ATEN. Bara ett tiotal meter från kravallpoliserna på Syntagmatorget vid parlamentet i centrala Aten står Nikos, 25. Han säger att han tidigare studerade men nu gör han "inget särskilt". Dagen innan, på onsdagen, rasade kravallerna här. Tre personer dog när en bank sattes i brand ett stenkast från torget.
- Nu är jag mest här för att se om nåt kommer att hända i kväll, säger Nikos.
Men är du inte rädd för kravaller, du står precis vid poliserna?
- Nej, nej. Jag kan springa, säger han och ler.
Även om många skriker ursinnigt är det flera greker som precis som Nikos mest av nyfikenhet sökt sig till torget. Det är lite av en happening i kvällsskymningen. Men innan batongerna och tårgasen sätts in senare under kvällen trängs här en blandad skara greker. Här finns tre unga killar på BMX som samsas med fackföreningsmedlemmar i färgglada kepsar.
Här står pensionärsparen bredvid alternativungdomen med rastaflätor. Kring alla surrar hundratals journalister och fotografer från världens alla hörn. Många har munskydd, en del till och med hjälmar.
- Det var bara några få som började bråken. Jag förstår ilskan men jag vill inte ha dem här, säger Elena, som står en bit bort från polisavspärrningarna.
Det finns också de som försöker tjäna en hacka i den ekonomiska krisens epicentrum. Med ljusblå plastpåsar fyllda med vattenflaskor går några män omkring och säljer vatten för några euro.
En grekisk man ställer ned en planka fylld med kringelliknande bröd. Ingen köper så mannen lyfter upp plankan på sitt huvud och går vidare genom folkhavet.
Men visst har bröd- och vattenförsäljarna en marknad. För trots att många av de drygt 17000 demonstranter som samlats vid torget har en pressad ekonomi, tar det på krafterna att stå stilla i tre timmar i försommarvärmen. Det måste också ta på krafterna att vara polis i Aten. Parlamentet, regeringsbyggnader, bankgatan och andra strategiska punkter bevakas dygnet runt.
Utanför parlamentet har kravallpolis tidigt under kvällen ställt upp sig i en mänsklig mur. Bakom den första raden kravallpoliser står en rad till med grönklädda poliser. Förutom sköldar och batonger är de också utrustade med gasmasker - för att kunna jobba trots att tårgasen ligger tät på gatorna.
Efter kravallerna dagen innan har polisen ökat beredskapen ännu mer. Bakom polismurarna står ytterligare grupper av kravallpoliser redo att rycka in.
Nikos översätter några av slagorden som folkmassan ropar mot poliserna och parlamentarikerna: "Tjuvar! Tjuvar! Tjuvar!", "Bränn ned parlamentet!" "Kom ut hit, era tjuvar!"
- Men jag tror inte att politikerna lyssnar på oss.
Nej, inte heller den kvällen lyssnade politikerna på protesterna. Med siffrorna 172 mot 121 röstades det stentuffa krispaketet igenom.
- Vi vet att det politiska priset är väldigt högt, men tvekar inte utan accepterar detta med rent samvete. Greklands lösning finns i det här programmet, i dessa förändringar och minskningen av de offentliga utgifterna, sa den socialdemokratiske premiärministern Georgios Papandreou inför omröstningen.
Det omfattande krispaketet är ett villkor för att EU och internationella valutafonden, IMF ska gå med på att låna ut 110 miljarder euro till landet. I paketet finns bland annat frysta löner i offentlig sektor till 2014, sänkta pensioner, höjd moms och höjd skatt på bensin, tobak och alkohol.
Paketet och nödlånet är ett paniksvar på det larm som Papandreou skickade ut i februari - Grekland är konkursfärdigt och riskerar att dra med sig euroländerna i krisen. I april vädjade han därför till EU och IMF, om miljardlån. Mot sig har han haft både de inhemska protesterna men också ett motstånd från andra euroländer till att låna ut pengar.
