Många tror att det är en urgammal sed att visa sitt stöd för soldater med ett gult band.
Men det började när hemmafrun Penne Laingen knöt en gul rosett runt ett träd för maken Bruce som togs som gisslan i Iran 1979.
Hon var inspirerad av en vandringssägen, en poplåt, och kanske en film med John Wayne.
Fast i många länder betyder Gula bandet något helt annat.
Sen förra året finns Gula bandet i Sverige. 15 000 har hittills sålts av Fredsbaskrarna och pengarna går till kamratstöd för svenskar som gjort FN-tjänst och andra utlandsmissioner.
Även Sällskapet Kustjägarveteraner säljer ett gult band till förmån för Stiftelsen Jesper Lindbloms minne. Lindblom stupade i Afghanistan 2005.
Ett gult band som stöd åt soldater är en symbol som även Danmark, Storbritannien och Nederländerna hämtat från USA.
Varje gång dessa "yellow ribbons" har spridit sig på amerikanska landsbygden, under Gulfkriget, invasionen av Irak och när soldater skickats till Afghanistan, har frågan väckts var seden kommer ifrån.
Första gången en perplex folklivsforskare på The American Folklife Center i Washington fick frågan svarade han att "den gula färgen traditionellt är sammankopplad med prostitution, sjukdom och feghet". Det väckte viss förvirring eftersom det gula bandet just då fanns över hela USA i samband med gisslankrisen i Iran.
Men i ett nyhetsinslag från CBS berättade Penne Laingen, fru till Bruce Laingen, USA:s chargé d'affaires i Teheran, att det var hon som var först. Hon knöt en stor gul rosett runt en ek utanför familjens hus när hennes man och 52 andra amerikaner togs som gisslan på amerikanska ambassaden i Iran november 1979.
Där satt den sen (den var gjord av vädertålig vaxduk) till januari 1981 när maken släpptes fri.
Medan folklivsforskarna rotade i arkiven efter bevis för denna "urgamla" sed kom Penne Laingen själv med en ledtråd i en tv-intervju:
"Jag sa: varför inte 'knyta ett gult band runt den gamla eken'? Det var så det började", sa hon från hemmet i Bethesda i Maryland.
När hon sa detta citerade hon, förstås, popdängan "Tie a yellow ribbon round the ole oak tree" som var en världshit med sångaren Tony Orlando 1973.
Orlandos hit handlar om en fånge som återvänder hem och har bett den älskade att knyta ett gult band runt den gamla eken ifall hon vill ha tillbaka honom. När bussen närmar sig vågar han inte titta, "för om jag inte ser ett band runt den gamla eken/ stannar jag kvar på bussen/och glömmer bort oss".
Sången slutar med att alla passagerarna jublar, för runt trädet har knutits hundra gula band...
Men rötterna till det Penne Laingen satt i gång visade sig inte bara vara en sång.
Låtskrivaren L. Russell Brown hade när låten låg på listorna påstått att historien om fången var verklig, att han hört den i armén.
Men han och medkompositören Irwin Levine stämdes av kolumnisten Pete Hamill för brott mot upphovsrätten.
Hamill hade två år tidigare skrivit om en liknande historia i New York Post. Fast då berättades den av fången för en grupp studenter på vårlov.
Hamill påstod att han hört den från "en flicka jag mötte i Greenwich Village som var en av studenterna". Men när kolumnen trycktes om i Det Bästa, och blev en tv-film där James Earl Jones spelade fången, erkände Hamill att historien förmodligen var en vad vi i Sverige kallar en klintbergare (efter folklivsforskaren Bengt af Klintberg), alltså en vandringssägen.
En historia med ett överraskande slut som berättas om och om igen, på lite olika sätt, av människor som påstår att de med säkerhet vet att den är sann för de har hört den av någon som har hört den av någon...
Att storyn var gammal slogs fast och Hamill förlorade upphovsrättstvisten.
En mystisk detalj var att historien L. Russell Brown hört i armén handlade om en vit näsduk.
Varför blev den till ett gult band i låttexten?
Där tror folklivsforskaren Gerald E. Parsons, som är den stora auktoriteten på gula bandets historia, att John Wayne möjligen kommer in.
Den populäre skådespelaren gjorde 1949 den klassiska västernfilmen "Larm över prärien" som i original heter "She wore a yellow ribbon". Ledmotivet "(Round her neck) She wore a yellow ribbon" blev en hit.
Enligt visarkivet Archive of Folk Song är den här, helt annorlunda, sången om gula bandet urgammal (och har ibland mer skabrösa omskrivningar där det gula bandet är ett strumpeband).
När George A. Norton tog copyright på "Round Her Neck She Wears a Yeller Ribbon (For her Lover Who Is Fur, Fur Away)" 1917, var den snarlik, till uppbyggnad och refräng, en gammal engelsk folkvisa som finns belagd så långt tillbaka som 1578.
Den sjungs till och med av Desdemona i Shakespeares "Othello", som kallar den "en gammal sak".
Fast då hette den förstås "The Willow Song" och det gula bandet var i stället en grön pilträdskvist.
Men temat är detsamma, något man bär för att visa sin längtan efter den älskade som är "långt, långt borta".
En urgammal symbol.
Men vad har den för historisk koppling till soldater och krig?
Parsons stötte på den ene efter den andre som påstod sig veta bestämt att seden hade sitt ursprung i amerikanska inbördeskriget 1861-65.
Men när han frågade historikern Shelby Foote, som skrivit en massiv bok om kriget på 3 000 sidor, hade denne aldrig någonstans, i några arkiv, brev eller levnadsteckningar, ens sett fenomenet gula bandet nämnas.
Men i filmen "Larm över prärien", som utspelar sig några år efter kriget, syns bandet, oftast i formen av en rosett, hela tiden. Det bärs av kvinnor som bevis för "att min älskade är i kavalleriet". Det matchar den ljusgula scarf en del soldater har om halsen, och fodret i rockarna.
Parsons kunde inte komma fram till något annat än att manusförfattaren hittat på detta, inspirerad av sången, och att de som trodde att de kände till det från verkligheten, i själva verket tänkte på filmen.
Det finns ingen känd koppling till verkliga soldater förrän Gulfkriget på 1990-talet. Då plockades symbolen från Irankrisen fram igen, och flickan som bär det gula bandet för att minnas sin soldat blev verklighet.
Nu är den spridd till många länder - men inte entydig.
Det gula bandet har också sen 1994 varit en symbol för arbetet att motverka självmord bland tonåringar.
Det sägs symbolisera kampen mot 13 olika sjukdomar, bland annat leveråkommor och testikelcancer.
Det har också använts för att visa stöd för letandet efter försvunna personer, som engelska Madeleine McCann.
I Australien knyter man gula band runt träd man vill rädda.
I Malaysia betyder bandet pressfrihet.
På Filippinerna var det gula bandet en stark symbol i kampen mot den korrupte presidenten Ferdinand Marcos på 80-talet. Hans motståndare Corazon Aquino brukade ha gula klänningar och när hon dog i cancer förra året klädde sig folk i gult och använde gula band på sina bloggar och Facebook-sidor till hennes minne.
I Singapore har man tagit till sig temat med fången i sången "Tie a yellow ribbon round the ole oak tree" och använder gula bandet till stöd för frigivna som vill ha en ny chans.
Källor: Folklife Center News: "How the Yellow Ribbon Became a National Folk Symbol", "Larm över prärien" (dvd), Wikipedia, Library of Congress, Fredsbaskrarna.
