och kommer att behöva träffa en doktor för att inhalera. Som många andra besättningsmän lider jag av post-traumatisk stress, jag har svårt att sova, lider av minnesförlust, drömmer mardrömmar och får ständiga flashbacks till olyckan. Jag har dessutom fått en nervös ryckning i ögat, som läkaren tror har utlösts av allt detta."
British Petroleum har gjort det mesta fel när de har försökt att hantera krisen, menar PR-experter som Expressen talat med.
Här är kärnan i deras kritik:
För lite information till BP:s intressenter som allmänheten, kunder, leverantörer, politiker, regeringar, myndigheter, miljöorganisationer och aktieägare.
För sen och för långsam informationshantering.
Allt kommunicerat på ett okänsligt sätt av delvis fel personer.
- Jag ser överhuvudtaget ingen kommunikationsstrategi från BP:s sida, säger Lennart Håkansson, krisexpert på PR-firman Cohn & Wolfe.
- Svanberg prioriterade helt fel när han uttalade sig för första gången på miljökonferensen i London. I ett sådant här läge ska det bara handla om att beklaga det som inträffat - att elva personer faktiskt har omkommit och att stora miljöintressen riskerar att gå förlorade, säger Markus Förberg, krisexpert på PR-byrån Westander.
En tid efter olyckan sa BP att man skulle ta fullt ansvar för olyckans konsekvenser. Men beskedet kom inte direkt, vilket också anses vara ett avgörande misstag.
- I början på krisen har företagsledningen ett relativt stort handlingsutrymme. Om de inte då börjar agera och kommunicera på ett ansvarsfullt sätt så att omvärlden ser att företaget förstår och åtgärdar problemet, så kommer andra att agera i stället, säger Anders Bylund, krishanteringsexpert på PR-konsulten Burson-Marsteller.
Det är det som har hänt i USA där president Barack Obama agerar med stenhårda krav på BP och Carl-Henric Svanberg.
I takt med att oljan har fortsatt att dränka liv i Mexikanska golfen och BP har misslyckats med sina försök att stoppa läckan, har tonen skärpts.
I veckan publicerade Washington Post en undersökning som visar att 81 procent av amerikanerna tycker att BP:s ansvarstagande varit mindre bra eller dåligt och att 64 procent vill att regeringen ska inleda åtal mot oljebolaget.
I onsdags satt Barack Obama i morgon-tv och sa att han vill få veta "who's ass to kick?"
I torsdags skickade presidenten ett brev till Svanberg där han kallar den svenske näringstoppen till ett samtal.
"Som presidenten har sagt kommer vår administration inte att bli nöjd förrän läckan har stoppats, oljan är uppstädad och människorna kring Mexikanska golfen kan återvända till sina liv och sitt leverne", löd ett utdrag ur brevet.
Från att ha handlat om Tony Hayward, oljegigantens vd - som är den som har varit ansiktet utåt under katastrofen, har skuldpendeln svängt över till Carl-Henric Svanberg.
- BP:s styrelseordförande är den relevanta personen för Obama att prata med, sa Vita husets presstalesman Robert Gibbs i sin dagliga briefing i veckan - och trots att Tony Hayward är kallad till kongressen på torsdag, den 17 juni för att svara på frågor om oljeläckan, så är det Svanberg som ska ska infinna sig hos presidenten i Vita Huset på onsdag.
USA:s president blev säkert inte nöjdare när han fick läsa brittiska The Times uppgifter i går, att Svanberg åkte på semester med sin flickvän Louise Julian till Asien direkt efter olyckan.
Amerikanska affärstidningen Wall Street Journal spekulerade redan innan Barack Obamas brev, att Carl-Henric Svanberg är den som borde få lämna sitt uppdrag:
"Svanberg, som blev ordförande så sent som i januari vore lättare att offra. Med tanke på hans påverkan under denna visserligen korta ämbetsperiod skulle hans avgång knappt märkas."
Flera av de PR-experter som Expressen har varit i kontakt med är inne på samma linje.
På frågan om Svanberg kommer att tvingas att avgå svarar Anders Bylund:
- Om uppgifterna i brittisk press stämmer att ett antal höga chefer på BP har gått ut och kritiserat Svanberg så är det en extremt svår situation att hantera.
- Svanbergs legitimitet är kringskuren. BP behöver ledare som åtnjuter stort förtroende i den här situationen, säger Bylund.
Stephan Lane Stone, överlevaren från oljeriggen, har följt turerna kring de olika inblandade:
"Jag har sett deras eviga fingerpekande, hur de skyller på varandra. Men faktum är att grunden till den här tragedin lades för många år sen. De här företagen skulle nödvändigtvis jaga snabba pengar och har tagit genvägar för att spara pengar. De har lekt med våra liv genom att sätta sitt sparande framför vår säkerhet. De lekte med mitt liv. De lekte med liven till de elva kollegor som aldrig mer kommer att få se sina familjer och sina älskade igen" säger 23-åringen i sin hearing i amerikanska kongressen.
Han avslutar:
"Ni kan inte tillåta BP och Transocean att fortsätta driva affärer på det här sättet. Jag hoppas att min vittnesbörd här i dag leder till förändringar som gör oljeriggar till en säkrare plats att arbeta på, så att en tragedi som denna aldrig händer igen. Tack."
På onsdag ska Carl-Henric Svanberg infinna sig hos president Barack Obama i Vita huset i Washington.