Svårast att övertyga har Tyskland varit, och först i fredags gav landet sitt godkännande till att låna ut pengar.
Papandreou har i sin kamp för att få igenom krispaketet anknutit till landets litteraturhistoria och liknat sig vid Odysseus svåra resa i Odyssén. Men direkt var näthäcklare framme och pekade på ironin i liknelsen:
"Men Odysseus resa var miserabel och alla hans medresenärer dog. Och han spolades upp på Ithaka utan några kläder", skrev en bloggare enligt tidningen The Economist.
Att krisen slår till nu - och slår till med en så våldsam kraft är det få som är förvånade över. För de tio senaste åren har varit goda för många greker. Medelklassen har vuxit stadigt och en lång rad förmåner har införts för offentliganställda. Grundlönen för en vanlig statsanställd kan ligga på 600- 1200 euro - motsvarande 6000- 12000 kronor. Men till det kommer ofta en mängd tillägg.
Vad sägs om extra tillägg för att du är gift, har barn eller helt enkelt för att du har en viss ålder? Och vem skulle tacka nej till en trettonde, eller till och med en fjortonde månadslön under året?
- Alla har dragit nytta av den här situationen. Verkligen alla. Så därför är det allas fel, säger egenföretagaren och Atenbon Katerina Paraschou, 36, som nu är förbannad över demonstranternas, enligt henne, spelade aningslöshet.
För alla vet att någon gång får någon betala notan. Och denne någon brukar bli skattebetalaren, och de som på nåt sätt är beroende av den offentliga sektorn.
Men i Grekland har det inte varit "häftigt" att betala skatt. Försiktiga beräkningar säger att den svarta ekonomin i Grekland utgör en fjärdedel av den totala ekonomin. I Sverige uppskattas den till fem procent eller strax däröver.
Arbetslösheten är också betydande. I slutet av förra året uppskattade den grekiske arbetsmarknadsministern att den faktiska arbetslösheten låg på 15,5 procent trots att de officiella siffrorna sa 9,6 procent.
- Det är klart man är orolig. Men med de här åtgärderna har det blivit för mycket. Många har inte råd att betala hyran, eller sina andra räkningar nu, säger ekonomistudenten Alex som sitter på ett kafé nära parlamentet.
Att verkligheten och den officiella bilden inte hängt ihop står också klart sedan Grekland under flera år skickat rapporter till EU om att allt är finemang.
Just mörkläggningen upplever många som det stora sveket från politikerna.
- Folk står inte ut med detta, säger Nick Orfanos, 34.
Nick Orfanos är en av demonstranterna i en stor grupp farmaceuter som inför torsdagens omröstning samlats vid grindarna där parlamentarikerna kör in sina bilar på parlamentsområdet.
När parlamentarikerna svänger in tvingas polisen mota bort farmaceuterna så att bilarna ska kunna passera.
- Jag vill att de skyldiga ska stå till svars, säger Nick Orfanos.
Hur krispaketet egentligen kommer att slå mot honom, vet han inte i dagsläget.
- Ingen vet vad som kommer att hända i framtiden och många tror att åtgärderna kommer att vara för all framtid.
Alla på Atens gator vågar inte prata lika öppet om sitt missnöje med politikerna som Nick Orfanos. Utanför parlamentet står en kvinna och väntar på bussen. Hon är lärare och har tydligt märkt av försämringarna. Bland annat har hennes lön kapats med 300 euro, motsvarande 3000 kronor, i månaden.
På en redan ganska låg lön är det ett stort inkomstbortfall. Dessutom ska den magrare lönen räcka till allt som nu blivit ännu dyrare i finanskrisens spår.
- Bensin, mat - ja alla dagligvaror har blivit dyrare. Vissa saker med så mycket som 40 procent.
Men det finns värre saker, enligt henne.
- Min dotter är cancersjuk och nyligen slutade de ge henne en viss medicin, för den var för dyr. Skriv om det!
Men det är inte bara kvinnans dotter som ska ha drabbats.
- Jag har också hört diabetessjuka som inte längre fått den medicin de tidigare fått, säger kvinnan.
Grekerna kommer att få dras med krisåtgärderna i minst tio år tror kvinnan.
- Jag litar inte på att våra politiker klarar av det här. Det är samma politiker som stoppat pengar i egen ficka. Jag tycker att de har stulit från oss, säger hon.
Efter en lång pratstund frågar Expressen vad kvinnan heter och om hon vill vara med på bild.
- Nej, nej, nej! Jag är statsanställd så jag vågar inte vara med i tidningen, säger kvinnan innan hon kliver på bussen bort från Syntagmatorget.
På en gågatan en bit därifrån går Athena Tzikakh, 80. Hon, som är pensionerad språklärare, har också gynnats av de senaste årens frikostiga förmåner.
Precis som för många offentliganställda har hon fått två extra pensionsutbetalningar om året. Det rörde sig inte om mycket pengar, men nu är de indragna som en följd av krisen.
SHOPPAR INTE. Athena Tzikakhous brukade ofta åka in till Atens centrum från förorten hon bor i för att shoppa till sina barnbarn. "Det gör jag inte längre. Framtiden är för oviss", säger hon Foto: Jörgen HildebrandtTidigare brukade Athena Tzikakh åka från förorten där hon bor in till centrala Aten. Hon tog då en sväng på shoppinggatan för att köpa något litet till alla hennes barnbarn. Men inte längre.
- Nej, inte längre. Framtiden är så osäker, säger hon.
Gruppen pensionärer har också växt kraftigt. Låg pensionsålder har varit ett viktigt fackligt krav, vilket gjort att bland annat poliser och militärer kunnat gå i pension vid 53 år.
Andra har fått stanna till 58 år och de som tvingas jobba riktigt länge i statens tjänst - har fått gå först vid 60 års ålder.
Den pensionerade sjömannen Niko Kiriako, 65, har sin förklaring till att krisen nu blivit avgrundsdjup.
- Jag ska berätta för dig hur grekerna är - de vill inte jobba. Jag bodde i USA i fem år och där handlade allt om att tjäna pengar. Här är andra saker mycket viktigare, säger han.
- Man vill inte jobba - och man vill inte betala skatt.
När massdemonstrationerna gick från att vara just demonstrationer till att bli kravaller med tårgas, krossade rutor och till och med mordbrand tröttnade Niko Kiriako rejält på protesterna.
- Jag önskar att demonstranterna stannar hemma. Tre människor dog. De vet inte vad de gör, säger han.
Den pensionerade sjömannen Niko Kiriako, 65. Foto: Jörgen HildebrandtSamtidigt som våldet eskalerat på Atens gator har också den finansiella oron spridit sig i världen. Rädslan för att Greklandskrisen ska sprida sig till andra euroländer, där Spanien och Portugal är mest utsatta, har fått hela EMU-samarbetet att skaka. Skulle krisen sprida sig finns det en risk för en rejäl härdsmälta för hela euron.
Under veckan har också börskurserna rasat kraftigt. Sverige har också drabbats och under fyra dagar i veckan föll Stockholmsbörsen med cirka 11 procent totalt. I New York rådde nästan panikläge på torsdagen när det viktiga Dow Jones-indexet under en tid hade fallit med nästan tio procent.
Men på Atens gator finns det lite sympati för världens aktieägare.
För samtidigt som New York-börsen störtdök satte kravallpolisen i Aten in tårgas mot demonstranterna.
Några minuter senare var torget tomt. Då var sedan länge krispaketet genomklubbat.
- Det här är inte rättvist. Folk kommer inte att ge sig, säger en demonstrant till Expressen.
